Bara elände

Nalasmatte

Trådstartare
Hej
Jag har under åren postat många trådar om mina hästar. Jag har haft sån satans otur eller vad fasen man ska kalla det.
Det är inte ridrelaterade skador heller så det är liksom inte så att jag rider sönder mina hästar.
Men på tre år har jag fått ta bort tre hästar, plus att min nyaste egna häst har varit halt först pga en spark i hagen (förra hösten) sen blev hon förgiftad (också förra hösten) Jag flög av och fick en fraktur i ryggen.
Sen var det lugnt till i somras då drar det igång igen, min gammelman fick akut fång och fick vandra vidare, sen blev nyaste hästen halt igen och behandlad och utredd och behandlad men aldrig bra och tillslut blev det ct i Helsingborg. Och påväg hem därifrån krockar vi med en lastbil och bilen blir skrotad och transporten förstörd. Men ingen skadade sig. Sen fick jag svaret och hästen har en stressfraktur i kotan, hon fick alltså en stressfraktur när hon gick på sommarbete och inte hade ridits på ett halvår.
Och nu då så lånar jag en jätte fin tävlingshäst på foder. Hinner ha henne tre veckor sen blir hon halt, och två dagar efter det får hon kolik. Koliken är hon bra ifrån men hältan är kvar och tid är bokad på kliniken (där jag är stamkund sedan fyra år tillbaka)

VAD FAN ÄR DET SOM HÄNDER?!
Jag är uppgiven och ledsen.
Jag älskar mina hästar och jag har alltid haft häst. Men det är inte kul längre. Jag hinner precis börja njuta och allt känns bra, och så går det åt helvete. Igen och igen och igen!

Var tvungen att skriva av mig
Nu ska jag tröstäta glass och maränger
 
Jag hade varit på psyket typ :(

Finns det NÅGOT ang hur de hålls som kan påverka ?
Otrygg flock? Individer som inte passar optimalt ihop? För kuperade hagar ? Orolig miljö runt hagarna ?
Tänker bara ”högt” utifrån läget du redovisar ....

Oavsett så FY och stackare ! :(
 
Är i precid samma sits som dig...fast jag har bara en olycksfågel.
Hon håller ett halvår och sen är det något nytt som spökar. Min gnista för hästar och ridning börjar sakta slockna nu känner jag. Det kostar bara en massa pengar för en häst som knappt går att använda känns det som. Klart glädjen försvinner
 
Här är en till med bara massa otur med sina hästar... :meh:
Min första häst köptes 2012. Två månader senare fick han diagnosen spatt på båda bak. Några veckor efter det fick han en broddspark som ledde till en spricka i ena skenbenet. Vid röntgen då syntes små pålagringar på hovled och kotled på samma ben. Efter boxvila och försiktig igångsättning var han fortfarande inte okej. Nya röntgenplåtar visade pålagringar även på andra frambenet. Vi testade olika behandlingar men boxvilan hade gjort honom stel bak och därmed lades mer tyngd fram så til slut fick han somna in 1 år efter jag köpte honom.

Andra hösten köptes den hösten. 2 månader efter köpet blev även hon broddsparkad å fick åka till Ultuna för operation och sedan lång boxvila och igångsättning. Året därpå sträckte hon sig bak så flera månader försvann. När vi väl var igång igen så blev hon halt under en ridtur. Vad vi trodde var en hovböld visade sig vara fång på båda fram med rotation. Prover togs men ingen förklaringen hittades första tiden. Hon var i toppform i övrigt. Till slut gjordes en glukosbelastning som visade på skyhöga värden trots lång tid med lågsockerdiet. Hon skulle inte få ett värdigt hästliv efter det så hon fick somna in även hon-2 år efter den första. :(

Hittade sen min nuvarande häst. Han sträckte sig i maj förra året så hela sommaren försvann. Under sensommaren upplevde jag att han inte var ren fram heller så nytt klinikbesök. Där hittades både hovleds-och kotledsinflammation och spatt. Behandlades och återbesök 4 veckor senare. Då såg han bra ut förutom viss stelhet bak som ju hör till med spatt. Hade ett till återbesök denna vecka och då var han sämre igen bak så ny behandling och nytt återbesök om 4 veckor.... :meh::meh:
 
Jag hade varit på psyket typ :(

Finns det NÅGOT ang hur de hålls som kan påverka ?
Otrygg flock? Individer som inte passar optimalt ihop? För kuperade hagar ? Orolig miljö runt hagarna ?
Tänker bara ”högt” utifrån läget du redovisar ....

Oavsett så FY och stackare ! :(

Ja det är leriga vinterhagar, steniga också.
Flock har de aldrig gått i, har bara gått med en kompis.
Orolig miljö är det inte, bor på en gård och det är bara jag och en till som har våra hästar här, vägen tar slut efter oss så ingen trafik heller..

När jag fick hem foderhästen fick hon gå själv i en plan, fin hage utan lera osv, men det hjälpte ju inte heller :/

Får väl lyda veterinärens råd (har haft samma sen 2014 då min otur började)
Sluta med hästar eller flytta..
 
Här är en till med bara massa otur med sina hästar... :meh:
Min första häst köptes 2012. Två månader senare fick han diagnosen spatt på båda bak. Några veckor efter det fick han en broddspark som ledde till en spricka i ena skenbenet. Vid röntgen då syntes små pålagringar på hovled och kotled på samma ben. Efter boxvila och försiktig igångsättning var han fortfarande inte okej. Nya röntgenplåtar visade pålagringar även på andra frambenet. Vi testade olika behandlingar men boxvilan hade gjort honom stel bak och därmed lades mer tyngd fram så til slut fick han somna in 1 år efter jag köpte honom.

Andra hösten köptes den hösten. 2 månader efter köpet blev även hon broddsparkad å fick åka till Ultuna för operation och sedan lång boxvila och igångsättning. Året därpå sträckte hon sig bak så flera månader försvann. När vi väl var igång igen så blev hon halt under en ridtur. Vad vi trodde var en hovböld visade sig vara fång på båda fram med rotation. Prover togs men ingen förklaringen hittades första tiden. Hon var i toppform i övrigt. Till slut gjordes en glukosbelastning som visade på skyhöga värden trots lång tid med lågsockerdiet. Hon skulle inte få ett värdigt hästliv efter det så hon fick somna in även hon-2 år efter den första. :(

Hittade sen min nuvarande häst. Han sträckte sig i maj förra året så hela sommaren försvann. Under sensommaren upplevde jag att han inte var ren fram heller så nytt klinikbesök. Där hittades både hovleds-och kotledsinflammation och spatt. Behandlades och återbesök 4 veckor senare. Då såg han bra ut förutom viss stelhet bak som ju hör till med spatt. Hade ett till återbesök denna vecka och då var han sämre igen bak så ny behandling och nytt återbesök om 4 veckor.... :meh::meh:

Att släppa ihop broddskodda hästar har lixom sina risker...
 
Min gör sig illa en gång om året, har fått vila mellan 1-5 månader i sjukhage. Haft henne i snart fem år. Hoppas på att trenden bryts i år.

Det är tungt. Men det är bara att acceptera. Jag vet hur det känns :heart
 
Här är en till med förfärligt mycket otur. Men jag har många hästar och ju fler hästar desto större risk att någon alltid är skadad eller sjuk, liksom :banghead:
De flesta är som tur är friska och skadefria men så har jag några olyckskorpar plus att då och då inträffar sådana där veckor där allt hopar sig. Som de sista dagarna på förra året - en med ovanlig kolik, en stick-skada i ansiktet, två med rejäl mugg varav den ena fick lymfangit med medföljaden pc-behandling. Svups så försvann 7000kr bara så där på en vecka :(:banghead::turd:
 
Här är en till med bara massa otur med sina hästar... :meh:
Min första häst köptes 2012. Två månader senare fick han diagnosen spatt på båda bak. Några veckor efter det fick han en broddspark som ledde till en spricka i ena skenbenet. Vid röntgen då syntes små pålagringar på hovled och kotled på samma ben. Efter boxvila och försiktig igångsättning var han fortfarande inte okej. Nya röntgenplåtar visade pålagringar även på andra frambenet. Vi testade olika behandlingar men boxvilan hade gjort honom stel bak och därmed lades mer tyngd fram så til slut fick han somna in 1 år efter jag köpte honom.

Andra hösten köptes den hösten. 2 månader efter köpet blev även hon broddsparkad å fick åka till Ultuna för operation och sedan lång boxvila och igångsättning. Året därpå sträckte hon sig bak så flera månader försvann. När vi väl var igång igen så blev hon halt under en ridtur. Vad vi trodde var en hovböld visade sig vara fång på båda fram med rotation. Prover togs men ingen förklaringen hittades första tiden. Hon var i toppform i övrigt. Till slut gjordes en glukosbelastning som visade på skyhöga värden trots lång tid med lågsockerdiet. Hon skulle inte få ett värdigt hästliv efter det så hon fick somna in även hon-2 år efter den första. :(

Hittade sen min nuvarande häst. Han sträckte sig i maj förra året så hela sommaren försvann. Under sensommaren upplevde jag att han inte var ren fram heller så nytt klinikbesök. Där hittades både hovleds-och kotledsinflammation och spatt. Behandlades och återbesök 4 veckor senare. Då såg han bra ut förutom viss stelhet bak som ju hör till med spatt. Hade ett till återbesök denna vecka och då var han sämre igen bak så ny behandling och nytt återbesök om 4 veckor.... :meh::meh:

Glömde berätta att han fick en kolikkänning i december också. Såklart.... :cautious::meh:
 
Jag har haft några jävliga år nu med hästarna men förra året tog nästan knäcken på mig. Garanterat dödade den min ekonomi också och jag har ifrågasatt flertalet gånger varför jag har häst alls.
Men nu försöker jag tänka framåt igen. Nytt år och nya möjligheter :)
 
Märkligt svar! :down: De släpps inte ihop med broddar på såklart! Det här är hästar som är vana att gå i flock och skadorna har inte hänt första dagarna direkt.
Har du dina ensamma i små frimärkeshagar? Skulle gissa på det med tanke på svaret.

Finns de som tycker att man löser problemet genom att inte låta hästen ha skor alls...

Jag har varit hästägare i 15 år, min tant har alltid gått broddad runt om på vintern och det har aldrig blivit broddsparkar i någon av flockarna som hon har gått i.
 
Finns de som tycker att man löser problemet genom att inte låta hästen ha skor alls...

Jag har varit hästägare i 15 år, min tant har alltid gått broddad runt om på vintern och det har aldrig blivit broddsparkar i någon av flockarna som hon har gått i.

Jag har heller aldrig varit med om broddsparkar i något av de stall jag stått i, varken på mina f.d. hästar eller andra hästar i omgivningen. Klart det finns en risk, men risken är betydligt större att inte ha broddat när det är isgata i hagarna, eller när hästarna ska till eller från hagen. Vet en obroddad häst som gick omkull på väg från hagen och de fick sanda extra mycket runt honom för att han skulle kunna ta sig upp, bara ren tur att han inte skadade sig.
 
Jag har fått två hästar illa broddsparkade. Det ena var när dom inte broddade av den hästen i hagen som alltid sparkade i ett stall. Självklart sparkade den min och hon var konvalecent i ett halvår pga av det.
Den andra blev sparkad för att stallägaren gjorde ett ihopsläpp utan min vetskap för att hon tyckte jag överdrev som vägrade ihopsläpp med broddar bak på. Min häst blev illa sparkad i ansiktet. Flyttade illa kvickt därifrån.
Hos mig nu får dom som inte är sparkbenägna ha brodd bak men dom andra får antingen gå barfota/obroddat bak eller i egen hage om dom absolut måste ha brodd bak.
Hos mig är det individen som avgör om jag tillåter brodd eller inte bak. Brodd fram är aldrig nåt problem.
 
Usch vad jag lider med dig, jag har liknande erfarenheter trots att jag är väldigt noga med att hästarna ska ha bra, sociala liv, tränas mångfacetterat etc Tyvärr känner jag att lusten tar slut? Och att min ambition att kunna rida o träna på hobbynivå verkar helt omöjlig.
Min första häst fick en akut o illasittande fraktur-togs bort, min andra klarade sig med saker som kunde konvalecentas/rehabbas, min tredje hade pålagringar på halsen och fick neurologiska problem o smärta o fick efter ett par års rehab tas bort, min fjärde visade sig trots exportröntgen ha pålagringar i kotleder o framknän (syntes inte i de vinklar som röntgades vid köp) som trots behandlingar o rehab aldrig blev bra/smärtfri, fick tas bort. Min nuvarande har precis diagnosticerats med spatt och en gammal mjukdelsskada som gett ärrvävnad och inte klarar belastning (köptes oinriden). Samtliga har besiktigats på klinik, tränare har varit med o bedömt vid provridning etc. Tyvärr tappar jag hoppet efter all denna tid som lagts på rehab, alla förhoppningar att det ska gå vägen.
Samtidigt är det ju en livsstil. Men ridpass vs mockade boxar är försvinnande få
 
Jag tror man blir avtrubbad, är också drabbad av nån form av otur... Är avelsintresserad men det går inget vidare med uppfödningen.
2016 två betäckningar varav en kastade sent och den andra avlivades akut pga livmoderruptur.
2017 två betäckningar, ena stoet blev blind och fick avlivas, den andra har fått elak mugg och stått på klinik i två omgångar sammanlagt 20 dagar, och fick gaskolik i förrgår, var på gränsen att hon fick avlivas, och kommer troligen att kasta pga medicineringen.
Köpte också in två ston för att betäcka under 2018. Den ena fick avlivas efter komplikationer av förstoppning och den andra har har visat sig ev anlag för ögonproblem.

Så om jag har tur blir det ett föl i år
 
Så jäkla trist när oturen aldrig vänder. Jag är också en sån, sedan 93 har jag tagit bort 10 hästar. Har varit massa olika grejor; kolik, slinger, missbiladed halskotor, ben avsparkat på bete, inre blödning osv, så har svårt att ändra på något för att vända trenden.
Jag har varit inne på att sluta många gånger, men nu har jag kommit fram till att jag inte ska skaffa fler halvblod. Har skaffat mig en fjording istället, blir han krasslig så är det i alla fall billigare än halvblod (tänker på försäkring och mat). Halvbloden jag har kvar kommer nog rensa ut sig själva snart (jepp, jag är bitter), och är det samma otur med fjordingen ger jag upp.
Inte så mycket pepp från min sida, men jag önskar nog att jag hade tagit nån paus. Tror jag gjort mig själv en björntjänst med att envist tro att 'snart måste det vända'. Så mitt tips är att ta en paus om det går, landa och kom igen men hästarna lite senare.
 
Usch alltså, så tråkigt att det är fler som har sån otur :(

Senaste nytt:
Stoet håller på och ska sättas igång efter att ha varit konvalecent i typ ett halvår.
Och min hyresvärd ringde efter ett insläpp och talade om att hon inte tänker ta in eller ut fölet mer. (han är ju unghäst nu eg, men jag kallar honom fölet)
Han hade stegrat sig och hon blev rädd.
Jaha.. Jag har inte möjlighet att ta in och ut varje dag, jag har en litet bebis och min man jobbar oregelbundna tider, ofta dygn.
Men som tur är har jag några underbara människor i mitt liv, som stöttar och hjälper till, som sa jamen flytta dom till oss, vi fixar en box och fölet kan gå i lösdriften!

Sagt och gjort

Jag flyttade dom dagen efter. Det är en stor anläggning där det finns allt man kan önska. Lille fölis går nu på lösdrift med massa kompisar, och stoet på box. Jag har inga jourer om jag inte själv vill. Plus att det finns ett skrittband. Det bästa jag har gjort på länge. Nu kan stoet skritta på skrittbandet säkert och kontrollerat, och jag slipper riskera livet på isgator.

Just nu känns det hoppfullt igen :)
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
2 730
Senast: Freazer
·
Hundhälsa Obs långt inlägg. I slutet av maj sprang jag och min dvärgschnauzer Hasta ihop på en agilitytävling, vi flög iväg bägge två så jag vet...
Svar
4
· Visningar
714
Senast: igbest
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
8 369
Senast: tuaphua
·
Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
873
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp