Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

[Presto]

Ni kommer i kontakt med en kille som hittat några kattungar och en mamma övergivna utomhus, alla i dåligt skick. Han kan ingenting om katter, men tar hem dom och ger dom mat osv. Kelar inget eller så, men ser till så dom äter upp sig och har det bra. När kattungarna är 14 veckor säljer han dom (han tror dom är så gamla, han vet ju inte exakt). Ni tycker kattungarna ser lite stora ut, men det gör ju inget. Ni väljer att ta två kattungar, betalar och tar hem dom.

Redan hos säljaren springer kattungarna och gömmer sig, fräser när ni plockar upp dom. Väl hemma får dom vara i ett större rum till att börja med. Mycket gömställen osv. Kattungarna gömmer sig direkt. Vill inte vara i närheten av någon, utan ser helt förskräckta ut.

Ni sitter inne hos kattungarna, gör inget med dom, utan är bara där inne. Under hela tiden sitter kattungarna och spänner blicken i dig gömd i ett hörn. Ni tar upp dom och dom sitter spända hela tiden, fräser när ni närmar er, men inget mer. Ni försöker leka med snöre och så, kattungarna bryr sig inte.

Självklart ger ni dom lugn och ro också. Ni är bara där inne en stund åt gången, några gånger om dagen. Efter ca. 5 dagar är dom likadana. Det vill säga skygga, vill inte busa/leka, vill inte utforska rummet, vill inte ha kontakt med någon människa (bryr sig inte om varandra heller). Dom sitter bara gömda och spanar.

Ni ringer en som kan lite om katter och denne hävdar att det redan är försent. Såpass gamla kattungar borde vara mycket tamare, har dom inte lärt sig gilla en människas närvaro än, kommer dom aldrig göra det.

Kan tillägga att ni är vana med kattungar, era katter har fått ungar och ni har gosat och kelat och alla ungar har varit väldigt sociala och lekfulla. Nu har aldrig träffat på sådana passiva kattungar innan. För tillfället har ni heller inga andra katter än dessa två ni nyss hämtat.

Hur hade ni gått vidare?
Avlivar, kattungarna kommer försätta vara skygga och rädda resten av livet?
Gett mer tid i fred för dom?
Försökt få mer kontakt med dom? Om ja, hur?
Annat?

 

[MissFideli]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Jag är fjantig, så jag hade nog köpt hem en vuxen, supergosig katt som har erfarenhet av kattungar (måste inte ha varit mamma själv, men bott och tyckt om små bebisar) och låtit den hjälpa till med socialiseringen. Det finns vuxna katter som ändrat sig, så jag tror aldrig det är för sent.

 

[MonteRose]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Önskar jag kunde hjälpa dig med konkreta och fungerande tips, men tyvärr.

Jag har bara tråkiga erfarenheter. Själv kämpade jag i 6 veckor med tre små vildisar som jag hittade på jobbet. De var yngre, nog inte mer än 6-8 veckor, men jag lyckades inte alls få dem de minsta tama. Inbillar mig själv att jag är rätt hyfsad på katter men här gick jag helt bet.

 

[Kilauea]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Ni ringer en som kan lite om katter och denne hävdar att det redan är försent. Såpass gamla kattungar borde vara mycket tamare, har dom inte lärt sig gilla en människas närvaro än, kommer dom aldrig göra det.

Det är vad jag också lärt mig, tyvärr. Hoppas det går att motbevisa

 

[cili]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Jag tämjde mina (dock aningen yngre än dessa) med hjälp av min ena stora katt, roliga leksaker, kycklinghjärtan och mycket tålamod

 

[Sol]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Tyvärr så har den mest kritiska perioden för socialisering passerat. Det betyder inte att det är kört, men det kan ta lång tid att få katterna sociala och de kanske aldrig kommer bli så sociala som de hade kunnat bli om de hade blivit korrekt socialiserade från början.

Att låta dem vara ifred är inte en bra fortsättning utan ni behöver strukturera upp ett "träningsprogram". Självklart ska ni inte tvinga er på kattungarna men ni behöver utmana dem. Sätt upp många korta träningspass om dagen där ni belönar allt som är bara lite positivt. Små närmanden. Om ni hanterar klickerträning kan det vara ett bra hjälpmedel.

Till en början kanske ni bara sitter och kastar ut godis i rummet för att belöna att de tolererar er närvaro. Sedan kanske kattungarna börjar komma lite närmare och då kastar ni iväg godis så fort de tagit ett steg närmare. Och så fortsätter man så.

 

[Vira]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Önskar jag kunde hjälpa dig med konkreta och fungerande tips, men tyvärr.

Jag har bara tråkiga erfarenheter. Själv kämpade jag i 6 veckor med tre små vildisar som jag hittade på jobbet. De var yngre, nog inte mer än 6-8 veckor, men jag lyckades inte alls få dem de minsta tama. Inbillar mig själv att jag är rätt hyfsad på katter men här gick jag helt bet.

Bara för att väga upp med en trevligare historia fångades vår yngsta in när hon var 7-8 veckor gammal, och hon blev supersocial inom några veckor. Dock är det ju fortfarande mycket yngre än TS kattungar dessvärre.

 

[moiran]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Tyvärr så har den mest kritiska perioden för socialisering passerat. Det betyder inte att det är kört, men det kan ta lång tid att få katterna sociala och de kanske aldrig kommer bli så sociala som de hade kunnat bli om de hade blivit korrekt socialiserade från början.

Coolt. Jag hade ingen aning om att det normalt inte går "tämja" viltfödda katter efter en viss ålder! Vid vilken ålder slutar den socialiserande perioden ungefär (förstår att det till viss del är individuellt)? Vi har fått hem unga "vilda" katter som funnit sig till ro efter ett tag. Ett par flyttade helt sonika in. Tre (eller fyra eg.) har hittats skadade/svältande i ingenmansland eller i trädgården. Men det kan mycket väl tänkas att de varit någons katt som kattungar (i den socialicerande åldern) och sen av ena eller andra anledningen kommit på avvägar.

 

[Heddvig]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Vi fångade in två kattungar i ungefär samma ålder med hjälp av en "fångstbur". De var helt förvildade trots att mamma katt var tam. De fick i början vara instängda i ett rum med mat och kattlåda, de lärde sig snabbt bli rumsrena. Allt eftersom släppte jag ut dem i resten av huset. De gömde sig så fort jag kom i säkert tre veckor. Tryggheten för dem var min underbara 17 år gamla katt. Tillslut accepterade de även mig. Men det tog nog ett par månader, Nu, fyra år senare, är de världens gosigaste och mest tillgivna katter

 

[Sol]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Coolt. Jag hade ingen aning om att det normalt inte går "tämja" viltfödda katter efter en viss ålder! Vid vilken ålder slutar den socialiserande perioden ungefär (förstår att det till viss del är individuellt)? Vi har fått hem unga "vilda" katter som funnit sig till ro efter ett tag. Ett par flyttade helt sonika in. Tre (eller fyra eg.) har hittats skadade/svältande i ingenmansland eller i trädgården. Men det kan mycket väl tänkas att de varit någons katt som kattungar (i den socialicerande åldern) och sen av ena eller andra anledningen kommit på avvägar.

Kattungar är som mest mottagliga för socialisering mellan 2 och 7 veckors ålder. Det betyder dock inte att det inte går att socialisera dem därefter, men det blir svårare och tar längre tid. Bara 20 minuters hantering dagligen under denna period är tillräcklig för att kattungarna ska bli väl socialiserade.

Den här perioden är ju inget absolut fönster där socialisering måste ske, men som sagt... därefter blir det svårare. Kattungarna blir mindre och mindre mottagliga ju längre tid som går utan kontakt med människor (eller andra djur).

 

[moiran]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Den här perioden är ju inget absolut fönster där socialisering måste ske, men som sagt... därefter blir det svårare. Kattungarna blir mindre och mindre mottagliga ju längre tid som går utan kontakt med människor (eller andra djur).

Aha! De som flyttade in tog det lång tid innan man fick förtroendet att få röra vid dem. Säkert nåt år även om jag inte räknade. De tog sig in i stallet för att äta torrfoder. Från början stack de förmodligen innan vi sett dem. Sen när vi kom in till stallet. Efter det åt de relativt avslappnat medan vi rumsterade om, mockade och liknande. Efter ett tag kunde vi fylla på torrfoder med katten på betryggande, allt mindre, avstånd. Sen klappa. Till slut blev det en riktigt go stallkatt respektive en följa-som-en-skugga-sova-tätt-i-sängen-katt.

De andra vi tagit hand om var som sagt sjuka, magra och/eller tilltufsade. De var mycket enklare eftersom de liksom inte orkade kämpa emot och fick bo inomhus från början. En av dem hade med säkerhet varit tam eftersom hon rörde sig tryggt i huset bara efter någon dag, men kommit på villovägar 8 år gammal och blivit skygg. Henne fick vi avliva efter bara någon knapp månad hos oss då njurarna var trasiga efter sitt hårda hemlösa liv. Vid den tiden låg hon i knät och spann som en v8. Sörjd trots sin korta visit hos oss.

