Att förstå sig på vuxna människor

Ibland funderar jag på att sadla om, människor. De är väldigt intressanta. Det kan liksom komma ut vad som helst ur munnen på dem. Idag var det en som var tvungen att klaga både i radio och tidning, hela förmiddagen tuggade det på i lokalradion. Att arbetet redan var igång långt innan arbetsdagen hade börjat vid sju, var tydligen inget att reflektera över, men att vederbörande inte hört att det var arbeten utanför innan han satte på morgonkaffet, det var verkligen illa. Ja, det där med information är också intressant. Hur når vi alla och vad får det kosta? Men som jag brukar säga. Även dålig reklam kan vändas till något positivt. Nu kanske det kan skapas en debatt av de styrande om hur mycket indragningar man kan göra ekonomiskt utan att tredje man blir lidande. Ibland är det ju extra bra när någon som bestämmer själv får smaka på sin egen medicin. Så nästa människa på kvällen när vi höll på med indra och Kajsa. Stövla fram och fråga om det är bra med en paddock och varför vi inte gör en egen, dvs andemeningen är att "du får inte vara här med din häst i min paddock" visserligen hyr han ut stället och kan inget säger egentligen men känner sig väll tvungen att lägga en kommentar för att markera att det inte är välkommet. Som tur är har jag fått mycket träning i beteende i jobbet,( fast jag fortfarande blir förvånad över människor) så det går liksom att behålla lugnet och vara trevlig ändå. Det är ju jag som bestämmer hur jag väljer att hantera de känslor personen försöker projicera på mig och på så vis kan jag slå ifrån dennes känsla tillbaka. Vi pratade lite om det och jag måste säga att Kajsas matte är mycket lyhörd för både dolda och muntliga budskap, tar inte skit och markerar sin gräns, en dag kommer hon bli en bra chef när hon väl inser det själv. ( 20 år skiljer det på oss)