Bara elände

vet känslan.
köpte min häst när hon var 3 veckor, hämtade hem henne när hon var 9 månader. Hon var frisk fram till hon var 3 år. Då fick hon kolikänning pga örter.
3 år - treårstest. Var inte riktigt som vanligt men jag lät det bero. Bete och sen igångsättning. Kändes inte ok.
4 år - efter massor av olika undersökningar hos olika veterinärer (varav 2 av 3 veterinärer vägrade undersöka henne), knäledsinflammation bak (outvecklat bakknä).
5 år - röntgen visade ok med knäet men så fick hon en hovböld som inte togs hand om rätt, infektion i hovbenet. verkade upp hela hoven. Lindrig hovbensrotation.
6 år - satte igång henne, fick en sprängsten in i hoven, vrickade sig. hovböldshoven hade svårt att återhämta sig.
7 år - Skulle betäckas men var försent. hovböldshoven hade stora hålväggar som hovis vägrade rensa å sensommaren. Hovisen stack och hästen blev jättedålig.
8 år (i år) - ny hovis senhösten som 7åring, funkat mycket bra. Gått igenom hästen och planerade betäckning. Fick fång på hovböldshoven. Nu 8 veckor senare ohalt med fångbeslag. Ingen betäckning. Inget av något. Ska gå i hage ett år.

Då var jag smart och skaffade en häst till för att ha något att rida på när denna blev dålig som 5 åring. Allt började med hovbölder som skulle gipsas. Började rida, då springer denna hästen in i stängslet i hagen (3 hektar hage), skär upp bakbenet, ser ut som en limpa i benet. Behandlas osv. sätts igång, får insektsallergi. ska sälja hästen nu, har köpare osv och förra helgen har hon skaffat sig världens djupaste balltramp.

Mitt i allt detta (dvs fång på häst 1 och balltramp häst 2) säger stallägaren att jag måste flytta mina hästar för hon ska dra ner. de ska vara ute om 2 veckor.

Så undrar folk varför jag är så bitter....
 
vet känslan.
köpte min häst när hon var 3 veckor, hämtade hem henne när hon var 9 månader. Hon var frisk fram till hon var 3 år. Då fick hon kolikänning pga örter.
3 år - treårstest. Var inte riktigt som vanligt men jag lät det bero. Bete och sen igångsättning. Kändes inte ok.
4 år - efter massor av olika undersökningar hos olika veterinärer (varav 2 av 3 veterinärer vägrade undersöka henne), knäledsinflammation bak (outvecklat bakknä).
5 år - röntgen visade ok med knäet men så fick hon en hovböld som inte togs hand om rätt, infektion i hovbenet. verkade upp hela hoven. Lindrig hovbensrotation.
6 år - satte igång henne, fick en sprängsten in i hoven, vrickade sig. hovböldshoven hade svårt att återhämta sig.
7 år - Skulle betäckas men var försent. hovböldshoven hade stora hålväggar som hovis vägrade rensa å sensommaren. Hovisen stack och hästen blev jättedålig.
8 år (i år) - ny hovis senhösten som 7åring, funkat mycket bra. Gått igenom hästen och planerade betäckning. Fick fång på hovböldshoven. Nu 8 veckor senare ohalt med fångbeslag. Ingen betäckning. Inget av något. Ska gå i hage ett år.

Då var jag smart och skaffade en häst till för att ha något att rida på när denna blev dålig som 5 åring. Allt började med hovbölder som skulle gipsas. Började rida, då springer denna hästen in i stängslet i hagen (3 hektar hage), skär upp bakbenet, ser ut som en limpa i benet. Behandlas osv. sätts igång, får insektsallergi. ska sälja hästen nu, har köpare osv och förra helgen har hon skaffat sig världens djupaste balltramp.

Mitt i allt detta (dvs fång på häst 1 och balltramp häst 2) säger stallägaren att jag måste flytta mina hästar för hon ska dra ner. de ska vara ute om 2 veckor.

Så undrar folk varför jag är så bitter....

:cry::cry: Men fyfan
 
Hej
Jag har under åren postat många trådar om mina hästar. Jag har haft sån satans otur eller vad fasen man ska kalla det.
Det är inte ridrelaterade skador heller så det är liksom inte så att jag rider sönder mina hästar.
Men på tre år har jag fått ta bort tre hästar, plus att min nyaste egna häst har varit halt först pga en spark i hagen (förra hösten) sen blev hon förgiftad (också förra hösten) Jag flög av och fick en fraktur i ryggen.
Sen var det lugnt till i somras då drar det igång igen, min gammelman fick akut fång och fick vandra vidare, sen blev nyaste hästen halt igen och behandlad och utredd och behandlad men aldrig bra och tillslut blev det ct i Helsingborg. Och påväg hem därifrån krockar vi med en lastbil och bilen blir skrotad och transporten förstörd. Men ingen skadade sig. Sen fick jag svaret och hästen har en stressfraktur i kotan, hon fick alltså en stressfraktur när hon gick på sommarbete och inte hade ridits på ett halvår.
Och nu då så lånar jag en jätte fin tävlingshäst på foder. Hinner ha henne tre veckor sen blir hon halt, och två dagar efter det får hon kolik. Koliken är hon bra ifrån men hältan är kvar och tid är bokad på kliniken (där jag är stamkund sedan fyra år tillbaka)

VAD FAN ÄR DET SOM HÄNDER?!
Jag är uppgiven och ledsen.
Jag älskar mina hästar och jag har alltid haft häst. Men det är inte kul längre. Jag hinner precis börja njuta och allt känns bra, och så går det åt helvete. Igen och igen och igen!

Var tvungen att skriva av mig
Nu ska jag tröstäta glass och maränger
Kram. Ibland brukar jag tänka att jag tuggar och tuggar och har mun full med digestivekex. Förr eller senare tar kexen slut. Det är bara att slita mentalt. Du klarar det annars hittar du en lösning. Kram.
 
Åhh...:(

Min bästa vän har haft sån jävla otur hon också... Första hästen hon köpte fick en sparkskada efter bara nån månad, vilket blev en spricka i benet. När den läkt så var han halt på annat ställe, upptäcktes då spatt och pålagringar som var så illa så hon valde att låta han få somna in. Köpte sen en ny häst efter ett tag som hon hann ha nån månad, sen blev hon broddsparkad så det gick hål in i hasleden, op och boende på ulltuna över jul/nyår... Lång rehab på det, sen när hon började komma igång så sträcker hon sig i hagen ordentligt och blir ståendes igen. När hon väl läkt klart där så åker hon på fång, och glykostest visar så dåliga resultat så veterinären rekommenderar att låta henne somna för hon kommer aldrig få ett vettigt hästliv.

Hon köper sen ytterligare en ny häst, går igenom bes och allt, men hon upplever att han käns konstig efter ett tag. Visar sig att han har extrema låsningar i kroppen. Tar ut ET och behandlar och han blir bättre. Förra våren (hon köpte hösten innan) när dom äntligen är igång upplever hon att något inte känns bra igen. Tillbaka till veterinären och röntgen visar att han fått spatt, och även misstänkt hovledsinflamation.

Sen dess så han han varit konvalescent under uppbygglig, och så sent som för två veckor sen fick vi äntligen besked att han var ohalt! :bow:

Allt detta inom loppet av ca 4 år... Hon är ganska less om man säger så, och jag lider så förbannat med henne. Nu gick det tack och lov vägen denna gång, så jag håller alla tummar jag kan att det fortsätter så...:heart
 
Hade behövts en ogillaknapp i denna tråden. Fy vilken resa många gör med sina hästar :(

Och så jag då.. Var ÖVERLYCKLIG igår, satt på min älskade lilla häst för första gången på ett halvår.
Och nu ligger jag i soffan och gråter.
Hon gick i vanlig ordning på skrittbandet, får panik över något, kastar sig framåt och lyckas komma av själva bandet med framhovarna, slår en volt och hamnar åt fel håll, fastnar med bakbenet mellan maskinen och väggen, ligger och försöker ta sig loss, kommer upp och kastar sig sen bakåt och ner på golvet.

Åkte direkt in till kliniken och hon har ingen fraktur, men punkterad kotled både utsida och insida, stora djupa sår på kotan, och hasspetsen blottad.
Jag har samlat mig lite nu, men är fortfarande chockad.

Jag fick tre val, köra till Helsingborg, stanna kvar och göra vad dom kan, eller avliva.
Jag valde att stanna kvar, hon fick leden spolad + antibiotika i leden + antibiotika intravenöst + smärtstillande, blev inte sydd utan såren lämnades öppna men med rejält bandage.

Fyfan vad jag mår dåligt
Jag vet snart verken ut eller in alltså
 
@Nalasmatte fruktansvärt hemskt :(

Alltså jag förstår ju att min reflektion inte är varesig pepp eller tröstande i sammanhanget nu men : alltså jag hade ALDRIG ställt en laddad konvalescent på ett nytt ställe och direkt satt den/kort introducerat den till skrittband eller ens vanlig skrittmaskin utan att ha känt det vara en risk om hästen inte tidigare varit van osv :cry:

Jag inser att det är en jättetrist kommentar och den är inte avsedd att få dig må sämre osv ! Men ja - det var en stor risk tyvärr anser jag :cry:

Stor kram till dig oavsett och så hemskt ledsamt och jobbigt !:(
 
Hade behövts en ogillaknapp i denna tråden. Fy vilken resa många gör med sina hästar :(

Och så jag då.. Var ÖVERLYCKLIG igår, satt på min älskade lilla häst för första gången på ett halvår.
Och nu ligger jag i soffan och gråter.
Hon gick i vanlig ordning på skrittbandet, får panik över något, kastar sig framåt och lyckas komma av själva bandet med framhovarna, slår en volt och hamnar åt fel håll, fastnar med bakbenet mellan maskinen och väggen, ligger och försöker ta sig loss, kommer upp och kastar sig sen bakåt och ner på golvet.

Åkte direkt in till kliniken och hon har ingen fraktur, men punkterad kotled både utsida och insida, stora djupa sår på kotan, och hasspetsen blottad.
Jag har samlat mig lite nu, men är fortfarande chockad.

Jag fick tre val, köra till Helsingborg, stanna kvar och göra vad dom kan, eller avliva.
Jag valde att stanna kvar, hon fick leden spolad + antibiotika i leden + antibiotika intravenöst + smärtstillande, blev inte sydd utan såren lämnades öppna men med rejält bandage.

Fyfan vad jag mår dåligt
Jag vet snart verken ut eller in alltså
Fy fan vilken upplevelse :(
Förstår din panik, och inget kan man göra för att hjälpa hästen heller mitt i kaoset
Hoppas det går bra för din häst, vad tror veterinären?
 
@Nalasmatte fruktansvärt hemskt :(

Alltså jag förstår ju att min reflektion inte är varesig pepp eller tröstande i sammanhanget nu men : alltså jag hade ALDRIG ställt en laddad konvalescent på ett nytt ställe och direkt satt den/kort introducerat den till skrittband eller ens vanlig skrittmaskin utan att ha känt det vara en risk om hästen inte tidigare varit van osv :cry:

Jag inser att det är en jättetrist kommentar och den är inte avsedd att få dig må sämre osv ! Men ja - det var en stor risk tyvärr anser jag :cry:

Stor kram till dig oavsett och så hemskt ledsamt och jobbigt !:(

Hästen är född där, jag köpte den som fyraåring, och hon är van vid både vanligt skrittband och med vatten
 
Kliniken ringde nu
Hon måste till Helsingborg eller avlivas
Jag är helt utom mig, gråter så jag spyr
 
stackare! jag bor några mil från Helsingborg, säg till om jag kan hjälpa till med något. Jag vet hur ensam man är.

Tack
Men jag åker inte med henne, jag vill inte låta henne gå igenom ännu mer nu. Hon har varit med om så mycket trots sin unga ålder. Hon har redan stått på box (sjukhage) i ett halvår. Och vi vet inte om hon är bra efter den skadan heller. Och hon stod på boxvila förra hösten pga en spark, och hon har varit förgiftad.

Jag bröt ihop fullständigt efter första samtalet, sen samlade jag mig och ringde veterinären igen och frågade fler frågor. Om vad som skulle hända om hon åker till Helsingborg. Dom skulle isf söva henne och gå igenom alla skador, samt undersöka och provtrycka slämsäcken vid kotan och dom har misstanke att både glidleden och gaffelbenet är involverat. Hon har så otroligt ont. Stackars lilla älskade häst.. Jag kan inte låta henne lida mer
 
Jag är en sån människa som vill hitta logik i allt. Jag styrs typ av det logiska tänkandet.
Men att vissa kan ha 6-7 hästar som aldrig har problem men andra kan inte ens ha en som man sköter exemplariskt utan att den ska bli skadad/sjuk i omgångar förstår jag inte..
 
Jag är en sån människa som vill hitta logik i allt. Jag styrs typ av det logiska tänkandet.
Men att vissa kan ha 6-7 hästar som aldrig har problem men andra kan inte ens ha en som man sköter exemplariskt utan att den ska bli skadad/sjuk i omgångar förstår jag inte..
Jag är likadan - och jag tror att de flesta är det. Människor är wet-wired att söka mönster och orsakssamband, men när det gäller otur så gäller att slumpen inte har något minne. Och att livet är orättvist.

Det finns de som vinner på lotto flera gånger, trots att det är osannolikt att ens vinna en gång. Och det finns de som träffas av blixten upprepat - lika osannolikt.

De flesta av oss försöker hitta en orsak och ändra vårt beteende när det går fel - men ibland handlar det bara om att gilla läget, låta bli att överanalysera och hoppas att det vänder
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
2 730
Senast: Freazer
·
Hundhälsa Obs långt inlägg. I slutet av maj sprang jag och min dvärgschnauzer Hasta ihop på en agilitytävling, vi flög iväg bägge två så jag vet...
Svar
4
· Visningar
714
Senast: igbest
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
8 369
Senast: tuaphua
·
Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
873
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp