Disen
Trådstartare
Tanken har slagit mig om detta är alla drumlars månad. Speciellt med tanke på ytterliggare två trådar (kanske var fler?) som skapats där människor varit oförsiktiga eller oansvariga. Olyckor händer ibland, visst, men ibland undrar man hur folk tänker.
En god vän har besökt mig i en veckas tid och skulle resa idag någon timme innan min lektion började på Högskolan så jag följde henne till stationen för att vinka av henne. Min sambo erbjöd sig att ta Narmo nu på morgonen. Jag blir alltid glad när han vill hjälpa till eftersom han är kattmänniska. Han har en hel del hundvana men är inte överdrivet intresserad av att ta hand om en hund för egen del. Han har också ofta mycket i skolan, jobbar, tränar, står som målvakt i innebandy och umgås med vänner så jag kräver inte att han ska hjälpa mig med min hund och följa med ut, men jag uppskattar när han vill med på promenad eller träna och det vet han.
Nog om det... När jag och min vän hade halva biten kvar till stationen så ringer sambon och är mäkta upprörd. Han säger att Narmo varit i slagsmål. "Shit" tänkte jag. "Vilken stackars hund har han terroriserat nu" . Men sambon berättade att Narmo blivit attackerad och inte ens hade försvarat sig. Narmo var ca 10 meter framför sambon när en stor hund kom ut ur skogen. Enligt honom så var det något Schäferliknande med lång päls. Ägaren var längre bort och när hennes hund hoppade på Narmo och hade omkull honom så sprang hon därifrån och försökte få med sig hunden genom att ropa dess namn. Hon/Han hette "Shiva"/"Chiva".
Min sambo har inte mycket tålamod när det gäller hundar som (i hans ögon) inte "sköter" sig, och vad han såg så gjorde Narmo inget.
Eftersom ägaren sprang runt någonstans i horisonten så fick han ta tag i saken själv. Han rusar fram, suger tag i nacken på hunden och kastar iväg den så hårt han orkar. "Flygturen" dämpades när hunden slog i ett träd. Hunden stack efter matte och Narmo fortsatte vidare utan märkbara men efter händelsen. Sambon hade gärna tagit ett snack med henne, men det var inte så lätt med tanke på hennes frånvaro. Efteråt sa han att han skulle hållit kvar hunden och bett henne hämta den...
Det är vissa saker som tynger mig lite nu. Narmo har både psykiska och fysiska problem just nu som gör honom känslig. Han har en viss stelhet i länden som besvärar honom ibland, speciellt när det är så rått väder som det är nu. Dessutom har han en hälta med smärta i höger handled som under två dagars tid gjort sig påmind. Inte nog med detta så är han redan osäker på andra hundar och jag lägger dagligen ner mycket träning på att han ska bli säker igen. Så hur tänker han nu efter denna händelsen?
Klart att man funderar på den attackerande hundens beteenden och hur händelsen ska påverka den, men det får dess ägare ta hand om.
Känns bättre nu när jag har fått skriva av mig lite...
Tack för att du läst.
Indil
En god vän har besökt mig i en veckas tid och skulle resa idag någon timme innan min lektion började på Högskolan så jag följde henne till stationen för att vinka av henne. Min sambo erbjöd sig att ta Narmo nu på morgonen. Jag blir alltid glad när han vill hjälpa till eftersom han är kattmänniska. Han har en hel del hundvana men är inte överdrivet intresserad av att ta hand om en hund för egen del. Han har också ofta mycket i skolan, jobbar, tränar, står som målvakt i innebandy och umgås med vänner så jag kräver inte att han ska hjälpa mig med min hund och följa med ut, men jag uppskattar när han vill med på promenad eller träna och det vet han.
Nog om det... När jag och min vän hade halva biten kvar till stationen så ringer sambon och är mäkta upprörd. Han säger att Narmo varit i slagsmål
. "Shit" tänkte jag. "Vilken stackars hund har han terroriserat nu" . Men sambon berättade att Narmo blivit attackerad och inte ens hade försvarat sig. Narmo var ca 10 meter framför sambon när en stor hund kom ut ur skogen. Enligt honom så var det något Schäferliknande med lång päls. Ägaren var längre bort och när hennes hund hoppade på Narmo och hade omkull honom så sprang hon därifrån och försökte få med sig hunden genom att ropa dess namn. Hon/Han hette "Shiva"/"Chiva". Min sambo har inte mycket tålamod när det gäller hundar som (i hans ögon) inte "sköter" sig, och vad han såg så gjorde Narmo inget.
Eftersom ägaren sprang runt någonstans i horisonten så fick han ta tag i saken själv. Han rusar fram, suger tag i nacken på hunden och kastar iväg den så hårt han orkar. "Flygturen" dämpades när hunden slog i ett träd
. Hunden stack efter matte och Narmo fortsatte vidare utan märkbara men efter händelsen. Sambon hade gärna tagit ett snack med henne, men det var inte så lätt med tanke på hennes frånvaro. Efteråt sa han att han skulle hållit kvar hunden och bett henne hämta den...Det är vissa saker som tynger mig lite nu. Narmo har både psykiska och fysiska problem just nu som gör honom känslig. Han har en viss stelhet i länden som besvärar honom ibland, speciellt när det är så rått väder som det är nu. Dessutom har han en hälta med smärta i höger handled som under två dagars tid gjort sig påmind. Inte nog med detta så är han redan osäker på andra hundar och jag lägger dagligen ner mycket träning på att han ska bli säker igen. Så hur tänker han nu efter denna händelsen?
Klart att man funderar på den attackerande hundens beteenden och hur händelsen ska påverka den, men det får dess ägare ta hand om.
Känns bättre nu när jag har fått skriva av mig lite...
Tack för att du läst.
Indil
Senast ändrad:
