No1
Trådstartare
Jag kan inte se att frågeställningen är reglerad enligt lag, det tydligaste verkar vara formuleringen:
"Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skador eller avsevärda olägenheter".
Är det någon som vet vad "avsevärda olägenheter" innebär?
Det verkar även som skyltarna "rastning förbjuden" enligt lag är tandlösa, om ingen annan har erfarenhet av motsatsen?
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...n/tillsyn-over-hundar-och-katter_GU03126/html
Då verkar det vara som att "sunt förnuft" åberopas och det är ju alltid lika lattjo.
Själv har jag noterat att sunt förnuft skiljer abnormt beroende på i vilket område jag promenerar med min hund - som alltid är kopplad och givetvis tar jag alltid upp bajset.
Det som ställer till problem är att han kissar. Om jag ska sammanfatta klagomålen så får han inte kissa på:
Brandposter
Husknutar
Lyktstolpar
Staket
Inte i närheten av parkbänkar
Inte i närheten av lekplatser
Inte i närheten av grillplatser
Inte i närheten av badplatser
Inte i närheten av föremål/gräsplättar som finns nära människors uteplats (för då luktar det kiss in på uteplatsen)
Jag kan skriva osv här för motståndet verkar antingen vara totalt eller knappt befintligt. Vissa villaområden är no-go-zoner eftersom alla häckar, staket och entréstolpar till grindar och garageuppfarter avlöser varandra och har en arg ägare som inte vill att deras ägor blir kissade på.
Idag fick jag en rejäl utskällning för att min hund kissade bredvid en av kommunens parkbänkar, uppställd intill en gång/cykelväg som går genom ett grönt bostadsrättsområde. En populär aveny bland både gängare, cyklister, hundägare och lösa katter. Mitt emot finns bostadsrättsinnehavarnas uteplatser där en dam idag stack ur näsan och skrek att "låt för fan inte hunden kissa där".
Hur resonerar ni, reglerar ni era hundars kissande till buskar och gräsplättar som ser kommunalägda ut och inte ligger i närheten av bostad? Vart går er gräns?
"Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skador eller avsevärda olägenheter".
Är det någon som vet vad "avsevärda olägenheter" innebär?
Det verkar även som skyltarna "rastning förbjuden" enligt lag är tandlösa, om ingen annan har erfarenhet av motsatsen?
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...n/tillsyn-over-hundar-och-katter_GU03126/html
Då verkar det vara som att "sunt förnuft" åberopas och det är ju alltid lika lattjo.
Själv har jag noterat att sunt förnuft skiljer abnormt beroende på i vilket område jag promenerar med min hund - som alltid är kopplad och givetvis tar jag alltid upp bajset.
Det som ställer till problem är att han kissar. Om jag ska sammanfatta klagomålen så får han inte kissa på:
Brandposter
Husknutar
Lyktstolpar
Staket
Inte i närheten av parkbänkar
Inte i närheten av lekplatser
Inte i närheten av grillplatser
Inte i närheten av badplatser
Inte i närheten av föremål/gräsplättar som finns nära människors uteplats (för då luktar det kiss in på uteplatsen)
Jag kan skriva osv här för motståndet verkar antingen vara totalt eller knappt befintligt. Vissa villaområden är no-go-zoner eftersom alla häckar, staket och entréstolpar till grindar och garageuppfarter avlöser varandra och har en arg ägare som inte vill att deras ägor blir kissade på.
Idag fick jag en rejäl utskällning för att min hund kissade bredvid en av kommunens parkbänkar, uppställd intill en gång/cykelväg som går genom ett grönt bostadsrättsområde. En populär aveny bland både gängare, cyklister, hundägare och lösa katter. Mitt emot finns bostadsrättsinnehavarnas uteplatser där en dam idag stack ur näsan och skrek att "låt för fan inte hunden kissa där".
Hur resonerar ni, reglerar ni era hundars kissande till buskar och gräsplättar som ser kommunalägda ut och inte ligger i närheten av bostad? Vart går er gräns?