Asa_S
Trådstartare
Nu har jag haft ut vet och mycket riktigt är stoet tomt. Eftersom vi har egen hingst tog vi hem honom från betet direkt och har släppt ihop dem igen (de gick tillsammans från augusti till maj) men jag har lite funderingar som jag önskar lite input på. Det jag vet är att stoet fått ett föl som yngre, hon är nu 13 år. Hon är 175 cm hög och hingsten ponny så när vi betäckte gjorde vi det med höjdskillnad men troligtvis för sent i brunsten, hon var nyinköpt vid tillfället. Hingsten var 2 och kanske inte tillräckligt gammal heller, och i hagen sedan har han knappast nått upp.
Nu till mina tankegångar: jag har tittat på dem i hagen vid utsläpp varje morgon och han springer alltid fram till henne med fart och ljud men för det mesta väjer han av sista metrarna och ställer sig vid en egen hög och sedan har de stått lugnt och ätit. Med jämna mellanrum har hon låtit honom klättra men utan det pinkande hon visade upp vid betäckningsbrunsten, detta klättrande har aldrig förekommit medan hon haft mat att äta utan jag har bara sett det på eftermiddagarna. Han når alltså inte upp vid dessa tillfällen och det har handlat om en eftermiddag varje gång, inte flera dagar i rad som vid betäckningen. I maj hade hon en eftermiddag när hon pinkade också men alltså inte före dess. För mig känns det en smula märkligt med ett sto som aldrig är brunstigt på morgonen, är detta en indikation på att hon behöver undersökas?
Jag gissar att ni kommer att svara ja på ovanstående, och då kommer nästa problem. Hon är triangelmärkt och livrädd för transporten men går förstås att transportera om de måste göras. Vid rektalundersökningen hemma blev det uppenbart att hon är ännu räddare för veterinärer, den kvinnliga veterinären fick först inte ens nudda henne på halsen, hon satte sig i ren skräck och försökt kasta sig bakåt vilket inte gick eftersom jag höll i huvudet och vi var i boxen. Efter en stund gick det men jag fick tempa henne och vi kunde också rektalundersöka henne men stackarn var någonstans mellan piaff och skräckslaget stillastående hela tiden med mig och dottern på var sin sida om flanken hållandes i var sitt grimskaft i repgrimma, veterinären stod utanför den delbara boxdörren. Jag har ingen aning om vad som kan ha föranlett detta men jag kan enkelt föreställa mig ett scenario där hon river hela stället i ren skräck om vi åker till stationen redan när de försöker sedera henne.
Stationen har bärbar ul men räcker det med det? Vilka andra undersökningar kan man ens göra hemma? Och riskerar jag något mer än tidigare genom att låta dem nu gå tillsammans igen?
Att hon inte var dräktig är inte helt oväntat även om jag med tanke på hennes ointresse för hingsten ändå hade räknat med ett föl, men jag skulle gärna vilja ha en avkomma innan jag kastrerar hingsten och hennes reaktioner igår var inget jag öht hade föreställt mig, därför är jag än så länge i ett något förvirrat stadium. Jag vill i den mån det går undvika att behöva försätta någon i en riskabel situation. Vad har jag att välja på nu?
Nu till mina tankegångar: jag har tittat på dem i hagen vid utsläpp varje morgon och han springer alltid fram till henne med fart och ljud men för det mesta väjer han av sista metrarna och ställer sig vid en egen hög och sedan har de stått lugnt och ätit. Med jämna mellanrum har hon låtit honom klättra men utan det pinkande hon visade upp vid betäckningsbrunsten, detta klättrande har aldrig förekommit medan hon haft mat att äta utan jag har bara sett det på eftermiddagarna. Han når alltså inte upp vid dessa tillfällen och det har handlat om en eftermiddag varje gång, inte flera dagar i rad som vid betäckningen. I maj hade hon en eftermiddag när hon pinkade också men alltså inte före dess. För mig känns det en smula märkligt med ett sto som aldrig är brunstigt på morgonen, är detta en indikation på att hon behöver undersökas?
Jag gissar att ni kommer att svara ja på ovanstående, och då kommer nästa problem. Hon är triangelmärkt och livrädd för transporten men går förstås att transportera om de måste göras. Vid rektalundersökningen hemma blev det uppenbart att hon är ännu räddare för veterinärer, den kvinnliga veterinären fick först inte ens nudda henne på halsen, hon satte sig i ren skräck och försökt kasta sig bakåt vilket inte gick eftersom jag höll i huvudet och vi var i boxen. Efter en stund gick det men jag fick tempa henne och vi kunde också rektalundersöka henne men stackarn var någonstans mellan piaff och skräckslaget stillastående hela tiden med mig och dottern på var sin sida om flanken hållandes i var sitt grimskaft i repgrimma, veterinären stod utanför den delbara boxdörren. Jag har ingen aning om vad som kan ha föranlett detta men jag kan enkelt föreställa mig ett scenario där hon river hela stället i ren skräck om vi åker till stationen redan när de försöker sedera henne.
Stationen har bärbar ul men räcker det med det? Vilka andra undersökningar kan man ens göra hemma? Och riskerar jag något mer än tidigare genom att låta dem nu gå tillsammans igen?
Att hon inte var dräktig är inte helt oväntat även om jag med tanke på hennes ointresse för hingsten ändå hade räknat med ett föl, men jag skulle gärna vilja ha en avkomma innan jag kastrerar hingsten och hennes reaktioner igår var inget jag öht hade föreställt mig, därför är jag än så länge i ett något förvirrat stadium. Jag vill i den mån det går undvika att behöva försätta någon i en riskabel situation. Vad har jag att välja på nu?