Kalaspinglan
Trådstartare
Jag har två barn, Filip alldeles nyss fyllda 4 och Stella som blir 3 i februari. De går på samma förskola men på olika avdelningar.
Nu har Stellas underbara superbästa dagisfröken tagit initiativ att starta en uteavdelning på förskolan för 10-12 barn i blandad ålder. Båda mina barn är riktiga utebarn, och älskar att vara ute. Filip kanske lite mer än Stella. Så jag har preliminärt anmält båda två.
Nu till mina funderingar.
Filip är lite stökig på förskolan. Han har alltid varit väldigt fysisk, även om det blivit mycket mycket bättre i takt med att han blivit äldre. På hans avdelning är det idag 25 st 4-åringar, men efter att ha delat in avdelningen i flera olika rum så är det mycket lugnare på avdelningen. Pedagogerna och jag är överens om att han behöver mer träning i det sociala samspelet och därför är vi lite tveksamma till om han ska flyttas ut där det kanske inte blir samma ”prövningar”.
Å andra sidan resonerar jag som så att han kanske behöver lite större yta för att få lite lugn och ro, att mogna och växa till sig utan konflikter som ofta blir inomhus. Jag tänker att en lugn miljö "utan konflikter" ger honom självförtroende och självkänsla. Givetvis skall inte konflikter undvikas, men jag inbillar mig att det för hans skull blir färre då det är större utrymme.
Det blir också en mindre avdelning med barn i olika åldrar. Uteverksamheten är mellan 9-15, övrig tid är de inomhus tillsammans med femårsavdelningen (som också är ute väldigt mycket). Våra barn lämnas runt 0730, och hämtas runt 1600. Filip kommer alltså att få öva det sociala samspelet även inomhus.
En annan fundering är att ha Filip och Stella på samma avdelning. Idag när de är ute på gården på förskolan så leker de inte nödvändigtvis med varandra, de har sina egna kompisar. När de andra kompisarna inte är där så leker de gärna och bra med varandra.
Jag ser det som en nackdel att de kommer att vara på samma avdelning (i ett halvår, sedan går Filip automatiskt över till femårsavdelningen) eftersom de behöver ha egna kompisar och egna upplevelser. Hemma bråkar de en hel del, men troligtvis inte mer än andra aktiva syskon.
Vad säger ni? Kan ni ge mig några infallsvinklar eller goda råd!
Tack på förhand!
Nu har Stellas underbara superbästa dagisfröken tagit initiativ att starta en uteavdelning på förskolan för 10-12 barn i blandad ålder. Båda mina barn är riktiga utebarn, och älskar att vara ute. Filip kanske lite mer än Stella. Så jag har preliminärt anmält båda två.
Nu till mina funderingar.
Filip är lite stökig på förskolan. Han har alltid varit väldigt fysisk, även om det blivit mycket mycket bättre i takt med att han blivit äldre. På hans avdelning är det idag 25 st 4-åringar, men efter att ha delat in avdelningen i flera olika rum så är det mycket lugnare på avdelningen. Pedagogerna och jag är överens om att han behöver mer träning i det sociala samspelet och därför är vi lite tveksamma till om han ska flyttas ut där det kanske inte blir samma ”prövningar”.
Å andra sidan resonerar jag som så att han kanske behöver lite större yta för att få lite lugn och ro, att mogna och växa till sig utan konflikter som ofta blir inomhus. Jag tänker att en lugn miljö "utan konflikter" ger honom självförtroende och självkänsla. Givetvis skall inte konflikter undvikas, men jag inbillar mig att det för hans skull blir färre då det är större utrymme.
Det blir också en mindre avdelning med barn i olika åldrar. Uteverksamheten är mellan 9-15, övrig tid är de inomhus tillsammans med femårsavdelningen (som också är ute väldigt mycket). Våra barn lämnas runt 0730, och hämtas runt 1600. Filip kommer alltså att få öva det sociala samspelet även inomhus.
En annan fundering är att ha Filip och Stella på samma avdelning. Idag när de är ute på gården på förskolan så leker de inte nödvändigtvis med varandra, de har sina egna kompisar. När de andra kompisarna inte är där så leker de gärna och bra med varandra.
Jag ser det som en nackdel att de kommer att vara på samma avdelning (i ett halvår, sedan går Filip automatiskt över till femårsavdelningen) eftersom de behöver ha egna kompisar och egna upplevelser. Hemma bråkar de en hel del, men troligtvis inte mer än andra aktiva syskon.
Vad säger ni? Kan ni ge mig några infallsvinklar eller goda råd!
Tack på förhand!
