K
_karlsson_
Min jakthund har stora problem med svansen då han sökt fågel, av rörelsen blir den överansträngd på nolltid och blöder längst ut efter fem minuter ibland.
I fjol härdade vi ut säsongen ut, och det gick an med någon Magnecyl och vila mellan jaktpassen. Krokig var den länge, tror det hann bli vinter innan den såg helt normal ut igen. (kan tillgäggas att hunden är av den smärttåliga sorten och inte led av det så länge man använde sunt förnuft i träningen
)
I år var det dags för vår andra jakthöst, och jag hoppades att problemet skulle vara mindre, endel påstår att det kan "gå över" med åldern. Och det tog 9 jaktdagar innan det hände denna gång.
Symtomen ser ut som vattensvans, svansen hänger som ett slappt snöre och ser allmänt eländig ut. Med vila och värme blir det bättre efter ett par dagar.
Nu är vi inne i en mindre hektisk period, lövfällning osv, och jagar 2-3 dagar per vecka ungefär. Han klarar det bra och visar ingen smärta, men svansen är krokig än och jag känner att jag inte kan köra lika hårt med honom. Det är fruktansvärt tråkigt med en unghund, och med tanke på den övriga fysiken skulle han gott kunna gå mycket hårdare än såhär. Känns trist!
Har pratat med veterinären om amputation, och de är inne på att utföra det. Jag ska åka till kliniken och visa upp svansen med jämna mellanrum i höst, för att sedan eventuellt operera efter säsongens slut. Vilket jag tycker är en strålande idé genom att vi på så vis inte förlorar så mycket av jaktträningen. Skadan måste dokumenteras p.g.a. försäkringsbolagets skull, de brukar tydligen tjorva annars...
Nu till min fråga - Är det någon fler som låtit amputera en hundsvans? Hur pass stort ingrepp är det, mår hunden dåligt/har ont och hur lång tid tog det innan den var återställd? Täckte försäkringen kostnaden?
Tacksam för svar!
I fjol härdade vi ut säsongen ut, och det gick an med någon Magnecyl och vila mellan jaktpassen. Krokig var den länge, tror det hann bli vinter innan den såg helt normal ut igen. (kan tillgäggas att hunden är av den smärttåliga sorten och inte led av det så länge man använde sunt förnuft i träningen
I år var det dags för vår andra jakthöst, och jag hoppades att problemet skulle vara mindre, endel påstår att det kan "gå över" med åldern. Och det tog 9 jaktdagar innan det hände denna gång.
Symtomen ser ut som vattensvans, svansen hänger som ett slappt snöre och ser allmänt eländig ut. Med vila och värme blir det bättre efter ett par dagar.
Nu är vi inne i en mindre hektisk period, lövfällning osv, och jagar 2-3 dagar per vecka ungefär. Han klarar det bra och visar ingen smärta, men svansen är krokig än och jag känner att jag inte kan köra lika hårt med honom. Det är fruktansvärt tråkigt med en unghund, och med tanke på den övriga fysiken skulle han gott kunna gå mycket hårdare än såhär. Känns trist!
Har pratat med veterinären om amputation, och de är inne på att utföra det. Jag ska åka till kliniken och visa upp svansen med jämna mellanrum i höst, för att sedan eventuellt operera efter säsongens slut. Vilket jag tycker är en strålande idé genom att vi på så vis inte förlorar så mycket av jaktträningen. Skadan måste dokumenteras p.g.a. försäkringsbolagets skull, de brukar tydligen tjorva annars...
Nu till min fråga - Är det någon fler som låtit amputera en hundsvans? Hur pass stort ingrepp är det, mår hunden dåligt/har ont och hur lång tid tog det innan den var återställd? Täckte försäkringen kostnaden?
Tacksam för svar!