 

[limpan]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

fick en vildkattunge som fötts o bodde utomhus, den var ca 5 veckor, måste varit en undantagskatt för den var tam från 1a sekunden, älskar människor och rusar fram direkt i 120 om man varit utanför dörren o kommer hem =)

 

[Paddington]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Min hittekatt kom till mig när han skulle vara omkring 12 veckor gammal. Den berättelse jag fick från KKS där han kommer ifrån var att det var en man som hade två honkatter som fick ungar ungefär samtidigt. Mannen själv brydde sig aldrig om kattungarna utan de fick gå vind för våg ute och det var någon på KKS som fångade in dem. Lemon hade därför aldrig blivit hanterad eller var socialiserad när han kom till mig.

Första veckan bodde han bakom en byrå i mitt sovrum och både jag och den andra katten var otroligt farliga. Jag fick ställa in matskål och vatten bakom byrån och kattlådan stod precis bredvid. Jag lät honom vara i fred och han fick bestämma takten på när han ville komma fram från byrån, tror det tog någon vecka innan han började våga lämna sovrummet men han hade total koll på vad som hände runt omkring honom och vart han kunde gömma sig.

För att göra en lång historia kort så är han nu 12år gammal. Otroligt kelig katt som älskar att ligga på min mage och mysa, dock är han väldigt försiktig med nya människor och brukar springa och gömma sig så fort jag får besök av någon han inte känner. Ju oftare en person är här desto mindre behov har han av att gömma sig och han sitter numera även i knät på kattvakten (första åren trodde dåvarande kattvakten att jag bara hade en katt för hon fick aldrig se Lemon).

Han älskar även sin polare och de gör allting tillsammans - står sida vid sida vid matskålarna, tvättar varandra och sover oftast tillsammans.

 

[kryddelydd]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Jag hade valt att vara i samma rum som kattungarna när jag är hemma/inne. Läsa bok, leka med datorn, vad som helst. Och ställa en skål med något gott lagom långt från mig.
och väntat ut dem.

 

[Springer]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

fick en vildkattunge som fötts o bodde utomhus, den var ca 5 veckor, måste varit en undantagskatt för den var tam från 1a sekunden, älskar människor och rusar fram direkt i 120 om man varit utanför dörren o kommer hem =)

5 v = inne i "rätt period", kan inte jämföras med 14 v.

 

[Modig_Korn]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Fick en kattunge förra hösten, okänd ålder. Född utomhus, uppväxt utomhus, mamman förvildad osocialiserad men som ändå hade 'sin' människa - som matade kattfamiljen. Valde en av de två kattungarna och tog hem henne insvept i en handduk med ett hårt grepp om ryggskinnet så hon inte skulle sticka. Väl hemma fick hon acklimatisera sig i en kaninbur (modell stor) medan min kattunge från tidigare på sitt håll fick acklimatisera sig med den nya kattungen. När hon landat lite mer så fick hon komma ut ur buren och leka med kattungen som redan var invand i familjen allt medan jag satt och blippade med datorn. Iom det lära sig att människor inte är farliga monster som äter kattungar och när hon själv ville så fick hon ta kontakt. Även om det dröjde några veckor innan hon kom så långt. Kycklinghjärtan, burkmat och opåtvingad mänsklig närhet gör dock underverk.

Hon är fortfarande ganska skygg men ändå sällskapssjuk.

 

[Gimlan]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

Fast fem dagar är ju ingenting. Fick hem en vanvårdad katthona i slutet av februari, det tog en månad innan jag kunde lyfta henne några sekunder i rätt läge, men verkligen inte jämt och först nu vågar hon vara på golvet samtidigt som mig.

Hon har inte blivit misshandlad utan bara illa skött i någon sorts inomhuskoloni där det gick överstyr. Honan hade dessutom varit tam minst fram tills hon var två år, troligtvis något längre.

 

[Majvi]

Sv: Skygga kattungar, hur skulle ni gjort?

5 dagar är en kort tid.
Jag skulle tillbringa mer tid hos dem.
Skygga katter brukar tycka att man är mindre farlig då man ligger ner.
Jag har sovit hos mina,legat på golvet och läst, legat på golvet och ätit något.
Jag skulle locka med godis t.ex makrill, tonfisk,kyckling till att börja med i närheten av där de gömmer sig.
Jag har suttit och nystat fram och tillbaks med ett garnnystan och det har flera katter tyckt vare spännande närnystanet hoppar hit och dit.

Flera av mina katter har varit vuxna katter som har vuxit upp i kolonier och de har blivit tama med mig, det har tagit olika lång tid.
Jag adopterade en skygg kattunge när hon var 5 månader , där behövde jag inte göra något för att få henne tam det skötte mina två äldre katter.
Leka med långa grässtrån har varit populärt hos mina skyggisar.