Är katten dräktig?

[Nilja]

Hej, vår utekatt fick sin första kull med ungar i juli 2015 (hon var två år då) och vi hade tänkt att kastrera henne i februari/ början av mars. Men vi tyckte att hon började bli ovanligt rund så därför tänkte vi att hon troligtvis blivit dräktig igen och vi har skjutit upp kastrering.
Det började synas en ordentlig mage för ca 4 veckor sedan och nu ser det ut som hon svalt en fotboll men hennes spenar är fortfarande mjuka och ljusrosa.. är hon dräktig? Tacksam för svar
(Hon är avmaskad så det borde inte vara "mask-mage")

 

[athena_arabians]

Hon är sannolikt dräktig, ja. Ett besök hos veterinär rekommenderas.

Sedan är det vansinnigt oansvarigt att låta en fertil hona springa ute. Det är inga problem att hålla en katt inne tills man kastrerat den. Det är ett ansvar man faktiskt måste ta när man skaffar en katt.

 

[Malibu_Stacy]

Hon är sannolikt dräktig, ja. Ett besök hos veterinär rekommenderas.

Sedan är det vansinnigt oansvarigt att låta en fertil hona springa ute. Det är inga problem att hålla en katt inne tills man kastrerat den. Det är ett ansvar man faktiskt måste ta när man skaffar en katt.

...och det går att kastrera även en dräktig hona.

 

[Skjøldur]

Hon måste vara dräktig ändå, annars skulle hon inte vara så rund! Ungefär ett dygn innan födseln får hon mjölk i juvren. Det går att kastrera en dräktig hona, men jag skulle aldrig kunna tänka mig det. Särskilt inte en som gått så långt att det börjar synas. Hela hennes hormonapparat är inställd på ungar nu. Jag har själv två fertila honkatter som är i sina bästa år och dom är inte innekatter. Dom löper exakt varannan månad. Innan så blir dom rastlösa och "fönstertittiga" och då är det dagas att stänga in den det gäller tills löpet är över, den ena löper en hel vecka och blir helgalen och den andra är lite mer sansad och hon håller bara på i fem dagar. Jag kastrerar inte för jag kan tänka mig en planerad kull om året. Finns honor som inte har så regelbunden rytm som mina, men nu har dom det och då kan jag ju hålla koll på fruktsamheten.

 

[TinyWiny]

Hon måste vara dräktig ändå, annars skulle hon inte vara så rund! Ungefär ett dygn innan födseln får hon mjölk i juvren. Det går att kastrera en dräktig hona, men jag skulle aldrig kunna tänka mig det. Särskilt inte en som gått så långt att det börjar synas. Hela hennes hormonapparat är inställd på ungar nu. Jag har själv två fertila honkatter som är i sina bästa år och dom är inte innekatter. Dom löper exakt varannan månad. Innan så blir dom rastlösa och "fönstertittiga" och då är det dagas att stänga in den det gäller tills löpet är över, den ena löper en hel vecka och blir helgalen och den andra är lite mer sansad och hon håller bara på i fem dagar. Jag kastrerar inte för jag kan tänka mig en planerad kull om året. Finns honor som inte har så regelbunden rytm som mina, men nu har dom det och då kan jag ju hålla koll på fruktsamheten.

Du vet att risken är mycket stor att en fertil honkatt får livmoderinflammation? Jag tänker så att du har stenkoll på dem för det går fort från första symptomet. Jag tycker ärligt talat synd om katter som går fertila år efter år. Det tar på dem att gå där och tråna. Har du en tillräckligt bra och frisk katt så ta den kullen du vill ha och kastrera sedan så slipper katterna den stressen fertiliteten innebär. En katt som "blir helgalen" vid löp mår ju inte bra.

Jag kastrerar hellre en dräktig honkatt än får ungar som ingen vill ha och som riskerar att fara illa. Det är verkligen inte roligt för någon men har man gjort bort sig så och låter en fertil katt springa vind för våg så är det den bästa lösningen. Att lita på att man ser löpet komma är bara så dumt. Ingen biologisk varelse reagerar likadant varje gång eller är så regelbunden att någon annan ser det i tid.

 

[Skjøldur]

Du vet att risken är mycket stor att en fertil honkatt får livmoderinflammation? Jag tänker så att du har stenkoll på dem för det går fort från första symptomet. Jag tycker ärligt talat synd om katter som går fertila år efter år. Det tar på dem att gå där och tråna. Har du en tillräckligt bra och frisk katt så ta den kullen du vill ha och kastrera sedan så slipper katterna den stressen fertiliteten innebär. En katt som "blir helgalen" vid löp mår ju inte bra.

Jag kastrerar hellre en dräktig honkatt än får ungar som ingen vill ha och som riskerar att fara illa. Det är verkligen inte roligt för någon men har man gjort bort sig så och låter en fertil katt springa vind för våg så är det den bästa lösningen. Att lita på att man ser löpet komma är bara så dumt. Ingen biologisk varelse reagerar likadant varje gång eller är så regelbunden att någon annan ser det i tid.

Vessla överväger jag att kastrera eftersom jag har försökt para henne men det blev inga ungar. Ja, hon lider då löpningen är som intensivast. Men efter 2 1/2 år hos mig så vet jag i alla fall att hennes löp-cykel är perfekt regelbunden. Spezzi var med ungar då jag köpte henne i somras. Tre små liv föddes och jag gjorde allt för dom. Vaccinerade 2 ggr, chip märkte och veterinärbesiktigade. Jag sålde dom utan vinst till goda hem. Det var efterfrågan, jag kunde sålt fler. Ändå var det senhöst och fler vill ha kattunge på våren eller sommaren. Häromkring är det brist på kattungar pga så många kastrerar. Spezzi födde sina ungar 25/7 och hon löpte första gången i mitten av januari och nu har hon nyss löpt en andra gång. Känner man sina katter så märker man precis när det är på gång! Alla kanske inte är lika uppmärksamma som mig? Men jag tycker inte att en oplanerad kull någon gång skulle vara en kattastrof. Enda kattan jag eller min familj haft som fått livmodersinflamation var Såfin och hon fick det pga en missbildad unge föddes dagen efter dom andra. Jag förstod inte att någon var kvar i henne så hon var ensam då. Moderkakan blev antagligen kvar i henne. Minns en gång när jag satt i väntrummet hos veterinären. Då pratade jag med ett äldre par med en vacker Birmahona. Dom förklarade att hon tyvärr fått livsmodersinflammation efter att hon blivit parad och dom var så ledsen eftersom hon var meriterad och dom hade så gärna velat ta en kull. Kanske är livmodersinflammation vanligare hos raskatter...

 

[TinyWiny]

Vessla överväger jag att kastrera eftersom jag har försökt para henne men det blev inga ungar. Ja, hon lider då löpningen är som intensivast. Men efter 2 1/2 år hos mig så vet jag i alla fall att hennes löp-cykel är perfekt regelbunden. Spezzi var med ungar då jag köpte henne i somras. Tre små liv föddes och jag gjorde allt för dom. Vaccinerade 2 ggr, chip märkte och veterinärbesiktigade. Jag sålde dom utan vinst till goda hem. Det var efterfrågan, jag kunde sålt fler. Ändå var det senhöst och fler vill ha kattunge på våren eller sommaren. Häromkring är det brist på kattungar pga så många kastrerar. Spezzi födde sina ungar 25/7 och hon löpte första gången i mitten av januari och nu har hon nyss löpt en andra gång. Känner man sina katter så märker man precis när det är på gång! Alla kanske inte är lika uppmärksamma som mig? Men jag tycker inte att en oplanerad kull någon gång skulle vara en kattastrof. Enda kattan jag eller min familj haft som fått livmodersinflamation var Såfin och hon fick det pga en missbildad unge föddes dagen efter dom andra. Jag förstod inte att någon var kvar i henne så hon var ensam då. Moderkakan blev antagligen kvar i henne. Minns en gång när jag satt i väntrummet hos veterinären. Då pratade jag med ett äldre par med en vacker Birmahona. Dom förklarade att hon tyvärr fått livsmodersinflammation efter att hon blivit parad och dom var så ledsen eftersom hon var meriterad och dom hade så gärna velat ta en kull. Kanske är livmodersinflammation vanligare hos raskatter...

Brist på katter? Så det finns inga hemlösa katter? De har gått upp i rök? Var bor du? På en liten ö? Det finns enorma mängder hemlösa katter. Jag tycker att vi ska ta hand om dem på ett bra sätt först innan vi sätter nya till världen. Det finns alltid en efterfrågan på kattungar men hur bra liv katterna får är det jag bryr mig om. Inte att man kan prångla ut några katter till för det går alltid. Massor med katter överges och kastas ut varje år. Hade alla dessa katter istället fått bra liv så hade jag inte engagerat mig. Varför du inte tog ordentligt betalt för kattungarna förstår jag inte alls? Chansen till ett bra liv ökar om den nya ägaren har fått betala ordentligt för sin katt. Tyvärr innebär ett gott hem när ungen säljs inte ett livslångt gott hem.

Det spelar ingen roll hur väl man känner sina katter. Precis som alla andra däggdjur kan deras cykel rubbas.

Visst är varje ovälkommen kull en katastrof! Jag blir så ledsen att någon ens kan tänka att det inte är det! Risken är enorm att någon eller alla katternas liv slutar på tragiska sätt. Många av resultatet för dessa oplanerade kullar slängs ut och de får klara sig bäst de kan. De får kull på kull och deras ungar får kull på kull och kattkolonierna växer. Jag har tagit hand om många hemlösingar och jag vet i vilket skick flera av dem har varit när de har hittat hit. Alla hemlösingar har inte heller "turen" att hitta någon som är så blödig som jag som tar hand om dem inklusive lägger en massa pengar på veterinärvård utan många möts av iskallt vatten, hundar som bussas på dem eller så skjuts de när de söker lite mat och värme runt husen. Men du kanske inte tycker att katter är värda bättre? Att de klarar sig? Vet du, jag tycker att katter är lika mycket värda som alla andra djur och de klarar sig faktiskt inte alls särskilt bra själva. Det är så tydligt vad det hårda livet sliter på dem. Även fast de blir väl omhändertagna när de varit hemlösa i några år så lever de inte lika länge. En av mina hemlösingar som veterinären bedömde vara 4-5 år när han kom var helt slut i kroppen innan han ens var tio och då hade han haft allt han önskade och behövde sedan han kom hit. Hans hårda liv hade satt väldigt tydliga spår. En annan som nu är runt 11 år är så mycket mer sliten än min innekatt som är 17 trots att hon har varit här sedan hon var runt året och fått allt hon behöver sedan hon kom. Hon är så liten så liten, ser ut som en 3-4 månaders kattunge i kroppen eftersom hon svalt så sin första tid att hon inte växte normalt och svälten har självklart även satt spår i hennes kropp som inte syns utanpå. Det tar på en katt att behöva svälta, att alltid behöva vara rädd, att få en massa kullar, att vara i slagsmål, bli påkörda och få läka sina skador själva osv. osv. Ingen av mina hemlösingar har levt ett normal långt kattliv. Hon som är elva nu är den som blivit äldst. Jag skulle aldrig någonsin bidra till det eländiga lidandet genom att producera kattungar. De är värda så mycket bättre.

Jag tror inte att livmoderinflammation är vanligare på raskatter. Däremot opereras de säkert oftare. Övriga får ligga och självdö En okastrerad honkatt löper alltid risk för livmoderinflammation och får hon gå ute och blir parad hur som helst så ökar risken enormt. En okastrerad hona leder också till att okastrerade hankatter dyker upp. En hankatt känner på mils avstånd att det finns en fertil hona vilket leder till kattslagsmål och risken att katterna blir påkörda och skadade eller dödade i sin hormonbubbla är enorm.

Det kommer alltid finnas katter även om alla seriösa kattägare kastrerar sina katter. Det är inte där problemet ligger. Problemet ligger hos alla de som inte kastrerar och därmed bidrar till att oönskade och oälskade katter föds till ett väldigt hårt liv.

Mitt tips till dig är att nästa gång du känner suget efter kattungar så tar du hand om en infångad hemlös katt som ska få ungar. Katthemmen skriker efter jourhem så du behöver knappast leta länge. Då kommer du också få se baksidan av det du håller på med.

Min dotter resonerade som du när hon var 7 år. Kattungar var det bästa hon visste och hon ville så gärna ha en kull efter sin lilla katt. Jag sa nej. Jag förklarade varför man inte tar ungar på en katt bara för att den är fin och att det finns alldeles för många katter redan och hon förstod då, som sjuåring. Nu när hon har sett baksidan av folks buskavlande finns inte tanken ens även om hon fortfarande älskar kattungar nu som vuxen.

 

[Silkisif]

Brist på katter? Så det finns inga hemlösa katter? De har gått upp i rök? Var bor du? På en liten ö? Det finns enorma mängder hemlösa katter. Jag tycker att vi ska ta hand om dem på ett bra sätt först innan vi sätter nya till världen. Det finns alltid en efterfrågan på kattungar men hur bra liv katterna får är det jag bryr mig om. Inte att man kan prångla ut några katter till för det går alltid. Massor med katter överges och kastas ut varje år. Hade alla dessa katter istället fått bra liv så hade jag inte engagerat mig. Varför du inte tog ordentligt betalt för kattungarna förstår jag inte alls? Chansen till ett bra liv ökar om den nya ägaren har fått betala ordentligt för sin katt. Tyvärr innebär ett gott hem när ungen säljs inte ett livslångt gott hem.

Det spelar ingen roll hur väl man känner sina katter. Precis som alla andra däggdjur kan deras cykel rubbas.

Visst är varje ovälkommen kull en katastrof! Jag blir så ledsen att någon ens kan tänka att det inte är det! Risken är enorm att någon eller alla katternas liv slutar på tragiska sätt. Många av resultatet för dessa oplanerade kullar slängs ut och de får klara sig bäst de kan. De får kull på kull och deras ungar får kull på kull och kattkolonierna växer. Jag har tagit hand om många hemlösingar och jag vet i vilket skick flera av dem har varit när de har hittat hit. Alla hemlösingar har inte heller "turen" att hitta någon som är så blödig som jag som tar hand om dem inklusive lägger en massa pengar på veterinärvård utan många möts av iskallt vatten, hundar som bussas på dem eller så skjuts de när de söker lite mat och värme runt husen. Men du kanske inte tycker att katter är värda bättre? Att de klarar sig? Vet du, jag tycker att katter är lika mycket värda som alla andra djur och de klarar sig faktiskt inte alls särskilt bra själva. Det är så tydligt vad det hårda livet sliter på dem. Även fast de blir väl omhändertagna när de varit hemlösa i några år så lever de inte lika länge. En av mina hemlösingar som veterinären bedömde vara 4-5 år när han kom var helt slut i kroppen innan han ens var tio och då hade han haft allt han önskade och behövde sedan han kom hit. Hans hårda liv hade satt väldigt tydliga spår. En annan som nu är runt 11 år är så mycket mer sliten än min innekatt som är 17 trots att hon har varit här sedan hon var runt året och fått allt hon behöver sedan hon kom. Hon är så liten så liten, ser ut som en 3-4 månaders kattunge i kroppen eftersom hon svalt så sin första tid att hon inte växte normalt och svälten har självklart även satt spår i hennes kropp som inte syns utanpå. Det tar på en katt att behöva svälta, att alltid behöva vara rädd, att få en massa kullar, att vara i slagsmål, bli påkörda och få läka sina skador själva osv. osv. Ingen av mina hemlösingar har levt ett normal långt kattliv. Hon som är elva nu är den som blivit äldst. Jag skulle aldrig någonsin bidra till det eländiga lidandet genom att producera kattungar. De är värda så mycket bättre.

Jag tror inte att livmoderinflammation är vanligare på raskatter. Däremot opereras de säkert oftare. Övriga får ligga och självdö En okastrerad honkatt löper alltid risk för livmoderinflammation och får hon gå ute och blir parad hur som helst så ökar risken enormt. En okastrerad hona leder också till att okastrerade hankatter dyker upp. En hankatt känner på mils avstånd att det finns en fertil hona vilket leder till kattslagsmål och risken att katterna blir påkörda och skadade eller dödade i sin hormonbubbla är enorm.

Det kommer alltid finnas katter även om alla seriösa kattägare kastrerar sina katter. Det är inte där problemet ligger. Problemet ligger hos alla de som inte kastrerar och därmed bidrar till att oönskade och oälskade katter föds till ett väldigt hårt liv.

Mitt tips till dig är att nästa gång du känner suget efter kattungar så tar du hand om en infångad hemlös katt som ska få ungar. Katthemmen skriker efter jourhem så du behöver knappast leta länge. Då kommer du också få se baksidan av det du håller på med.

Min dotter resonerade som du när hon var 7 år. Kattungar var det bästa hon visste och hon ville så gärna ha en kull efter sin lilla katt. Jag sa nej. Jag förklarade varför man inte tar ungar på en katt bara för att den är fin och att det finns alldeles för många katter redan och hon förstod då, som sjuåring. Nu när hon har sett baksidan av folks buskavlande finns inte tanken ens även om hon fortfarande älskar kattungar nu som vuxen.

Jag håller egentligen med dig, men du.. Ta ett steg tillbaka, ta ett andetag och sluta skriv så otrevligt. Ingen katt får det bättre av att du hoppar på @Skjøldur .

När jag var liten gav min familj bort fyra kattungar till människor vi kände. Såvitt jag vet lever de än och har fortfarande väldigt bra liv. Bara för att folk betalar 5000 för en vildkatt betyder inte det att de kommer ta väl hand om den, att de inte kommer bli allergiska, att de inte kommer sälja den vidare.

Du vet ingenting om hur Skjøldur har valt ut sina köpare. Sluta jämföra henne(?) med din 7-åriga dotter, tror du hon kommer vilja lyssna mer på dig nu?



...och nej, det finns ingen ursäkt till att inte kastrera om de inte är raskatter. Just do it.

 

[Vinur]

Brist på katter? Så det finns inga hemlösa katter? De har gått upp i rök? Var bor du? På en liten ö? Det finns enorma mängder hemlösa katter. Jag tycker att vi ska ta hand om dem på ett bra sätt först innan vi sätter nya till världen. Det finns alltid en efterfrågan på kattungar men hur bra liv katterna får är det jag bryr mig om. Inte att man kan prångla ut några katter till för det går alltid. Massor med katter överges och kastas ut varje år. Hade alla dessa katter istället fått bra liv så hade jag inte engagerat mig. Varför du inte tog ordentligt betalt för kattungarna förstår jag inte alls? Chansen till ett bra liv ökar om den nya ägaren har fått betala ordentligt för sin katt. Tyvärr innebär ett gott hem när ungen säljs inte ett livslångt gott hem.

Det spelar ingen roll hur väl man känner sina katter. Precis som alla andra däggdjur kan deras cykel rubbas.

Visst är varje ovälkommen kull en katastrof! Jag blir så ledsen att någon ens kan tänka att det inte är det! Risken är enorm att någon eller alla katternas liv slutar på tragiska sätt. Många av resultatet för dessa oplanerade kullar slängs ut och de får klara sig bäst de kan. De får kull på kull och deras ungar får kull på kull och kattkolonierna växer. Jag har tagit hand om många hemlösingar och jag vet i vilket skick flera av dem har varit när de har hittat hit. Alla hemlösingar har inte heller "turen" att hitta någon som är så blödig som jag som tar hand om dem inklusive lägger en massa pengar på veterinärvård utan många möts av iskallt vatten, hundar som bussas på dem eller så skjuts de när de söker lite mat och värme runt husen. Men du kanske inte tycker att katter är värda bättre? Att de klarar sig? Vet du, jag tycker att katter är lika mycket värda som alla andra djur och de klarar sig faktiskt inte alls särskilt bra själva. Det är så tydligt vad det hårda livet sliter på dem. Även fast de blir väl omhändertagna när de varit hemlösa i några år så lever de inte lika länge. En av mina hemlösingar som veterinären bedömde vara 4-5 år när han kom var helt slut i kroppen innan han ens var tio och då hade han haft allt han önskade och behövde sedan han kom hit. Hans hårda liv hade satt väldigt tydliga spår. En annan som nu är runt 11 år är så mycket mer sliten än min innekatt som är 17 trots att hon har varit här sedan hon var runt året och fått allt hon behöver sedan hon kom. Hon är så liten så liten, ser ut som en 3-4 månaders kattunge i kroppen eftersom hon svalt så sin första tid att hon inte växte normalt och svälten har självklart även satt spår i hennes kropp som inte syns utanpå. Det tar på en katt att behöva svälta, att alltid behöva vara rädd, att få en massa kullar, att vara i slagsmål, bli påkörda och få läka sina skador själva osv. osv. Ingen av mina hemlösingar har levt ett normal långt kattliv. Hon som är elva nu är den som blivit äldst. Jag skulle aldrig någonsin bidra till det eländiga lidandet genom att producera kattungar. De är värda så mycket bättre.

Jag tror inte att livmoderinflammation är vanligare på raskatter. Däremot opereras de säkert oftare. Övriga får ligga och självdö En okastrerad honkatt löper alltid risk för livmoderinflammation och får hon gå ute och blir parad hur som helst så ökar risken enormt. En okastrerad hona leder också till att okastrerade hankatter dyker upp. En hankatt känner på mils avstånd att det finns en fertil hona vilket leder till kattslagsmål och risken att katterna blir påkörda och skadade eller dödade i sin hormonbubbla är enorm.

Det kommer alltid finnas katter även om alla seriösa kattägare kastrerar sina katter. Det är inte där problemet ligger. Problemet ligger hos alla de som inte kastrerar och därmed bidrar till att oönskade och oälskade katter föds till ett väldigt hårt liv.

Mitt tips till dig är att nästa gång du känner suget efter kattungar så tar du hand om en infångad hemlös katt som ska få ungar. Katthemmen skriker efter jourhem så du behöver knappast leta länge. Då kommer du också få se baksidan av det du håller på med.

Min dotter resonerade som du när hon var 7 år. Kattungar var det bästa hon visste och hon ville så gärna ha en kull efter sin lilla katt. Jag sa nej. Jag förklarade varför man inte tar ungar på en katt bara för att den är fin och att det finns alldeles för många katter redan och hon förstod då, som sjuåring. Nu när hon har sett baksidan av folks buskavlande finns inte tanken ens även om hon fortfarande älskar kattungar nu som vuxen.

Precis så. Det finns tusentals hemlösa oälskade katter hos olika välgörenheter. Att bidra med ännu fler är så oansvarigt att jag inte finner ord.

 

[Skjøldur]

Jag håller egentligen med dig, men du.. Ta ett steg tillbaka, ta ett andetag och sluta skriv så otrevligt. Ingen katt får det bättre av att du hoppar på @Skjøldur .

När jag var liten gav min familj bort fyra kattungar till människor vi kände. Såvitt jag vet lever de än och har fortfarande väldigt bra liv. Bara för att folk betalar 5000 för en vildkatt betyder inte det att de kommer ta väl hand om den, att de inte kommer bli allergiska, att de inte kommer sälja den vidare.

Du vet ingenting om hur Skjøldur har valt ut sina köpare. Sluta jämföra henne(?) med din 7-åriga dotter, tror du hon kommer vilja lyssna mer på dig nu?



...och nej, det finns ingen ursäkt till att inte kastrera om de inte är raskatter. Just do it.

Tack för stöd! Jag köpte Vessla på ett litet katthem utanför Årjäng som enbart tar emot katter som polisen omhändertagit, och Spezzi köpte jag för en tusenlapp på blocket. Så jag har bidragit med min del för att hjälpa till med omplaceringar. Jag skrev ju att mina chip-märkte ungarna för att det ska bli lättare att hitta ägaren om dom kommer bort sig. Då jag valde köpare så ställde jag frågor som gick ut på om kattköpet var planerat eller impuls, hur dom bodde, om dom hade katt redan. Att allt att döma är värmlänningarna rätt bra på att ta hand om sina katter. Inte många läggs ut på blocket, sällan någon lapp på ICA eller Granngården om omplaceringar. Någon enstaka lapp om att någon "sprungit bort" bara, och oftast försvinner lappen rätt snart.