tjenixen
Trådstartare
Här på Buke finns det ju massa folk med massa erfarenheter av livets alla brokiga delar, så jag hoppas kunna få lite olika infallsvinklar i en situation som jag befinner mig i.
Jag har nyligen träffat en person, vi har båda fattat tycke för varandra men vi har inget överenskommet i dagsläget. Personen har ett förflutet med missbruk, främst genom festande, men insåg för en del år sedan att det inte gick att festa som andra och har varit nykter i flera år från ett missbruk och något år från ett annat, går regelbundet på möten.
Då jag själv kommer från en familj med missbrukshistorik (alkoholism) är jag förstås väldigt uppmärksam på situationen - för min egen del! Jag har jobbat mycket med mig själv och att bryta de medberoendemönster jag förstått att jag levt med länge. Mitt intryck av den här personen är en som är väldigt öppen, tydlig och ärlig med sitt personliga arbete, proaktiv och ambitiös i sitt yrkesliv, har hittills varit otroligt omtänksam gentemot mig när vi umgåtts. Jag har helt enkelt färre röda flaggor och lugnare magkänsla än jag upplevt tidigare (jag har haft en väldigt röd tråd i mitt dejtande som tydligt reflekterat min familjehistoria... ) och mina vänner som känner oss båda har bara bra saker att säga - i det fall något ytterligare skulle hända mellan oss två. Även de har en liknande uppväxt som jag och en stor medvetenhet om innebörden av det.
Jag inser ju att jag verkligen skulle vara tvungen att rannsaka mig själv, alla mina rädslor och medvetet stå upp för mig själv till 100% (vilket en alltid borde göra ftw), något jag jobbat hårt för att lära mig hitta uttrycksformer för de senaste åren. I detta sammanhang skulle jag inte ha något annat val - på gott och ont!
Jag skulle gärna höra era erfarenheter av liknande situationer om ni har - bra eller inte så bra, men gärna utkomsten av det
Jag har nyligen träffat en person, vi har båda fattat tycke för varandra men vi har inget överenskommet i dagsläget. Personen har ett förflutet med missbruk, främst genom festande, men insåg för en del år sedan att det inte gick att festa som andra och har varit nykter i flera år från ett missbruk och något år från ett annat, går regelbundet på möten.
Då jag själv kommer från en familj med missbrukshistorik (alkoholism) är jag förstås väldigt uppmärksam på situationen - för min egen del! Jag har jobbat mycket med mig själv och att bryta de medberoendemönster jag förstått att jag levt med länge. Mitt intryck av den här personen är en som är väldigt öppen, tydlig och ärlig med sitt personliga arbete, proaktiv och ambitiös i sitt yrkesliv, har hittills varit otroligt omtänksam gentemot mig när vi umgåtts. Jag har helt enkelt färre röda flaggor och lugnare magkänsla än jag upplevt tidigare (jag har haft en väldigt röd tråd i mitt dejtande som tydligt reflekterat min familjehistoria... ) och mina vänner som känner oss båda har bara bra saker att säga - i det fall något ytterligare skulle hända mellan oss två. Även de har en liknande uppväxt som jag och en stor medvetenhet om innebörden av det.
Jag inser ju att jag verkligen skulle vara tvungen att rannsaka mig själv, alla mina rädslor och medvetet stå upp för mig själv till 100% (vilket en alltid borde göra ftw), något jag jobbat hårt för att lära mig hitta uttrycksformer för de senaste åren. I detta sammanhang skulle jag inte ha något annat val - på gott och ont!
Jag skulle gärna höra era erfarenheter av liknande situationer om ni har - bra eller inte så bra, men gärna utkomsten av det
Senast ändrad: