Vill

Det är så mycket jag velat göra genom åren och mycket är fortfarande ogjort. Jag skulle vilja lära mig segla, spela gitarr, spela trummor, sjunga, dansa, gå på kampsport, svetsa, hålla på med keramik, bygga lerhus. Men livet är fasen för kort för att hinna allt och nu sitter jag dessutom här och det finns inte mycket ork till något alls. Det känns lite bittert faktiskt.

Den ena dagen staplas på den andra och alla dagar är nästan lika. Gårdagens läkarbesök drog en del energi märkte jag. Det gick knappt alls att fokusera på jobbet efter lunchen. Trots att slutsatsen läkaren drog inte var direkt oväntad, så kändes det ändå jobbigt att höra den. Om jag fattade saken rätt så uppfyllde jag kriterierna både för utmattningsdepression och egentlig depression. (Jag tror jag missuppfattade saken igår.)

Jag försöker i alla fall att aktivera mig efter förmåga. Jag går en promenad på mellan 4-6 kilometer om dagen. Yogan lyckas jag tyvärr inte få till regelbundet, men jag skulle behöva det, framförallt meditationen på slutet.

Jag har kommit igång med en stickning. Det går inte så fort men det är ju ingen brådska.

Jag tänkte försöka komma iväg på Sweden International Horse Show också. En dålig dag som idag känns det tveksamt om jag orkar, men jag vill ju ändå dit. Jag kan ju alltid åka därifrån om det blir för mycket.

Jag tycker det är märkligt att jag hamnade i den här situationen. Det är ju inte direkt så att jag är helt okunnig på problematiken. Ändå körde jag på grund. Men nu behöver jag ju ta mig härifrån också. På jobbet håller vi en kurs i Stress & Utbrändhet. Jag är välbekant med kursmaterialet för det är jag som har korrekturläst och satt ihop kompendiet (och jag såg nu att det är ett litet fel på sidan jag fotat nedan). Den har jag ju jobbat igenom ett antal gånger, även på norska och danska. Och yoga är jag välbekant med också. Jag har gjort nästan alla yogaprogram som finns i alla tre steg. Men det kanske är nu jag ska börja på ruta ett och verkligen gå kursen, vecka för vecka? Ett steg i taget? Från allra första början.

 

[cassiopeja]

Jag tycker det är märkligt att jag hamnade i den här situationen. Det är ju inte direkt så att jag är helt okunnig på problematiken. Ändå körde jag på grund.

Vad lurigt. Jag förstår din frustration!
Jag funderar ibland på om jag verkligen kan lita på att den kunskap jag har skaffat mig om stress och hälsa kommer att skydda mig från att jag faller igen. Men det kan jag väl antagligen inte...

 

[Magiana]

Vad lurigt. Jag förstår din frustration!
Jag funderar ibland på om jag verkligen kan lita på att den kunskap jag har skaffat mig om stress och hälsa kommer att skydda mig från att jag faller igen. Men det kan jag väl antagligen inte...

Det är tydligen skillnad på teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Antagligen är det därför det hände.

Sen har jag ju varit med om värre saker för flera år sedan, men då höll jag. Men det var efter det som min läsförmåga försämrades, vilket har hängt kvar.

 

[MiaMia]

Det är tydligen skillnad på teoretisk kunskap och praktisk kunskap.

Och på att ha kunskap och att tillämpa den

 

[Magiana]

Och på att ha kunskap och att tillämpa den

Sant!

Men en sak som hindrar en att märka att det är på väg åt fanders är kortisolet. Kortisol är som bedövningsmedel för hjärnan så man märker inte att man är på väg att bli dum i huvudet förrän det är fullständigt uppenbart för att man är så virrig.

 

[Cheeserica]

Jag lyssnade på en intervju med en läkare/psykiater som jobbar med patienter med utmattningssyndrom, och som drabbades själv sedan. Hon kunde inte förstå hur det gått till, men där ser man att det kan drabba även den som "borde veta", så att säga.

Jag skrev ju en del till dig tidigare om när jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Har dock ingen erfarenhet alls av depression så därför har jag hållit mig lite i bakgrunden ett tag. Men jag kände igen många av de symtom du beskrev, så det förvånar mig inte att det trots allt var även utmattning du drabbats av. Förstår att det är skillnad på utmattningsdepression och utmattningssyndrom utan depression eller ångest, men utmattningsbiten är ju densamma. Låter som att du fått träffa en bra läkare till slut, så skönt! Att känna att man blir lyssnad på och faktiskt får hjälp är så oerhört skönt.

Jag tycker absolut att det låter som en god idé att prova på ditt 8-veckorsprogram. En riktigt bra tillgång ju! Jag gick på medicinsk yoga i 8 veckor via vårdcentralen, och jag tycker att det hjälpte mig. Sedan är det förstås inte den enda hjälpen igenom utmattningen, där är det tankarna man måste arbeta med också.

Jag gick hos kurator och fick kbt-övningar, men det kanske är något annat som hjälper dig. Innan jag träffade kuratorn så läste jag dock lite om utmattning och stress. Fick många aha-upplevelser och en hel del igenkänning, och sedan såklart också saker som jag inte tyckte stämde in på mig. Men det var ändå skönt och lärorikt att förstå att det är vissa tankemönster som gjort att det blivit som det blivit, och att det finns hjälp att få.

Om du vill prova så rekommenderar jag att läsa början på boken "Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi". Jag har inte läst hela boken utan bara början, så jag har inte gjort alla övningarna där i, men jag tyckte att själva faktadelen kring utmattningssyndrom var väldigt intressant och även lättläst. Dessutom finns den som e-bok, och jag tänker att du som är van att läsa mycket på nätet (här exempelvis) kanske har lättare att läsa då? Man behöver ju inte tänka att man ska läsa en bok från pärm till pärm, utan bara börja och ta ett litet stycke i taget. Det väcker ju tankar också som sedan tar tid för hjärnan att processa, så då är det bara bra att ta lite i taget. Här är den i alla fall om du är nyfiken. Man kan provläsa lite online såg jag.
https://www.adlibris.com/se/e-bok/hantera-din-stress-med-kognitiv-beteendeterapi-9789174243871

 

[Magiana]

Jag lyssnade på en intervju med en läkare/psykiater som jobbar med patienter med utmattningssyndrom, och som drabbades själv sedan. Hon kunde inte förstå hur det gått till, men där ser man att det kan drabba även den som "borde veta", så att säga.

Jag skrev ju en del till dig tidigare om när jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Har dock ingen erfarenhet alls av depression så därför har jag hållit mig lite i bakgrunden ett tag. Men jag kände igen många av de symtom du beskrev, så det förvånar mig inte att det trots allt var även utmattning du drabbats av. Förstår att det är skillnad på utmattningsdepression och utmattningssyndrom utan depression eller ångest, men utmattningsbiten är ju densamma. Låter som att du fått träffa en bra läkare till slut, så skönt! Att känna att man blir lyssnad på och faktiskt får hjälp är så oerhört skönt.

Jag tycker absolut att det låter som en god idé att prova på ditt 8-veckorsprogram. En riktigt bra tillgång ju! Jag gick på medicinsk yoga i 8 veckor via vårdcentralen, och jag tycker att det hjälpte mig. Sedan är det förstås inte den enda hjälpen igenom utmattningen, där är det tankarna man måste arbeta med också.

Jag gick hos kurator och fick kbt-övningar, men det kanske är något annat som hjälper dig. Innan jag träffade kuratorn så läste jag dock lite om utmattning och stress. Fick många aha-upplevelser och en hel del igenkänning, och sedan såklart också saker som jag inte tyckte stämde in på mig. Men det var ändå skönt och lärorikt att förstå att det är vissa tankemönster som gjort att det blivit som det blivit, och att det finns hjälp att få.

Om du vill prova så rekommenderar jag att läsa början på boken "Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi". Jag har inte läst hela boken utan bara början, så jag har inte gjort alla övningarna där i, men jag tyckte att själva faktadelen kring utmattningssyndrom var väldigt intressant och även lättläst. Dessutom finns den som e-bok, och jag tänker att du som är van att läsa mycket på nätet (här exempelvis) kanske har lättare att läsa då? Man behöver ju inte tänka att man ska läsa en bok från pärm till pärm, utan bara börja och ta ett litet stycke i taget. Det väcker ju tankar också som sedan tar tid för hjärnan att processa, så då är det bara bra att ta lite i taget. Här är den i alla fall om du är nyfiken. Man kan provläsa lite online såg jag.
https://www.adlibris.com/se/e-bok/hantera-din-stress-med-kognitiv-beteendeterapi-9789174243871

Läkaren jag träffat nu är verkligen super men det är jättesynd att jag inte kommer att kunna ha honom som läkare hela tiden. Jag fick förtroende för honom direkt.

Jag kommer väl få jobba med problemet på flera sätt. Jag väntar ju t.ex. fortfarande på att få komma till psykolog.

En sak jag noterat är att de gånger jag känner mig piggare så går ofta stressresponsen också igång. Att vara vaken och alert samtidigt som jag är avslappnad verkar inte gå så bra.

 

[Cheeserica]

Läkaren jag träffat nu är verkligen super men det är jättesynd att jag inte kommer att kunna ha honom som läkare hela tiden. Jag fick förtroende för honom direkt.

Jag kommer väl få jobba med problemet på flera sätt. Jag väntar ju t.ex. fortfarande på att få komma till psykolog.

En sak jag noterat är att de gånger jag känner mig piggare så går ofta stressresponsen också igång. Att vara vaken och alert samtidigt som jag är avslappnad verkar inte gå så bra.

Ja verkligen synd att läkaren är pensionerad, men jag hoppas att du åtminstone nu kan få hjälp av honom genom detta. Och även få träffa psykolog sedan, jobbigt med all väntan!

Det kanske är din kropp som har svårt med balansen just nu? Den är inställd på antingen eller. Annars är det också lätt så att när man får lite energi så vill man så gärna utnyttja den och blir stressad av känslan att energin nog snart är borta igen. Och när energin finns är det också lätt att göra för mycket istället.

För mig fick jag försöka identifiera när stresstankarna smög sig på utan anledning. Bråttom-beteendena hade satt sig så hårt att de fanns där oavsett om det var motiverat eller inte.

 

[Magiana]

Det kanske är din kropp som har svårt med balansen just nu? Den är inställd på antingen eller. Annars är det också lätt så att när man får lite energi så vill man så gärna utnyttja den och blir stressad av känslan att energin nog snart är borta igen. Och när energin finns är det också lätt att göra för mycket istället.

För mig fick jag försöka identifiera när stresstankarna smög sig på utan anledning. Bråttom-beteendena hade satt sig så hårt att de fanns där oavsett om det var motiverat eller inte.

Förmodligen har du helt rätt.

Jag har ju en liten duracellkanin som bor i mig och den måste jag lära mig att tämja.

 

[Hyacinth]

Förmodligen har du helt rätt.

Jag har ju en liten duracellkanin som bor i mig och den måste jag lära mig att tämja.

Eller vårda din duracellkanin. Den är ju fantastisk!

En fråga, tar du antidepp på morgonen, kvällen eller lite när som?
Jag måste ta min på kvällen, annars får jag sanslöst läskiga mardrömmar, samma om jag missar. Jag blir även grötig i huvudet av att ta dem på morgonen, och gäspar oupphörligt (biverkning). Tar jag på kvällen märker jag inga biverkningar över huvud taget.

 

[Magiana]

Eller vårda din duracellkanin. Den är ju fantastisk!

En fråga, tar du antidepp på morgonen, kvällen eller lite när som?
Jag måste ta min på kvällen, annars får jag sanslöst läskiga mardrömmar, samma om jag missar. Jag blir även grötig i huvudet av att ta dem på morgonen, och gäspar oupphörligt (biverkning). Tar jag på kvällen märker jag inga biverkningar över huvud taget.

Jag kan ta den vilken tid som helst (men samma tid varje dag). Första tabletten tog jag sent en eftermiddag men jag har justerat rutinen så jag tar den vid lunch numera. Det funkar vilket som.