AgentCarter
Trådstartare
Bakgrunds historien är att en släkting till mig för ca två år sedan köpte en oreggad bc (helt enligt manualen "För guds skull köp inte hund så här")
som hen skulle ha till en hundsport.
Hen har en historia med psykisk ohälsa som bara blir längre och har fått allt av släkt (häst, huns, saker, you name it) och ingen av djuren har det blivit något med.
Vet hur det var med andra hunden, råfet och oaktiverad, ett pensionärspar tog hand om den. Avrådde självklart från BC.
Pensionärsparet satte ner foten och sa att de inte skulle ta denna hunden, men nej detta skulle bli så bra! Den skulle ju få gå till hundklubben 1 gång/vecka och få följa med och jogga
Hur tror ni det har gått?
Jo en fet ostimulerad hund som pensionärsparet tar hand om.
Får springa av sig i skogen helt lös och jaga hur den vill.
Är på burfåglarna inne
Kan sitt och ligg, men inte ta kontakt och ska bara stressa kring under träning.
Är en jävla tur att den inte verkar ha den extrema aktiveringsbehovet som vissa har.
Pensionärsparet har kunnat ha med den till jobbet innan (skulle kanske benämna dem som 70+are) men det har kommit klagomål av kunder att den är för på och hoppig.
Har markerat mot ett barn där (barnet gjorde fel)
Ägaren har nu inte varit hemma på några månader mer en permission.
Och mitt hjärta blöder verkligen för denna hunden! Skulle vilja ta hem den idag! Visst jag har inte bra med energi själv eller mycket tid. Men den hade fan haft det bättre!
Det som hindrar mig är min sambo som inte vill ha fler djur och att vi har barn.
Den som har hunden mest förutom pensionärsparet är livrädd när det kommer till hund och barn, vet inte varför.
Var där med sonen en gång och var ett konstant fyande och hållande av hunden. Blir verkligen ett bra upplägg då
Idag var inte den där och det gick bra, hunden var avvaktande men tillät ändå att sonen klappa. Gick undan Jag tror inte att det är något som skulle bli ett problem om hunden får odramatiserad barnvana.
Vad fan ska jag göra? Egentligen tycker jag inte om BC men han verkar ganska lagom (avlad på föräldrar utan vallinstinkt vet ni!)och så har han inte den stirrande blicken. Bara på det pyttelilla jag körde med honom idag märkte jag att han har "Will to please", det ända jag saknar i min nuvarande (och så tar det nog inte ett år att lära in nytt moment heller).
Åh vad trött jag blir på mig själv!! Måste nog prata med sambon och sen försöka hitta kontaktuppgifter till riktiga ägaren
(självklart är hundjäveln vacker som en dag, röd och vit med blå ögon)
som hen skulle ha till en hundsport.
Hen har en historia med psykisk ohälsa som bara blir längre och har fått allt av släkt (häst, huns, saker, you name it) och ingen av djuren har det blivit något med.
Vet hur det var med andra hunden, råfet och oaktiverad, ett pensionärspar tog hand om den. Avrådde självklart från BC.
Pensionärsparet satte ner foten och sa att de inte skulle ta denna hunden, men nej detta skulle bli så bra! Den skulle ju få gå till hundklubben 1 gång/vecka och få följa med och jogga
Hur tror ni det har gått?
Jo en fet ostimulerad hund som pensionärsparet tar hand om.
Får springa av sig i skogen helt lös och jaga hur den vill.
Är på burfåglarna inne
Kan sitt och ligg, men inte ta kontakt och ska bara stressa kring under träning.
Är en jävla tur att den inte verkar ha den extrema aktiveringsbehovet som vissa har.
Pensionärsparet har kunnat ha med den till jobbet innan (skulle kanske benämna dem som 70+are
) men det har kommit klagomål av kunder att den är för på och hoppig.Har markerat mot ett barn där (barnet gjorde fel)
Ägaren har nu inte varit hemma på några månader mer en permission.
Och mitt hjärta blöder verkligen för denna hunden! Skulle vilja ta hem den idag! Visst jag har inte bra med energi själv eller mycket tid. Men den hade fan haft det bättre!
Det som hindrar mig är min sambo som inte vill ha fler djur och att vi har barn.
Den som har hunden mest förutom pensionärsparet är livrädd när det kommer till hund och barn, vet inte varför.
Var där med sonen en gång och var ett konstant fyande och hållande av hunden. Blir verkligen ett bra upplägg då
Idag var inte den där och det gick bra, hunden var avvaktande men tillät ändå att sonen klappa. Gick undan Jag tror inte att det är något som skulle bli ett problem om hunden får odramatiserad barnvana.
Vad fan ska jag göra? Egentligen tycker jag inte om BC men han verkar ganska lagom (avlad på föräldrar utan vallinstinkt vet ni!)och så har han inte den stirrande blicken. Bara på det pyttelilla jag körde med honom idag märkte jag att han har "Will to please", det ända jag saknar i min nuvarande (och så tar det nog inte ett år att lära in nytt moment heller).
Åh vad trött jag blir på mig själv!! Måste nog prata med sambon och sen försöka hitta kontaktuppgifter till riktiga ägaren
(självklart är hundjäveln vacker som en dag, röd och vit med blå ögon)
