Sv: Växelbete
Vi har haft hästar och får, med växelbete i ungefär 10 år.
För oss har stängselfrågans lösning varit rovdjursäkra fårstängsel i form av flertrådiga elstängsel. Om man bor i ett län som har rovdjur, så finns det möjlighet att söka bidrag för sådana stängsel. Vi har byggt huvuddelen (men inte allt) med hjälp av bidrag.
För att inte gå in i detalj hur stängslen byggs, så kan jag bara nämna några av fördelarna: det blir välbyggda stängsel, som kräver minimalt med underhåll, stänsglen håller tamdjuren inne, och oönskade djur som t.ex. vargar och vildsvin ute.
Växelbetandet kan göras på flera olika sätt, vilket har lite olika fördelar respektive nackdelar. Vilken/vilka sätt man vill och kan använda beror på hur stora arealer man har tillgång till, om det finns hagar som fungerar bra eller dåligt vid vissa årstider, vad som är praktiskt för en själv med mera.
Man kan låta båda djurslagen gå i samma hage samtidigt. Fungerar utmärkt när väl fåren vant sig (hästarna tycker nämligen ibland att får kan användas som "leksaker"...), men är lite opraktiskt när man vill ta ut/in hästar i hagen, risken finns att fåren (getter borde väl göra samma sak) passar på att sticka ut ur hagen. Vi har mest gjort så när hästarna har "sommarsemester", eller om det av någon anledning finns en ensam häst på gården, eller om det gäller unghästar som inte tas ut dagligen.
Oftast vill vi ha hästar och får i separata hagar. Det är helt enkelt enklare att se till deras separata behov så. Man kan ställa ut mineralbalja till får i fårhagen, och mineralbalja till häst i hästhagen t.ex.
Eftersom vi har lättfödda kallblod, så brukar det fungera bra att låta en hage bli lite förväxt, så att gräset inte är så näringsrikt längre, låta hästarna beta av det höga gräset, låta hagen vila några veckor så att det kommer nytt näringsrikt spätt gräs och sedan låta fåren beta det riktigt kraftfulla gräset. Under tiden har en hage hunnit bli lite förväxt osv...
I synnerhet på våren, när det växer så det knakar, och jag vill hålla nere vikten på hästarna, så gör vi istället så att fåren får äta först, och så får hästarna komma efter, när det är tämligen nergnagt.
Vi brukar alltid se till att den första hagen på våren som hästarna går i, betades sist på hösten av får, och vice versa.
Vi har ungefär 14 hektar kulturbetesmark, och en del vallar som kan användas för efterbete, till tre vuxna hästar och några unghästar/föl samt ca 20 vuxna tackor och 2-3 avelsbaggar. För att kunna rotera betena på ett bra sätt, och för att kunna dela upp både hästar och får i flera mindre grupper vid behov (t.ex. grupper med ungbaggar, sintackor, tackor med lamm, vuxna baggar, bagglamm respektive tackor/tacklamm som ska till slakt, blivande livdjur, sto med föl, unghästar, "hästar som rids/körs dagligen" m.m.) så har vi delat upp stora hagar med rovdjurstängsel med enklare "mellanstängsel" med grindar som vi kan ha stängda, eller öppna i olika kombinationer. Så en hage på t.ex. 5 hektar kan vara 5 hektar sammanhängande via grindar, eller två hagar, eller t.o.m. 4 hagar om alla grindar är stängda.
Oavsett metod, så har båda djurslagen haft väldigt låga parasitantal, eller t.o.m. fått "noll" vid träckprov.
Dessutom behöver man inte alls, eller bara sällan betesputsa. Djurslagen väljer olika växter och växter i olika utvecklingsstadier, och fåren brukar äta upp växtligheten som blir vid hästarnas "toaletter".
