S
"Sara"
Hej. Jag har en schäferhane som är 9½ månad. Han är världens mysigaste, goaste, bästa som finns. Vi bor på en gård så han är mycket lös men ser kanske inte så mycker liv och rörelse som han behöver.
Han har alltid varit lite osäker/mammig, ända sedan jag hämtade honom.
Han har haft svårt att hälsa på främlingar då han inte vågat gå fram.
Har genom träning vid olika miljöer och situationer försökt att öka självförtroendet på honom.
Nu är han mycket bättre på den osäkra biten, men jag har då fått problemet att han kommit upp i jobbiga-åldern och vill leka,busa och nästan nafsa på allt och alla.
problemet är det att när han vill busa brukar han skälla, klappa med tänderna och små morra medan han glatt viftar på svanser och hoppar och far runt.
Andra hundar har fattat detta språk, men andra människaor tror att han är på väg att äta uppn dom, barn blir rädda.
Han lekte med barn när han var mycket mindre men nu är han ju tre gånger så stor.
Vad ska jag göra, det känns inte rätt att straffa honom på nått sätt?
HJÄLP.
Han har alltid varit lite osäker/mammig, ända sedan jag hämtade honom.
Han har haft svårt att hälsa på främlingar då han inte vågat gå fram.
Har genom träning vid olika miljöer och situationer försökt att öka självförtroendet på honom.
Nu är han mycket bättre på den osäkra biten, men jag har då fått problemet att han kommit upp i jobbiga-åldern och vill leka,busa och nästan nafsa på allt och alla.
problemet är det att när han vill busa brukar han skälla, klappa med tänderna och små morra medan han glatt viftar på svanser och hoppar och far runt.
Andra hundar har fattat detta språk, men andra människaor tror att han är på väg att äta uppn dom, barn blir rädda.
Han lekte med barn när han var mycket mindre men nu är han ju tre gånger så stor.
Vad ska jag göra, det känns inte rätt att straffa honom på nått sätt?
HJÄLP.
Senast ändrad av en moderator: