Här kan jag hålla med, nu finns reglerna av en orsak, men ibland tänker jag att de kanske är svåra att följa när man inte har något annat bollplank man kan bolla saker med .berätta för vad som hänt få en "nykter" syn (oavsett vem som råkat ut för något, tänker eller känner något eller funderar på något hemskt). Med dagens regler skulle jag inte kunna uttrycka mig som jag gjorde 2005, resultatet hade definitivt inte blivit som det blev då i sådana fall. Men det är ju svårt att dra någon gräns.
Själv har jag reflekterat över just skillnaden i att viljan att prata om något, ärligt och lufta det, få råd och stöttning, och som jag så många gånger nu senast har läst- man vräker ur sig saker, slätar över, kallar de som reagerar för dumma saker, tar bort inlägg och rent krasst tycker synd om sig själv för att man inte klappas medhårs hela tiden.
Det känns som om man inte kan dra någon vettig gräns mer än vad som gjorts egentligen.
Funderade också på det för visst började det i Dagbok? 
