Vi har fasaner precis överallt, de trycker ju gärna i det höga gräset så man ser dem inte innan man trillar över dem.Vi har skrämt upp två orrhönor med ungar i veckan. Båda gånger såg jag först ungarna som rörde sig bland gräset och sen kom hönan farande åt andra hållet med vingarna utspända. Jag har inte varit med om det tidigare, mycket orrar i år eller är det en extra känslig tid?
Doris var lös båda gångerna och brydde sig inte om ungarna men ville gärna sätta efter hönan (fick hon så klart inte). Ena gången gick jag på en ganska igenvuxen vandringsled och andra gången på en skogsväg och Doris gick bakom mig eller brevid så i båda fallen var jag närmare när vi skrämde dom.
Tänkte på det här med kopplad eller lös hund på promenader - när dom är så här nära spelar det verkligen ingen roll om hunden är lös om man inte ska hindra dom från att nosa i vägkanterna.
Så länge inte kycklingarna kommer bort så är det inte så farligt.
Side note, jag har en fasanhane som sover i min körsbärsallé och han blir lika rädd var gång jag går under honom ut till soptunnan/brevlådan. Skriker gör han också, så jag hinner tänka "yxmördare!!" innan jag kommer ihåg att det är han.