rädd för att ah häst

S

Silly

när man läser om alla skador som uppstår, alla smittsamma virus, giftiga växter eller annat hsten stoppar i sej, allt, blir man helt livrädd för att ha häst. visst, ja skulle aldrig göra mej av me dixie för att ja va rädd att hon skulle skada sej eller på mådligt av minsta lilla men man blir ganska orolig. speciellt av dom sakder som drabbar hästen när ingen har koll på den, tänk om man kommer till stallet hittar sin häst stendöd i hagen o de visar sej att den fick foderstrupsförstoppning under lunchmåltiden, eller kolik, nått farligt angrepp på höet som inte vissat sej innan... de värsta är att de finns så mycket.. :( :eek: :o
 
Sv: rädd för att ah häst

Jodu.. en del vill ha ett enkelt liv, inget att oroa sig för, gott om tid för vänner och nöjen, kunna lägga undan pengar och resa utomlands.. andra skaffar häst... Vi är nog ett gäng självplågare allihop..
Lejonelle
 
Sv: rädd för att ah häst

mm, de e nog sant.. men vi kanske e födda såna.. ja hatar att resa iförsej så de gör inget.. har hästmänniskor något liv utanför stallet?
 
Sv: rädd för att ah häst

Jag får mindre hjärtattack var och varrannan dag när jag tänker på vad som kan hända min pålle, ändock är jag en väldigt lugn och sansad person som aldrig tar ut något i förskott. Lite hälta kan alla ha ibland - typ.

Men med Glory är det annorlunda - då får jag panik för minsta lilla. :o
 
Sv: rädd för att ah häst

Jag har många gånger funderat på varför jag har häst, speciellt när de är sjuka! Men ändå skulle jag aldrig kunna vara utan mina små sötnosar :love:
Undrar vad man skulle göra av alla pengarna som man lägger på sina hästar? Eller all fritid man skulle få om man sålde dem?
Jag är nog en ganska nojig och orolig hästägare. Ser hältor som ingen annan ser, hittar småsår överallt och oroar mig över minsta lilla grej som händer med hästarna :o
 
Sv: rädd för att ah häst

Lejonelle skrev:
Jodu.. en del vill ha ett enkelt liv, inget att oroa sig för, gott om tid för vänner och nöjen, kunna lägga undan pengar och resa utomlands.. andra skaffar häst...


:rofl: :rofl: :rofl:

för övrigt: vilken SKÖN tråd. Jag brukar vara helt övertygad om att jag måste vara den mest oroliga duttiga häst ägare som finns, som oroar mig för ditt och datt... tydligen är jag inte ensam! :)

visst är oddsen bleka ibland när man tänker på det, det verkar som hästar skadar sig och blir sjuka jämt... bara åk upp till Strömsholms kliniken och bevittna det ANTAL veterinärer som spenderar HELTID i spring gångarna med halta hästar som springer fram och åter på löpande band, HELA dagarna, ALLA dagar.... då blir man deprimerad :(

Men man måste ju nånstans också tänka som man gör med andra saker i livet, att ALLT kan hända - det gäller ju även en själv, man kan bli överkörd i morrn typ.... man MÅSTE tänka för dagen med hästarna när det gäller sånt här, och uppskatta NÄR det går bra och NÄR de är hela och friska. annars blir man galen... men vet som sagt att det är lättare sagt än gjort ofta :crazy:
 
Sv: rädd för att ah häst

jennis skrev:
Jag är nog en ganska nojig och orolig hästägare. Ser hältor som ingen annan ser, hittar småsår överallt och oroar mig över minsta lilla grej som händer med hästarna :o

haha, de låter som en kopia av mej, förra sommaren haltade min häst typ varje dag, o bara jag såg hältan.. fattar fortfarande inte att ingen såg det!
 
Sv: rädd för att ah häst

de va så hemskt, ett stall jag åker förbi varje dag (råka vara min förra rektors), där fanns två hästar. så en dag såg jag ägaren bokstavligen dra med sej hästen mot grinden o jag retade mej på hur hon behandlade hästen. när skolan började nästa dag (eller när det va) var inte rektorn med, dom sa att ahn hade en sjuk häst. när jag åkte förbi stallet följande dagar fanns bara en häst i hagen, o dagen efter det, o dagen efter det, o slutligen en ny häst tillsammans med den gamla så jag frågade en hästintresserad lärare o hästen som saknades, o den hade avlivats akut pga tarmvred.. shit va hemskt..
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: rädd för att ah häst

Lejonelle skrev:
Jodu.. en del vill ha ett enkelt liv, inget att oroa sig för, gott om tid för vänner och nöjen, kunna lägga undan pengar och resa utomlands.. andra skaffar häst...


