Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

[Annellen]

”Den som rider i damsadel kan rida högt upp i åren till skillnad från medsytrarna som valt att rida gränsle”. Ungefär så står det i en engelsk bok om damsadelridning som jag läst. Författarinna som själv var 80 utvecklade inte saken, utan förutsatte att läsaren vet precis vad hon talar om, och vad är det?
Jag tror nämligen inte att ridningen i damsadel uppstod för att det skulle vara ”snuskigt” att rida gränsle eller för att det inte går att rida i kjol när man rider gränsle. Istället misstänker jag att ridningen i damsadel handlar om något ryttarinnor sällan talar om: besvär under och efter graviditet. Har man läkt ihop dåkigt efter förlossningen kanske det är mer bekvämt att sitta sidvärts?

Det är alltså damsadelns historia som jag är nyfiken på, och tänker på den tid då kvninnor var tvungna rida när de skulle resa t.ex.

Har någon av er synpunkter? För egen del tycker jag att det är jättejobbigt att rida lätt länge. Rörelsen gör mig oerhört kissnödig, för jag har fuskat med knipövningarna efter mina tre förlossningar . Att sitta ner i trav går däremot bra, men var inte kul när jag var gravid.

/Ann

 

[fiaskurken]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

Har faktiskt ingen aning om jag ska vara ärlig Men jag skulle nog gissa på att det inte var så kvinnligt att gränsla hästen i kjol på den tiden. Sedan om det var för att de inte läkt efter graviditeter.. hm nja? Småflickor fick ju lära sig rida damsadel redan från början och de borde ju inte ha några underlivsbesvär så tidigt

Men hur i all världen kom du på den här tråden Annorlunda!

 

[Zlatan]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

Det verkar ju logiskt att det skulle ha med klädseln att göra tycker jag. Men jag har ingen aning. PM:a CarolaLind, hon borde väl ha koll på damsadel.

 

[apocalypsen]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

Kvinnor fick inte rida grensle för att som vanligt i snuskgubbarnas värld fanns det alla möjliga teorier om vad kvinnor kunde tänka och känna när de gjorde det. En del rent ut av perversa och andra faktiskt lite klokare och mer genomtänkta.

Jag vet inte vilken bok det är du har läst men jag har tittat i min samling och det som inte verkar nämnas i din bok är att man sitter väldigt stabilt i en damsadel och det är mindre studsande i den (tro det eller ej) än när man rider gränsle, vilket en äldre kropp kanske orkar med bättre. Det är helt enkelt två väldigt skilda stilar där man använder kroppen på olika sätt. Författarinnan verkar utgå ifrån att rida i damsadel inte kräver fysiskt av en på det sätt som grensleridning gör vilket talar för mildare och skonsammare ridning i den sadeln

Apo

 

[Matilda_o_Bonita]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

Jag tror att det kaske beror på detdär med kjol eftersom på den tiden hade man ju stoora kläningar som gick ned till fötterna och en massa underkjolar och dyl, och att rida gränsle över en häst i alla dom kjolarna är nog inte det lättaste, framförallt inte om man inte vill visa benen.

 

[Annellen]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

Men hur i all världen kom du på den här tråden Annorlunda!

Visst är det udda!
Har sedan ett par år försökt sätta mig in i ridkonstens historia. Det känns viktigt att inte bara fastna för krigiska gubbar som piruetterar med värja i hand - det är lätt gjort.

Jag vill alltså undersöka kvinnan som ryttare i historien.
Kvinnor har ridit gränsle i alla tider. Kjol är inget hinder. Jag vill försöka komma åt orsaken till att man ändå väljer damsadel, och har haft kontakt med ryttare som har god erfarenhet av det. Men få känner ju till historien.

Den äldsta text jag hittat som handlar om damers ridning är från 1700-talets första år. Författaren (man) skriver att damer kan rida på tre sätt: i tvärsadel, i sidsadel och gränsle.
Det säkraste är att rida gränsle anser författaren. Ogifta, unga damer i mer informella sammanhang får gärna göra detta, men gifta damer rider oftast i sidsadel. Författaren rekommenderar ingen att rida i tvärsadel, "möjligen mycket feta personer då...".
Och ett skäl till att det inte är så bra att rida gränsle, skriver författaren, är att det kan skada kvinnors fruktsamhet "som åtskilliga exempel visat". Tyvärr skriver han inte vad det skulle vara.

Damer skulle förresten ha byxor av sämskskinn när de red - under kjolen naturligtvis.

Den moderna damsadeln har jag hört skulle ha utvecklats av en militär som invalidiserats och därför inte kunde rida gränsle. Höftproblem är ofta en anledning till att både män och kvinnor slutar rida. Ljumskbråck talar gamla militärer om t.ex. Förr när engelska sjukan drabbade ungdomar deformerades skelettet så att bäckenet tog skada.
Den moderna sidsadeln med sitt stödjande horn, balansgjord etc är stadig och ger säker sits. Så såg dock inte några sadlar ut före slutet av 1700-talet. I de tidigare sadlarna hängde mer på ryttarinnans egen balans.

Jag funderar vidare, och är glad att ni hjälper mig i mitt försök att förstå varför kvinnor skulle rida i sidsadel .

/Ann

 

[emindy]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...

På sätt och vis känns det logiskt!
Jag har själv inte varit gravid men när jag pratar med hästintresserade väninnor som genomgått en eller flera graviditerer framgår foglossningar definitivt som ett stort problem.
Det borde ju isf vara fruktansvärt praktiskt och bra med damsadel! Eller?

Det känns dessutom som en trevligare anledning än att det enbart skulle bero på gubbars snuskiga fantasi.

 

[Linn_89]

Sv: Nu kanske inte någon av er fyllt 80 ännu, men...