Tuva har ont

[sthu]

Det går inte förklara bort längre, Tuva har ont. Hon har i helgen börjat halta lite grann, går med lite kutad rygg och vill helst inte bli upplyft eller klappad över ryggen. Ska givetvis ringa veterinären.

Hon verkar pigg i övrigt, äter och springer runt och hoppar upp på diverse möbler.

Jag kan ge henne Onsior omgående, det har hon ätit förut och jag har ett paket hemma. Solensia fick hon två gånger med gott resultat i höstas. Men ärligt talat har jag inte råd att åka till veterinären, en timme enkel väg, för att ge det varje månad (tänker främst på att jag måste ta ledigt från jobbet).

Till funderingens kärna:
Är det "värt" för hennes skull att ge en massa medicin? Eller är det bättre att jag ger upp innan det går för långt och hon får riktigt ont?

Hon är trots allt tolv år, en bra ålder för en Maine coon.

 

[MissFideli]

Cartrophen finns ju också, men även den ges som dos. 1 gång/v i 4 v och sen efter 6 månader om man har tur. Har jag hört.
Men funkar inte Onsior och du inte kan ge injektioner, är det väl bäst att släppa taget. Att ge Onsior på långtid ser jag inte som nått problem alls om den funkar?

 

[sthu]

Cartrophen finns ju också, men även den ges som dos. 1 gång/v i 4 v och sen efter 6 månader om man har tur. Har jag hört.
Men funkar inte Onsior och du inte kan ge injektioner, är det väl bäst att släppa taget. Att ge Onsior på långtid ser jag inte som nått problem alls om den funkar?

Nä hon svarade bra på Onsior så det kan ju vara ett alternativ ett tag.
Cartrophen får jag läsa på lite om! Tack för tipset.

 

[MissFideli]

Nä hon svarade bra på Onsior så det kan ju vara ett alternativ ett tag.
Cartrophen får jag läsa på lite om! Tack för tipset.

Malla skulle äta Onsior minst 2 v för att se resultat. De lider ju oftast inte av att få smärtstillande, så jag skulle inte dra mig för att ge livet ut om behov finns och det hjälper. Onsior är snällare än Metacam om man ska ge långtid.

 

[sthu]

Malla skulle äta Onsior minst 2 v för att se resultat. De lider ju oftast inte av att få smärtstillande, så jag skulle inte dra mig för att ge livet ut om behov finns och det hjälper. Onsior är snällare än Metacam om man ska ge långtid.

Jag gav i fyra veckor tror jag det var i höstas, innan hon fick solensia.

Det tar emot lite att medicinera bort symtom. Fast å andra sidan är hon ju pigg i övrigt. Ok, det märks att hon är gammal men hon är ju med och så.
Jag ringer veterinären imorgon och bollar lite.

 

[MissFideli]

Jag förstår inte riktigt det tänket. Att medicinera bort symptom gör man ju på sig själv (kanske inte du?) så varför inte på ett djur? Är det symptomet som orsakar lidande, så är det väl inget fel att medicinera mot det? Så länge inte biverkningar orsakar lidande, förstås.
Men tar man själv inte medicin alls, så är det kanske lätt att föra över det tänket på ett djur.
Dock är ju även Solensia och Cartrophen sånt som behandlar symptomet. Bara operation kan ju ta bort orsaken.

 

[sthu]

Jag förstår inte riktigt det tänket. Att medicinera bort symptom gör man ju på sig själv (kanske inte du?) så varför inte på ett djur? Är det symptomet som orsakar lidande, så är det väl inget fel att medicinera mot det? Så länge inte biverkningar orsakar lidande, förstås.
Men tar man själv inte medicin alls, så är det kanske lätt att föra över det tänket på ett djur.
Dock är ju även Solensia och Cartrophen sånt som behandlar symptomet. Bara operation kan ju ta bort orsaken.

Jag tror orsaken är ålder. Och det går inte behandla.
Jag är rädd för biverkningar, precis som du skriver. Att det kommer bli biverkningar som kräver medicin som ger biverkningar som kräver medicin osv..

Jag käkar massor med mediciner själv, så det är inget generellt "medicinhat".

 

[Mia_R]

Jag tror orsaken är ålder. Och det går inte behandla.
Jag är rädd för biverkningar, precis som du skriver. Att det kommer bli biverkningar som kräver medicin som ger biverkningar som kräver medicin osv..

Jag käkar massor med mediciner själv, så det är inget generellt "medicinhat".

Börja som du tänkt, ring och prata med veterinären, boka en tid och ta reda på vad det är innan du bestämmer dig för alternativet. Eller så bestämmer du dig redan nu att det inte är värt det och bokar en avlivning.

 

[sthu]

Börja som du tänkt, ring och prata med veterinären, boka en tid och ta reda på vad det är innan du bestämmer dig för alternativet. Eller så bestämmer du dig redan nu att det inte är värt det och bokar en avlivning.

Förmodligen är det samma som i höstas, ospecifik värk. De såg inget på röntgen men ont vid palpering. Möjligen ett gammalt diskbråck som spökar.

Jag vill ju givetvis försöka ha kvar henne så länge som möjligt, men hur vet jag att det är för länge?

 

[co-SMAD4]

Jag förstår dig.
Bolla med veterinären. Jag ska gå emot strömmen lite här och säga att det är bra att du tar i beaktning vad som rimligen fungerar för dig och katten, som du skriver. Att behandla med smärtstillande i obestämd tid är inte ett alternativ som fungerar för alla och då kan det vara mer lämpligt att avliva.

 

[Mia_R]

Förmodligen är det samma som i höstas, ospecifik värk. De såg inget på röntgen men ont vid palpering. Möjligen ett gammalt diskbråck som spökar.

Jag vill ju givetvis försöka ha kvar henne så länge som möjligt, men hur vet jag att det är för länge?

Därför bör du boka en tid hos veterinären och då även göra en seniorkoll innan du fattar några andra beslut.

 

[sthu]

Därför bör du boka en tid hos veterinären och då även göra en seniorkoll innan du fattar några andra beslut.

Jag gjorde det i höstas, för cirka tre månader sen. Jag känner igen symtomen och tror inte det är något nytt som kommit. Jag vet inte vad veterinären kan göra som inte redan gjorts. Men som sagt, jag ska ringa imorgon när de har öppet.

 

[Mia_R]

Jag gjorde det i höstas, för cirka tre månader sen. Jag känner igen symtomen och tror inte det är något nytt som kommit. Jag vet inte vad veterinären kan göra som inte redan gjorts. Men som sagt, jag ska ringa imorgon när de har öppet.

Då låter det som du redan bestämt dig.

 

[sthu]

Då låter det som du redan bestämt dig.

Nej jag har ju inte det. Bara för att jag inte ser poängen med att upprepa en undersökning vi nyligen gjort?
Onsior har jag hemma och på recept, så det kan jag försöka med.

 

[Unafraid]

Jag frågade min veterinär hur jag skulle göra med min gamla hund. Är det verkligen okej att han går på smärtstillande hela tiden? Veterinären svarade ungefär "då är han smärtfri och dessutom fungerar han bra på medicinen, utan biverkningar. Kör på!". Jag tror han åt smärtstillande i cirka ett år innan vi avlivade honom.

 

[sthu]

Jag frågade min veterinär hur jag skulle göra med min gamla hund. Är det verkligen okej att han går på smärtstillande hela tiden? Veterinären svarade ungefär "då är han smärtfri och dessutom fungerar han bra på medicinen, utan biverkningar. Kör på!". Jag tror han åt smärtstillande i cirka ett år innan vi avlivade honom.

Tack, det var precis de funderingarna jag har. Kommer testa tabletter hemma i första hand, sen får vi se.

 

[Unafraid]

Tack, det var precis de funderingarna jag har. Kommer testa tabletter hemma i första hand, sen får vi se.

Jag vill tillägga att det gjordes i samråd med veterinär och vi hade en dialog under tiden.

 

[sthu]

Jag vill tillägga att det gjordes i samråd med veterinär och vi hade en dialog under tiden.

Ja självklart. Jag kommer också ringa som sagt.

 

[athena_arabians]

Jag vill tillägga att det gjordes i samråd med veterinär och vi hade en dialog under tiden.

En bra veterinär är guld värd i sådana här situationer. Inför Missias sista tandborttagning (TP) frågade jag veterinären om det var vettigt att göra det eller om det var bättre att boka avlivning (hen vet min inställning). Hen tyckte att eftersom hon var i så gott skick i övrigt vad det absolut befogat. Det gav kisse ett år till, utan medicin eller övriga besvär (samt äventyret att vara med matte upp till Sorsele ).

@sthu: Jag tycker du gör helt rätt att bolla med veterinären. Det kan ju faktiskt vara så att det går att parera smärtan med medicin ett tag till.

 

[Liten]

Min Lillebror fick somna in för ett år sen. Jag bestämde mig för att det finns en gräns för hur mycket jag vill "testa" när han visade sig ha spondylos, som gjorde ont. Vi provade ett par olika smärtlindrande - Metacam (tog udden i början), Solensia (hjälpte mot symptomen men tyvärr reagerade Lillebror på medicinen), kortison (tog udden i början, men hjälpte inte fullt ut. Symptomen kom igen, och märktes även på hans sätt/förmåga att t ex hoppa.). Sen valde jag, i samråd med min veterinär, att avbryta. Om han inte hade reagerat på Solensia, så hade jag fortsatt med det. Utan tvekan. Och om kortisonet hade hjälpt, så hade jag fortsatt med det så länge det hjälpte.

Hade vi inte haft något mer i ryggsäcken, så hade jag kanske provat nån mer medicin, men nu kände jag att det måste finnas en gräns nånstans - för hur mycket jag utsätter honom för. Och för hur länge han skulle behöva ha ont. Nu hade vi varit en hel del hos veterinären under åren, för både kroniskt och annat. Dessutom tog det ca ett år att utreda och komma fram till diagnos - utesluta stress/allergi, utesluta att det berodde på tänderna osv.. Och jag ville inte att han skulle behöva bli sämre, må sämre, få ännu mer ont. Lillebror var en aktiv katt. Min veterinär var införstådd i hur jag resonerade längs med vägen, kände mig väl som djurägare och höll med mig i mitt beslut. Jag känner fortfarande att det var rätt, även om jag saknar honom innerligt varje dag.


Min poäng med min "roman", är att det är okej att smärtlindra om det hjälper och djuret mår bra. Det är också okej att avbryta om/när en känner att det är dags, eller/om/när det inte längre hjälper.