Jag tycker inte att man ska ge all information. Det kan vara så att man själv och hästen har hamnat i en ond cirkel där vissa saker inte funkar eftersom både häst och människa förväntar sig att det inte ska fungera.
I min ungdom blev jag ombedd att rida ett halvblodssto. Ägaren var bortrest. Jag red ut henne i skogen utan några som helst problem. Efter två veckor kom ägaren hem med ena armen i gips. Det visade sig atthon och hästen inte alls funkade ihop och den brutna armen kom efter en avramling.
Hade jag vetat det hade den infon färgat mitt sätt att bemöta hästen. Nu visste jag inget vilket gjorde att det funkade.
När jag sålt hästar har jag följt upplysningsskyldigheten. Dock behöver man inte gå ner på detaljnivå. T ex att vissa saker funkar dåligt men inte berätta om varenda gång som det har funkat dåligt. Jag sålde en häst som inte ville bli tränsad av mig men som funkade med andra.
@Masse tränsade henne efter tio minuter första gången de träffades. Köparen fick den infon och fick även se bilder och filmer där hon var tränsad.
Jag och den hästen kunde inte läsa varandra trots att jag fött upp henne själv. Köparen fick den infon men inte i detalj alla gånger det blivit fel p g a det.
Sammanfattningsvis tycker jag inte att man ska ge ut all info, varje människa och varje häst måste få en möjlighet att bygga upp en egen relation som inte är färgad från början. Däremot svarar jag gärna på frågor från köpare.