Varför är vi så benägna att se allt i svartvitt?

[Sharpless]

Ja, varför har vi så svårt att faktiskt hantera att något inte är enbart bra, eller enbart dåligt?
På vissa punkter har jag absolut inga problem med att se att det finns mer än bra och dåligt, men i andra fall så låser det sig. Oftast verkar det inträffa när jag möter någon som ser annorlunda på ämnet som diskuteras.
I grunden antar jag att det handlar om att vi är "lata", det kostar mindre energi att bara ta två alternativ, och dels om grupptillhörighet, vi försöker hålla ihop med den gruppen vi känner tillhörighet med, och behöver därmed "försvara" den.

Hur kan man bli bättre på att inte sparka bakut när man möter en meningsmotståndare, och hur kan man lyckas nå fram till någon som är lika låst som en själv, utan att för den skull uppfattas som att man sviker bägge grupperna?

 

[Grazing]

Ja, varför har vi så svårt att faktiskt hantera att något inte är enbart bra, eller enbart dåligt?
På vissa punkter har jag absolut inga problem med att se att det finns mer än bra och dåligt, men i andra fall så låser det sig. Oftast verkar det inträffa när jag möter någon som ser annorlunda på ämnet som diskuteras.
I grunden antar jag att det handlar om att vi är "lata", det kostar mindre energi att bara ta två alternativ, och dels om grupptillhörighet, vi försöker hålla ihop med den gruppen vi känner tillhörighet med, och behöver därmed "försvara" den.

Hur kan man bli bättre på att inte sparka bakut när man möter en meningsmotståndare, och hur kan man lyckas nå fram till någon som är lika låst som en själv, utan att för den skull uppfattas som att man sviker bägge grupperna?

För att många är defensiva, gillar att hugga, vill känna att dom har rätt...antar jag. Att diskutera någonting och höra den andra betyder ju att det dom anser kanske inte är helt rätt och en del verkar ha svårt för det.

Dom jag träffat som är sådana är oftast dock ganska så bittra osäkra typer.

 

[Masqueradee]

Jag tänker att det beror lite på ämne och lite på vem man diskuterar med.
Har ett gäng vänner där vi inte håller med varandra om i princip något gällande politik. Dock funkar det i diskussioner då vi aldrig går till personangrepp och vi försöker alltid snälltolka och fråga "uppfattade jag dig rätt här?".
Sen finns det frågor där jag tycker att man inte ska "böja sig" om man faktiskt tycker så. Kullar kan vara värda att dö på, liksom.
Har ingen direkt källa på det, men att sortera och gruppera både föremål och människor har väl varit en ren evolutionär strategi som lever kvar. Men i och med sociala medier och samhället i stort har polarisering och hets ökat istället för goda samtal...

 

[skiesabove]

Jag diskuterar inte på andra arenor än diskussionsforum/seminarier/alla har kommit överrens om att ta en debattstund. Och då föredrar jag att göra det med fakta, inte åsikter.

Att härja på om åsikter på andra arenor finns det egentligen ingen större vits med, och folk som inte uttryckligen bett om råd/fakta är oftast högst oemottagliga för det. Blir jag indragen i en middagsbordsdebatt brukar jag lugnt framföra min åsikt och vilka fakta den är grundad på, sen håller jag käften. Det när ingen vits liksom.

Det är extremt svårt att ändra någons åsikt, speciellt i verkliga livet där ego och mikrostatus blir iblandat. Folk i allmänhet vill egentligen inte alls komma till någon sorts konsensus eller reda ut vad som är objektivt korrekt. Dom vill svärdfäktas om status, och dom flesta är inte ens medvetna om att det är det dom gör.

Sååå, jag håller käften, annat än på arenor såsom denna .

 

[co-SMAD4]

Jag tror vi måste fortsätta träna på att ha goda samtal, vi människor, det är en konst som alltid förtjänar finslipning och man blir aldrig riktigt "färdig". Sen tror jag att det att många diskussioner nu förs online istället för ansikte mot ansikte har försvårat det något och gör att en del saknar erfarenhet av att ha ett gott samtal. Speciellt yngre generationer är så lätt isolerade idag. Det blir extremer på sociala medier, något jag sällan ser om man tvingas ta samtalet ansikte mot ansikte. Det där ansikte mot ansikte kanske fungerar som en påminnelse att man talar med en annan människa som man kan hitta en hel del likheter med? Svårt att vara helt svart/vit då.

 

[skiesabove]

Jag tror vi måste fortsätta träna på att ha goda samtal, vi människor, det är en konst som alltid förtjänar finslipning och man blir aldrig riktigt "färdig". Sen tror jag att det att många diskussioner nu förs online istället för ansikte mot ansikte har försvårat det något och gör att en del saknar erfarenhet av att ha ett gott samtal. Speciellt yngre generationer är så lätt isolerade idag. Det blir extremer på sociala medier, något jag sällan ser om man tvingas ta samtalet ansikte mot ansikte. Det där ansikte mot ansikte kanske fungerar som en påminnelse att man talar med en annan människa som man kan hitta en hel del likheter med? Svårt att vara helt svart/vit då.

Jag tycker det är stor skillnad på "goda samtal" och när folk slänger åsikter på varandra, i verkliga livet alltså. Ett gott samtal för mig är ett där man delar med sig av erfarenheter och personliga perspektiv, varvat med frågor och att den som kan faktan delar med sig av den.

Jag har ändå turen att ha varit med om många såna goda samtal i verkliga livet, men det kräver att dom som deltar har noll behov av att "hävda sig" och ett genuint intresse av att lära sig mer om ämnet.

Det är ganska ovanligt med sådana människor upplever jag, såna som kan delta i goda samtal. Väldigt många vill bara få ut sin åsikt / hävda att deras "så har vi alltid gjort" är det enda rätta, och blir arga när andra inte håller med. Och det är ju inget gott samtal.

På Facebook upplever jag att det blir väldigt få goda samtal (och mer av status/ identitets-hävdandet), medans på andra mer dedikerade och välmodererade medier/utrymmen kan det lättare bli bra (som buke, vissa subreddits, vissa discordservrar). I vissa fall verkar anonymiteten faktiskt bidra till att goda samtal kan hända, eftersom folk inte behöver bli kränkta/hävda sin riktiga identitet.

 

[co-SMAD4]

Jag tycker det är stor skillnad på "goda samtal" och när folk slänger åsikter på varandra, i verkliga livet alltså. Ett gott samtal för mig är ett där man delar med sig av erfarenheter och personliga perspektiv, varvat med frågor och att den som kan faktan delar med sig av den.

Jag har ändå turen att ha varit med om många såna goda samtal i verkliga livet, men det kräver att dom som deltar har noll behov av att "hävda sig" och ett genuint intresse av att lära sig mer om ämnet.

Det är ganska ovanligt med sådana människor upplever jag, såna som kan delta i goda samtal. Väldigt många vill bara få ut sin åsikt / hävda att deras "så har vi alltid gjort" är det enda rätta, och blir arga när andra inte håller med. Och det är ju inget gott samtal.

På Facebook upplever jag att det blir väldigt få goda samtal (och mer av status/ identitets-hävdandet), medans på andra mer dedikerade och välmodererade medier/utrymmen kan det lättare bli bra (som buke, vissa subreddits, vissa discordservrar). I vissa fall verkar anonymiteten faktiskt bidra till att goda samtal kan hända, eftersom folk inte behöver bli kränkta/hävda sin riktiga identitet.

Jag tror vi måste börja med oss själva om vi vill ha dom här goda samtalen. Vad andra väljer att göra kan man inte göra så mycket åt, men man kan sträva efter att leva upp till en god samtalspartner själv. Sen kommer inte alla samtal bli bra ändå, och det måste man nog acceptera.

Jag har mött en del unga vuxna som jag upplever är vana vid ett klimat där åsikter blir hårt angripna, och därför gärna nästan slänger sin åsikt på den andra för att sedan ducka undan. Jag tror det rör sig om ovana också, men om vi öppnar upp för meningsskillnader utan att vara dömande tror jag vi kan få ett helt annat klimat.

 

[skiesabove]

Jag tror vi måste börja med oss själva om vi vill ha dom här goda samtalen. Vad andra väljer att göra kan man inte göra så mycket åt, men man kan sträva efter att leva upp till en god samtalspartner själv. Sen kommer inte alla samtal bli bra ändå, och det måste man nog acceptera.

Jag har mött en del unga vuxna som jag upplever är vana vid ett klimat där åsikter blir hårt angripna, och därför gärna nästan slänger sin åsikt på den andra för att sedan ducka undan. Jag tror det rör sig om ovana också, men om vi öppnar upp för meningsskillnader utan att vara dömande tror jag vi kan få ett helt annat klimat.

Varför ska jag acceptera att få åsikter slängda på mig? Jag är inte intresserad av den sortens konversation överhuvudtaget faktiskt. Och jag möter faktiskt betydligt fler äldre som håller på så, dock så duckar dom inte efteråt utan fortsätter upprepa åsikten högljuddare och högljuddare (och sen brukar det bli debate fallacies som "appeal to authority mfl), och fler yngre som kan ha riktiga samtal. Det kanske är därför dom yngre "duckar" enligt dig, för att dom är vana vid att det inte blir ett riktigt samtal utan bara egotjafs?

Jag upplever att de yngre är bättre på att förstå att andra kan ha andra perspektiv, och är mer intresserade av att lyssna på andras upplevelse. Yngre brukar också vara mindre faktaresistenta.

 

[co-SMAD4]

Varför ska jag acceptera att få åsikter slängda på mig? Jag är inte intresserad av den sortens konversation överhuvudtaget faktiskt. Och jag möter faktiskt betydligt fler äldre som håller på så, dock så duckar dom inte efteråt utan fortsätter upprepa åsikten högljuddare och högljuddare (och sen brukar det bli debate fallacies som "appeal to authority mfl), och fler yngre som kan ha riktiga samtal. Det kanske är därför dom yngre "duckar" enligt dig, för att dom är vana vid att det inte blir ett riktigt samtal utan bara egotjafs?

Jag upplever att de yngre är bättre på att förstå att andra kan ha andra perspektiv, och är mer intresserade av att lyssna på andras upplevelse. Yngre brukar också vara mindre faktaresistenta.

Hmm, jag menade inte att du behöver acceptera att få åsikter slängda på dig. Det låter som att du haft en del heta möten som inte varit så roliga.

Jag kan förstå båda sidorna, och jag har träffat envisa människor i alla åldrar. Jag uppfattar det som att du dras till minnes något som du upplevt personligen. Du tycker yngre har något att bidra med i diskussioner, ett annat perspektiv, och det håller jag med om. Jag tror vi båda har haft bra och mindre bra konversationer. Att man är äldre gör en inte till en bra kommunikatör, jag tror jag var otydlig med det när jag nämnde yngre som exempel. Jag vill inte ha ett klimat där vi delas upp i generationer, för mig är det individen som räknas, även om jag tror olika livserfarenhet kan vara en brygga lika mycket som en barriär.

Sen så tror jag inte man kan göra så mycket åt om man bara är för olika för att komma överens. Det var det jag menade. Inte att du eller någon annan måste stanna kvar i en sådan situation och försöka ha ett samtal som inte leder någon vart. Alla har vi en gräns.

 

[skiesabove]

Hmm, jag menade inte att du behöver acceptera att få åsikter slängda på dig. Det låter som att du haft en del heta möten som inte varit så roliga.

Jag kan förstå båda sidorna, och jag har träffat envisa människor i alla åldrar. Jag uppfattar det som att du dras till minnes något som du upplevt personligen. Du tycker yngre har något att bidra med i diskussioner, ett annat perspektiv, och det håller jag med om. Jag tror vi båda har haft bra och mindre bra konversationer. Att man är äldre gör en inte till en bra kommunikatör, jag tror jag var otydlig med det när jag nämnde yngre som exempel. Jag vill inte ha ett klimat där vi delas upp i generationer, för mig är det individen som räknas, även om jag tror olika livserfarenhet kan vara en brygga lika mycket som en barriär.

Sen så tror jag inte man kan göra så mycket åt om man bara är för olika för att komma överens. Det var det jag menade. Inte att du eller någon annan måste stanna kvar i en sådan situation och försöka ha ett samtal som inte leder någon vart. Alla har vi en gräns.

Ja, senaste tillfället var för några veckor sen, jag var i ett stall och pratade med en kund om positiva beteendeförändringar hos en häst vi kände. Stallägarens mamma bryter in och börjar högljutt, oombett och påstridigt dela med sig om en väldigt gammeldags åsikt som om den vore Guds Sanning. Helt omöjlig att föra ett gott samtal med, tack och lov hade jag jobbat färdigt och kunde dra därifrån. Och sånt händer ofta för mig, så det har väl färgat min åsikt i ämnet . Min personliga statistik visar på att det är fler påstridiga, statushärjande och faktaresistens individer i gen x och uppåt.

Jag lämnade FB pga såna individer, så det är absolut en personlig erfarenhet.