:bow: :bow: :bow:
 
Sv: rädd för att ah häst

Ett citat jag gillar är "livet ger inga garantier".
Man får som djurägare uppväga om glädjen över att ha djuret överstiger rädslan för att mista det.
Och förhoppningsvis så är pållen inte sjuk HELA tiden! :D
 
Sv: rädd för att ah häst

*knapplån'

Jag är rädd hela tiden. Om hästen ska springa ur hagen och ut på vägen. Om han ska bli biten av hästarna i andra hagen. Hur det ska gå när de släpps ihop igen vilket faktiskt inte kommer fungera.

Konstant oro över allt som tänkas kan. Men oj vilken lycka varje gång han kommer gnäggandes mot mig i hagen. :)
 
Sv: rädd för att ah häst

Usch ja, vissa hästar är extremt känsliga och man undrar varför... Sen vissa hästar kan gå mer eller mindre hela livet utan att bli sjuka eller nåt värre skadad.
Vad gör det egentligen om hästen får nånna små sår här och där? Inte dör han för det.
Foder.. med dagens föreskrifter och olika foder typer får man välja med omsorg och överdriver man inte så lär det också gå bra.
Halta blir hästar då och då utav olika anledningar och då får man ju fråga sig vad som orsakar hältan i dess miljö/träning. Men oftast går ju även det att bota lite lätt.
Man får ta det lugnt helt enkelt och njuta för stunden, lära sig av det förflutna och planera för framtiden
Hästarna måste inte bli sjuka och inte är dom gjorda av porslin heller, dom måste bara anpassa sig till människans krav och ideer.
 
Sv: rädd för att ah häst

Fast nu ska man ju inte sluka allt med hull och hår bara för folk inte har annat för sig än att sitta och skriva sjukdomar på internet ;)...Frågar man folk i sin närmsta omgivning så är det säkert fåtal som överhuvudtaget har problem med sina hästar. Sitter man på internet så är ju allting ihopbuntat på ett och samma stället, villket ser ut som att 90% av allt hästfolk bara har sjukdommar och elände. Sedan så brukar 50% av alla inlägg handla om småsaker som förstoras upp något enormt bara för folk gillar skriva inlägg...
 
Sv: rädd för att ah häst

Jag har två hästar. Den ena är en sådan där friskus, har haft honom i över 16 år, och hans sjukdagar är lätträknade!
Och veterinärkontot är under 2000 spänn! Ett ormbett, ett prov vid misstanke om infektion, ett klinikbesök efter spiktramp, ett klinikbesök för "säkerhetskoll".
Pålle i fråga är nu 23 år och kärnfrisk!
Hos fodervärden han åkte till i fjol fick han en foderstrupsförstoppning och ett sår som var tvungen att dräneras. Men det är ju ren otur.

Sedan har vi min andra häst. Han har i snitt en hälta/år. Alltid fixad i hagen. En fläkning som höll på att sluta riktigt illa, samt x antal vrickningar, sträckningar osv.
Stora sår började han med redan som unghäst, han var van vid bandagering redan som 1-åring. :smirk:
 
Sv: rädd för att ah häst

Haha ja jävlar... Man skaffar sig lite att oroa sej för när man skaffar häst! Även om jag älskar livet som hästägare lever jag faktiskt med konstant oro.

Jag är rädd när jag åker till stallet de sista hundra metrarna, för vet aldrig om jag hittar mina hästar stående på fyra ben med pigg uppsyn eller om de står på tre ben... Om jag t.ex står och mockar och inte ser en av mina hästar måste jag gå ut och titta så att de faktiskt är där, och står upp. Har de haft ett race i hagen så går jag ut och kollar att benen är fina. Lägger de sig ner i boxen så tempar jag dem för säkerhets skull. Äter de inte upp maten så åker jag dit en extra gång någon timme senare för att kolla att de mår bra. De har benskydd i hagen för att jag ska kunna slappna av någorlunda. Jag får en klump i magen om jag är i skolan och det börjar åska. Jag kan inte slappna av när vi kör med transporten för att någon kanske kör in i den. Ser jag någon konstig människa som går åt samma håll som stallet tror jag att de kommer sno hästarna för mej. Ja, listan kan göras lång...

Men jag älskar det, jag fullkomligen älskar det här livet :) . När jag precis skickat iväg min första häst på foder (oroar mej ständigt över att han inte blir väl omhändertagen fast jag vet att han har det toppen med sin mamma) så var jag hästlös i ungefär två månader. Jag har aldrig mått så dåligt som då. Nej tack till att leva utan häst!
 
Sv: rädd för att ah häst

Jag brukar säga att hästar är "självmordskandidater" (eftersom vi håller dem så som vi gör), varje häst försöker minst 2 ggr/år ta livet av sig på ett eller annat sätt. Jag är glad varje morgon när jag går till stallet och ser huvudena, då står de i alla fall, kan de sen dessutom gå blir jag dubbelt glad. Oftast dubbel glädje varje dag. Sånt får man leva med om man håller på med hästar. Min cyniska inställning beror på dubbel-trippel otur i det förgångna.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Katt i påse
  • Hemlösa hundar ökar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp