Jag har en vän som ganska plötsligt fått problem med hjärtsvikt. Har passerat 50 med några år. Hen har de vanliga symptomen med väldig trötthet, anfåddhet när hen går i lätt uppförsbacke, apnéer osv, har tappat medvetandet några gånger och har en del kramper. Hen somnar bort dagtid i situationer som kan vara direkt farliga och har svårt att reda ut jobbet ordentligt (egenföretagare). Hen var inne på vårdcentralen första gången för några veckor sedan där de lyssnade på hjärtat, kollade ekg, konstaterade hjärtsvikt, högt blodtryck och klaffel och skrev ut ACE-hämmare. De informerade också att hen skulle ringa 112 om hen svimmade igen (hen bor oftast ensam). Medicinen verkar inte göra någon nytta men ger en del biverkningar.
Jag som står vid sidan av är ju orolig och vill riva upp himmel och jord, och inbillar mig att hen direkt borde remitteras till hjärtspecialist för att t.ex. undersöka om klaffelet kan åtgärdas (ifall det är det som är orsaken till hjärtsvikten). Hen tycker vc-läkaren verkar kunnig, men vårdcentralen verkar svåra att nå för att kommunicera att medicinen inte gör någon positiv skillnad (man ringer in till en telefonsvarare och anger sitt nummer, sen är det meningen att vc ska ringa upp) och hen orkar väl inte vara så påstridig som behövs.
Jag kan bara det om hjärtsvikt som jag googlat fram på internet. Där verkar det enligt riktlinjerna för primärvården vara så att remiss ska skickas för bedömning av klaffel. Betyder det att hen borde remitteras för undersökning av klaffelet/ultraljud nu, eller är det rimligt att först(?) försöka få kontroll på hjärtsvikten via medicinering? Jag vill inte "hjälpa"/stressa hen i onödan att försöka driva sitt fall framåt/söka andra vägar, om det är så att vc agerar korrekt, i och med att hen har fullt upp med att få ihop vardagen som det är. Samtidigt är jag ju orolig för att något ska hända min vän som skulle kunna vara möjligt att förebygga och som jag skulle kunnat hjälpa till med.
Jag som står vid sidan av är ju orolig och vill riva upp himmel och jord, och inbillar mig att hen direkt borde remitteras till hjärtspecialist för att t.ex. undersöka om klaffelet kan åtgärdas (ifall det är det som är orsaken till hjärtsvikten). Hen tycker vc-läkaren verkar kunnig, men vårdcentralen verkar svåra att nå för att kommunicera att medicinen inte gör någon positiv skillnad (man ringer in till en telefonsvarare och anger sitt nummer, sen är det meningen att vc ska ringa upp) och hen orkar väl inte vara så påstridig som behövs.
Jag kan bara det om hjärtsvikt som jag googlat fram på internet. Där verkar det enligt riktlinjerna för primärvården vara så att remiss ska skickas för bedömning av klaffel. Betyder det att hen borde remitteras för undersökning av klaffelet/ultraljud nu, eller är det rimligt att först(?) försöka få kontroll på hjärtsvikten via medicinering? Jag vill inte "hjälpa"/stressa hen i onödan att försöka driva sitt fall framåt/söka andra vägar, om det är så att vc agerar korrekt, i och med att hen har fullt upp med att få ihop vardagen som det är. Samtidigt är jag ju orolig för att något ska hända min vän som skulle kunna vara möjligt att förebygga och som jag skulle kunnat hjälpa till med.
