Att ta bort sin älskade häst

Piek

Trådstartare
Jag har nästan bestämt mig för att nu är det dags att ta bort min älskade, älskade häst. Hon har haft ett liv fyllt med otur och diverse skador och jag har lovat mig själv att hon aldrig mer ska behöva må dåligt. Och nu är hon skadad igen samtidigt som jag hamnat i en sits när jag varken har tid eller råd att ha kvar henne utan tanken var att hon skulle säljas...

Men hur gör man? Hon är inte utdömd men risken är stor att hon fått ligament eller senskada. Fortfarande för svullen för att kunna kolla hur det ser ut.
Vill man helst ta hem en okänd person och göra det hemma och behöva se blodet och när de för bort henne i en lastbil? Eller vill man åka in till kliniken där jag vet att dom är alldeles fantastiska allihop som jobbar och sen kunna åka när det är över?
Det känns som att jag aldrig mer skulle kunna sätta min fot i stallet om jag vet att det är där det har hänt, samtidigt som det är hennes älskade hem...

Herregud jag vet ingenting, kan inte ens förstå att jag skriver den här tråden. Tårarna kan inte sluta rinna...
 
Senast ändrad:
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Jag tog bort min livskamrat för två veckor sen. :cry: Jag hade ingen livförsäkring att ta hänsyn till då hästen var 26. Jag valde att ta ut någon för att göra det just för att jag ville att hans sista minuter i livet skulle vara hemma.
Han hade stått i sjukhage i drygt 1 månad så sista dagen fick han gå ut i en hage tillsammans med sin bästa kompis så han fick springa och leka och klia och beta lite. :love: Ont hade han och haltade gjorde han men lycklig som få var han och det tyckte jag han var värd efter de 19 år han gett mig.
Sen kom han som skulle skicka min älskling vidare till Trappalanda, vi gick bort från stallet och ställde oss utanför en av sommarhagarna som han gått i del av förrförra sommaren. Lite undanskymt men ändå vackert och lätt att sen komma till med lastbilen. Han hade inte lastbilen med sig utan efteråt så gick han och hämtade den. Min moster stannade kvar med hästen, själv hade jag redan gått därifrån. Jag och morsan gick efter att han fallit.
De jag anlitade var väldigt professionella, lugna och trygga, kände mig helt bekväm med det. Jag fick välja själv om jag ville stå kvar med hästen när det skedde eller gå därifrån eller bara inte titta.
Han som gjorde det förklarade hur allt skulle gå till på ett väldigt lugnt och bra sätt, jag är jättenöjd i allt det ledsamma. Allt skedde lugnt och stilla utan stress, jag fick ta den tid jag kände att jag behövde innan.
När jag har betalt räkningen får jag åka och hämta askan som kommer ligga i en fin träurna med mässingplaket.

Jag hade inga problem med att gå ut i stallet igen, men det dröjde en vecka innan jag vågade mig förbi stället där det skedde även om min moster berättat att han spolat av hästen innan han lyfte in honom i lastbilen.
Jag mockade dock inte ur hans sjukhage förrän i söndags och jag har fortfarande inte plockat undan i stallet.

Styrkekramar
 
Senast ändrad:
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Tack för ditt svar! Det hjälper mycket att läsa om andras erfarenheter.
Blir att ringa veterinären imorgon och se om jag kan få henne utdömd :(
Har skrivit ihop en lista för att kunna tänka själv.. det är ju lite hon har vart med om nu på en fem års period.
- Mystisk hälta, tre grader halt i tre månader. Utdömd. Fick sommarbetet på sig, blev mirakulöst bra. Fanns en urkalkning i benet som misstänktes vara boven
- Hovböld
- Hälta och stelhet i hela kroppen, testades för fästingsjukdomar
- Låsningar i korset
- Sticksår som var väldigt nära att punktera senskidan
- Fång
- Äggstockstumör
- Headshaking/pollen allergi?
- Stor hovböld, fick verka upp halva hoven
- Sticksår som blev en piphas
- dåliga hovar, får lätt röta och flera hålväggar förra sommaren

Och där emellan diverse små hältor och hovbölder. Känns ändå som jag har glömt mer än hälften :(
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Tack för ditt svar! Det hjälper mycket att läsa om andras erfarenheter.
Blir att ringa veterinären imorgon och se om jag kan få henne utdömd :(
Har skrivit ihop en lista för att kunna tänka själv.. det är ju lite hon har vart med om nu på en fem års period.
- Mystisk hälta, tre grader halt i tre månader. Utdömd. Fick sommarbetet på sig, blev mirakulöst bra. Fanns en urkalkning i benet som misstänktes vara boven
- Hovböld
- Hälta och stelhet i hela kroppen, testades för fästingsjukdomar
- Låsningar i korset
- Sticksår som var väldigt nära att punktera senskidan
- Fång
- Äggstockstumör
- Headshaking/pollen allergi?
- Stor hovböld, fick verka upp halva hoven
- Sticksår som blev en piphas
- dåliga hovar, får lätt röta och flera hålväggar förra sommaren

Och där emellan diverse små hältor och hovbölder. Känns ändå som jag har glömt mer än hälften :(

Usch vilket hemskt beslut du står inför :(
Men med den listan på problem hon haft så kan jag inte tycka annat än att du gör helt rätt.

Om du vill avliva hemma eller på klinik kan bara du bestämma vad som känns bäst för dig.
Jag har avlivat hemma för det har känts bäst för mig.
Jag har dock inte varit med vid avlivningen, men de som hjälpt mig har tagit bort alla spår så jag inte behövde se det efteråt.
Veckorna efter avlivningen har jag inte varit i stallet men efter ett tag har jag kunnat återvända trots att det är jobbigt i början.
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Vill man helst ta hem en okänd person och göra det hemma och behöva se blodet och när de för bort henne i en lastbil? Eller vill man åka in till kliniken där jag vet att dom är alldeles fantastiska allihop som jobbar och sen kunna åka när det är över?

Jag tycker du har svarat på din egna fråga hur du känner här. Det låter som om du vill ta bort på klinik och då är det rätt sätt för dig. Se till att du har någon med dig så du slipper köra själv bara.

Jag tog bort min häst "hemma" för ett par månader sen, för det var så jag ville ha det. Allting gick lugnt och fint till men jag blev jätteledsen direkt efteråt.

Jag beklagar, jag minns hur hemskt det var när man sitter mitt i beslutet.
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Ja det känns som det är rätt beslut för hennes skull, hon har lidit tillräckligt i sitt liv :(
Baserat på den listan så har hon de senaste fem åren haft fem månaders boxvila och minst femton månaders total vila :crazy: Det känns som det är mer än vad någon häst ska behöva ta. Speciellt eftersom hon mår så jäkla dåligt av vila :(

Blir ett samtal till veterinären snart... Ser inte fram emot det...
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Hej

Beslutet är alltid svårt att ta men man får verkligen inte tänka på sig själv i detta läget, vi kan hjälpa våra djur att sluta lida.

För hästens skull så tycker jag om att ta bort hemma, de slipper åka iväg med m.m.

I Skåne har vi en underbar kille som kommer ut och gör det.
Han ser alltid ut en plats där det är lämpligt plats gärna på baksidan bara det går att backa in med bil. Han tar det lugnt och hanterar hästen med värdighet och respekt.

Vill man vara med själv så ger han en alltid chansen att gå sin väg efter att bulten är satt och innan han sticket och lastar.
Var du än bor i landet så finns det säkert en sådan här människa och vem vet kanske en snäll vän som kan vara med så att du slipper.
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Min älskade bästa vän tog jag bort akut, han fick somna in alldeles precis utanför hagen, med mulen i havrehinken, flocken synlig bakom sig och så mig i grimskaftet.
Jag tror att han inte kunde fått somna in bättre, han var lugn trygg och överlycklig över att äntligen få smaska havre (fånghäst). Sambon var med mig och fick sen hjälpa till med själva bortforslingen för det minnet ville jag inte ha kvar.
1½ år sedan och jag saknar honom så fruktansvärt mycket...

I höstas valde jag att även låta stoet somna in efter tio år med diverse krämpor.
Jag hade helst avlivat henne hemma men i den situationen jag var i då så var det inte möjligt så vi åkte istället till ett slakteri. Hade turen att vara första häst, de var professionella och respektfulla och allt gick snabbt och bra.
Hon var inte rädd men funderade nog över vad som hände, underbara fina häst.
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

Jag har åkt till slakteriet som ligger ca 30 minuter härifrån med två av mina hästar. (De har inte gått till mat) De har varit vana att åka och inte varit i så dåligt skick att de inte kunnat åka den sträckan. Väl framme har jag lastat av, gått till en gräsplätt där hästen fått beta härligt gräs en stund. Det har sedan kommit två killar, jag har lämnat över grimskaftet och sedan bett dem vänta med att bulta tills jag kommit utom synhåll. Hästen har varit fullt koncentrerad på att äta så de har inte märkt att jag åkt. Det är över på ett kick.

En häst har jag även tagit bort hemma, hon hade fång som inte gav sig. Där kom lantbrukstjänst och bultade henne. Sen kom en granne med en traktor och lyfte upp henne på flaket. Jag var aldrig med när hon togs bort, maken fick ta det. Hon avblodades inte långt från stallet men vi la på spån och jord efteråt.

Att ta bort ett djur är ett jättesvårt beslut men när hästen inte blir bra trots man gjort allt man kan så finns det bara ett beslut. Det kan vara skönt att känna sig trygg med den personal som finns runt hästen när man bestämt sig och att det går lugnt till. Så känner du dig trygg med personalen på kliniken så tycker jag att du ska åka dit med hästen.
 
Sv: Att ta bort sin älskade häst

finns alternativet att ta ut en veterinär som avlivar med spruta och sen blir hästen hämtad med lastbilen/container om man inte vill bulta hästen men då måste man ju få det att bli på samma dag och ungefär samma tid.
Att ta bort på klinik kan ju bli en väldigt hög kostnad också som man kanske måste tänka på (har sett folk som skrivit att det gått på över 10 000)
 
Jag har nästan bestämt mig för att nu är det dags att ta bort min älskade, älskade häst. Hon har haft ett liv fyllt med otur och diverse skador och jag har lovat mig själv att hon aldrig mer ska behöva må dåligt. Och nu är hon skadad igen samtidigt som jag hamnat i en sits när jag varken har tid eller råd att ha kvar henne utan tanken var att hon skulle säljas...

Men hur gör man? Hon är inte utdömd men risken är stor att hon fått ligament eller senskada. Fortfarande för svullen för att kunna kolla hur det ser ut.
Vill man helst ta hem en okänd person och göra det hemma och behöva se blodet och när de för bort henne i en lastbil? Eller vill man åka in till kliniken där jag vet att dom är alldeles fantastiska allihop som jobbar och sen kunna åka när det är över?
Det känns som att jag aldrig mer skulle kunna sätta min fot i stallet om jag vet att det är där det har hänt, samtidigt som det är hennes älskade hem...

Herregud jag vet ingenting, kan inte ens förstå att jag skriver den här tråden. Tårarna kan inte sluta rinna...


Det är det svåraste beslut man kan ta som djurägare, men också det modigaste och mest osjälviska vi kan göra för våra älskade djur som ger oss så mycket <3 Du gör helt rätt hur svårt det än är!

Jag tog bort min häst 7 oktober 2012. Jag valde att ta ut en veterinär till stallet, en veterinär jag litade på och har haft mycket att göra med.

Till en början var jag helt övertygad om att jag ville bulta, hade läst och hört så mycket skräckexempel om spruta. Men efter att ha pratat med veterinären och min hovslagare sen 13 år tillbaks så valde jag spruta och ångrar mig inte en sekund.

Veterinären satte kanylen i stallet, sen gick vi ut till ett avsidet ställe där han inte låg i vägen, han fick stå och äta havre/morötter/äpple ur en hink och jag stod och klappade på honom. Från det att veterinären satte sprutan tills han låg på marken död tog det enbart ett par sekunder, det syntes att han var död innan han ramla i marken. Han fick inga efterföljande ryckningar eller liknande, så jag kunde sitta där på marken med hans huvud i mitt knä och säga hejdå.

Jag hade bestämt mig för att jag ville begrava honom, så allt var förberett innan, jag ville inte flytta honom när han levde. Så vi hade ordnat med en bilkärra att flytta honom på efter att han var borta och sen begravde vi honom i hästhagens hos mina vänner.


Det är absolut en av dom värsta dagarna i mitt liv, men det var också en oerhörd lättnad. Jag visste att han inte behövde lida mer, han behövde aldrig mera ha ont i sina leder.
Älskade älskade pojke <3

Dom här bilderna togs dagen innan och jag är så glad att vi fick en så fin sista dag där vi båda var lyckliga. :)

309608_10150394181455479_818792175_n.jpg
315895_10150394193340479_1413587549_n.jpg
293492_10150394193670479_1746210714_n.jpg
307312_10150394194745479_42187044_n.jpg
 
Jag har nästan bestämt mig för att nu är det dags att ta bort min älskade, älskade häst. Hon har haft ett liv fyllt med otur och diverse skador och jag har lovat mig själv att hon aldrig mer ska behöva må dåligt. Och nu är hon skadad igen samtidigt som jag hamnat i en sits när jag varken har tid eller råd att ha kvar henne utan tanken var att hon skulle säljas...

Men hur gör man? Hon är inte utdömd men risken är stor att hon fått ligament eller senskada. Fortfarande för svullen för att kunna kolla hur det ser ut.
Vill man helst ta hem en okänd person och göra det hemma och behöva se blodet och när de för bort henne i en lastbil? Eller vill man åka in till kliniken där jag vet att dom är alldeles fantastiska allihop som jobbar och sen kunna åka när det är över?
Det känns som att jag aldrig mer skulle kunna sätta min fot i stallet om jag vet att det är där det har hänt, samtidigt som det är hennes älskade hem...

Herregud jag vet ingenting, kan inte ens förstå att jag skriver den här tråden. Tårarna kan inte sluta rinna...
Jag har valt att ta bort två på klinik. Blivit jättebra bemött och för mej var det mycket värt att slippa ha det minnet hemma hos mej.
Lycka till hur du än gör!
 
Jag tog bort min bästa vän för 3 månader sedan.
Jag ville att hon skulle sprutas, för jag hade bestämt att det var jag som skulle hålla i grimskaftet, hade sett 2 avlivningar innan med spruta så det kändes bra. Vår veterinär här hemma var inget alternativ då min
häst var rädd för honom, det hade säkert gått bra men hon tyckte att han var läskig. Enda gången hon träffade honom var iprincip vid vaccinering så det innebar en stress för henne.
Så vi lastade och åkte till en klinik ca 45 min bort, veterinären där har alltid haft hand om henne vid hältor och liknande och även nu vid den akuta skadan som var avlivningsorsaken. Jag har även haft praktik hos den veterinären en längre period så jag litar fullt på honom.
Allt blev väldigt hastigt då lantbrukstjänst bara kunde komma samma dag jag ringde, så trots att det var andra kunder på kliniken så sköttes det på bästa sätt. Att kunna sitta vid henne när hon somnat in, klappa, prata, trösta, gråta betydde mycket för mig. Och att sen kunna lämna henne där i snön och bara lämna resten till lantbrukstjänst kändes bra.

Detta är ju även en kostnadsfråga tyvärr. Lantbrukstjänst tog 4500 för att ta med kroppen och avlivning med spruta (somulose) kostade 3500kr. Min häst var plusförsäkrad så de betalade 6000kr och jag resten. Men det hade redan gått så sjukt mycket pengar innan så de kändes som en struntsumma.

Hur du än gör kommer det att vara den hemskaste dagen. Men huvudsaken är att det går fort. Jag ångrar inte att jag tog bort henne på kliniken.
 

Liknande trådar

Hästvård Funderar med detta kring svartsjuka om hästar kan känna sådant och i så fall hur. Anledningen att jag frågar är att min häst blivit som...
2
Svar
24
· Visningar
1 245
Senast: skiesabove
·
Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 496
Hästvård Den gamla tråden verkar ha dött ut så hoppas det är okej att jag startar en ny! Här kan vi dela med oss av hur det går med våra skadade...
28 29 30
Svar
580
· Visningar
44 940
Senast: Ray
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 824
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Valp 2025
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp