Möte med rektor om orättvis behandling

[Tualma]

När Tant konflikträdd krockar med tigermamman...
Gymnasieungdomen skulle få åka på utlandspraktik om ett par veckor (blev tillfrågad och tackade ja för flera månader sedan).
Förra fredagen fick han höra av läraren att en annan elev skulle få åka istället. Anledningarna som gavs som förklaring är vaga och låter som efterhandskonstruktioner. Och i vilket fall har det inte tydligt förmedlats att resan är villkorad och att man kan bli av med platsen när som helst.
Inte för att sonen misskött sig, för det har han inte, men han har haft en diskussion med en lärare, där han ifrågasatt hur läraren/skolan hanterat vissa saker, vilket jag misstänker är anledningen.
I morgon har jag möte med rektorn. Jag är orolig för att tappa ord och inte kunna argumentera för min/sonens sak. Det kan bli så när jag är arg. Jag vill vara sval och rapp mötet igenom...
Får man be om lite pepp...
Edit/rättade stavfel bara

 

[SaraXX]

Heja tigermamman!

 

[Lilla]

När Tant konflikträdd krockar med tigermamman...
Gymnasieungdomen skulle få åka på utlandspraktik om ett par veckor (blev tillfrågad och tackade ja för flera månader sedan).
Förra fredagen fick han höra av läraren att en annan elev skulle få åka istället. Anledningarna som gavs som förklaring är vaga och låter som efterhandskonstruktioner. Och i vilket fall har det inte tydligt förmedlats att resan är villkorad och att man kan bli av med platsen när som helst.
Inte för att sonen misskött sig, för det har han inte, men han har haft en diskussion med en lärare, där han ifrågasatt hur läraren/skolan hanterat vissa saker, vilket jag misstänker är anledningen.
I morgon har jag möte med rektorn. Jag är orolig för att tappa ord och inte kunna argumentera för min/sonens sak. Det kan bli så när jag är arg. Jag vill vara sval och rapp mötet igenom...
Får man be om lite pepp...
Edit/rättade stavfel bara

Du fixar det.
Skriv upp vad du vill säga. Tydliga argument!
Heja!

 

[vilde]

Säger samma: Heja!

 

[Cattis_E]

När Tant konflikträdd krockar med tigermamman...
Gymnasieungdomen skulle få åka på utlandspraktik om ett par veckor (blev tillfrågad och tackade ja för flera månader sedan).
Förra fredagen fick han höra av läraren att en annan elev skulle få åka istället. Anledningarna som gavs som förklaring är vaga och låter som efterhandskonstruktioner. Och i vilket fall har det inte tydligt förmedlats att resan är villkorad och att man kan bli av med platsen när som helst.
Inte för att sonen misskött sig, för det har han inte, men han har haft en diskussion med en lärare, där han ifrågasatt hur läraren/skolan hanterat vissa saker, vilket jag misstänker är anledningen.
I morgon har jag möte med rektorn. Jag är orolig för att tappa ord och inte kunna argumentera för min/sonens sak. Det kan bli så när jag är arg. Jag vill vara sval och rapp mötet igenom...
Får man be om lite pepp...
Edit/rättade stavfel bara

Du fixar det. Heja!
Skriv några stödmeningar och våga låta det bli tyst.

Är det så att de byter elever för resorna ibland så måste de ju klargöra att det är preliminärt och vilka regler som gäller för att man ska förlora rätten.

Annars är det en väldigt konstig bestraffning. Vad ska han lära sig av det liksom.

 

[Askur2017]

Jag är både förälder och personal på skola och tycker de bästa mötena är de där alla är sakliga, lyssnar på respektive motparts resonemang och vet vilka förväntningar som finns hos var och en inför mötet. Utgå inte från att du måste vara en tigermamma på krigsstigen innan mötet har börjat.

Däremot tycker jag det kan vara bra att inleda med vad man förväntar sig. ”Jag är här för att jag vill veta på vilka grunder man har valt att ge min sons praktikplats till någon annan”

Sen behöver du egentligen bara lämna över ordet och lyssna på vad som sägs. Vet du inte hur du ska bemöta svaret du får tycker jag det kan vara bra att kort sammanfatta svaret man (förhoppningsvis) fått på sin inledande fråga: ”Så era skäl att ge min sons plats till någon annan är… I min mening låter det orimligt/rimligt”

Sen får man ta det därifrån. Känn inte att det hänger på dig att lösa allt innan mötet är slut. Man kan avsluta ett möte med att förklara att man inte köper skolans tillvägagångssätt i det här fallet och förväntar sig ett nytt möte senast om x dagar där man vill att skolan presenterar en annan lösning på situationen som uppstått. Då ger man sig själv lite tid att tänka och eventuellt formulera nya svar/frågor/argument av värde.

Lycka till och hoppas det löser sig på bästa sätt!!

 

[animalasia]

Jag fyller på med att du ska fråga vem som ansvarar för att anteckna under mötet, alternativ så gör du det själv. Men det är fördelar med att alla har samma anteckningar, så det inte blir någon efterkonstruktion från någon sida. Detta gäller speciellt vilka beslut som tas på mötet.

Om du orkar, läs på lite i skollagen. Det är mycket text, jag vet, men det står ändå mycket bra i den och det är ju faktiskt det som skolan, rektor och lärare ska förhålla sig till. Jag tycker att det är bra att ha en text att fokusera på om jag är orolig för att bli upprörd och arg. Du hittar dem om du söker på FSF 2010:810. Lycka till på mötet!

 

[tara]

När Tant konflikträdd krockar med tigermamman...
Gymnasieungdomen skulle få åka på utlandspraktik om ett par veckor (blev tillfrågad och tackade ja för flera månader sedan).
Förra fredagen fick han höra av läraren att en annan elev skulle få åka istället. Anledningarna som gavs som förklaring är vaga och låter som efterhandskonstruktioner. Och i vilket fall har det inte tydligt förmedlats att resan är villkorad och att man kan bli av med platsen när som helst.
Inte för att sonen misskött sig, för det har han inte, men han har haft en diskussion med en lärare, där han ifrågasatt hur läraren/skolan hanterat vissa saker, vilket jag misstänker är anledningen.
I morgon har jag möte med rektorn. Jag är orolig för att tappa ord och inte kunna argumentera för min/sonens sak. Det kan bli så när jag är arg. Jag vill vara sval och rapp mötet igenom...
Får man be om lite pepp...
Edit/rättade stavfel bara

Gå inte dit själv. Ta med dig en lugn människa.

 

[Lobelia]

Fy sjutton vilken tråkig situation. Har du någon bekant som kan följa med, gärna någon typ jurist/chef/förhandlingsvana etc eller om du vill jävlas en journalist. (kvällstidningarna skulle nog nappa direkt).

Jag tror jag bett att få motiveringen skriftligt så de inte kan slingra sig samt frågat vart man kan överklaga beslutet.

Jag antar att dina skäl/frågor ser ut i stil med:

Ungdomen har glatt sig åt möjligheten som hen upplevde som ett löfte och en definitivt beslut, diskuterat den mycket med vänner och familj och varit stolt över möjligheten. Hen hade redan så smått börjat packa och köpt en väska och nya kläder att ha på resen (eller vad som nu skett).

Nu är ungdomen ledsen och besviken och
1 Ser det som en bestraffning
2. Uppfattar det som att det inte går att lita på skolan
3. Ser det som vuxenvärden sviker
4. Skäms inför omgivning och klasskamrater och är rädd för kommentarer och pikar.
5. Känner sig misslyckad efter den kränkande behandlingen.

Jag hade (förhoppningsvis) lugnt frågat hur ungdomen ska kunna kompenseras både för både punkterna ovan och för den uteblivna utlovade resan och vad skolan tänkt sig göra för att bygga upp tilltron till skolan och vuxenvärlden.

Nu kanske det inte är applicerbart, men jag hade nog själv velat byta skola efter en sådan kränkning. Det är som att lägga julklappar under julgranen adresserade till ett barn och sen byta etiketter på på julaftons morgon och ge paketet till någon annan.

 

[Amha]

Heja dig!

Det låter ju som att du har ett hum om vad som kan förväntas dyka upp. Skriv ner några motargument på det.

Håller med om att du ska lyfta det som en kränkning och att skolan hanterar det dåligt. Speciellt eftersom att det inte verkar vara någon överenskommelse att att man inte får argumentera med/ifrågasätta lärarna för att få åka. Kolla om du kan hitta deras handlingsplan för kränkning och se om du har något du kan använda därifrån. Det hade ju nästan varit lite roligt att köra upp under näsan på rektorn

Otrolig tråkigt att de inte kan försöka reflektera över hur saker hanteras om ungdomen lyfter det som ett problem. Jag var också en sån som ifrågasatte när jag var runt den åldern och hade en lärare som faktiskt skrev ett långt brev och tackade mig för lärdomarna hon dragit av mig som elev. Tråkigt att inte alla kan se det så när de ändå jobbar med ungdomar. Vi har mycket att lära av dem

 

[Tualma]

Tusen tack alla ni för era kloka och ytterst hjälpsamma svar .
Nu känns det som om jag kan gå på mötet utan att oroa mig för att bli en tigermamma i affekt.
Jag har tack vare er verktyg som kommer att hjälpa mig uppträda sakligt och lugnt.
Vi hörs senare.

 

[Blyger]

Men gud vad dåligt! Stackars ungdom. Hoppas situationen löser sig och heja dig!

 

[cirkus]

När jag hamnar i en sån situation brukar jag tänka att detta spelas in och när jag ser filmen efteråt ska jag vara stolt över min insats.

Tycker de ska få berätta varför de gör såhär och att du inte förutsätter varför. Give them enough rope…. Nästa sak är varför så sent besked och hur det påverkar att hitta annan praktik.

 

[tanten]

En kompis sa till vår tränare att allt gick så mycket bättre när hon stod i ridhuset. Att hon önskade att tränaren alltd stod där.

Vår tränare log och sa -men jag står ju där, hela tiden.

Vi står bakom dig där i samtalsrummet @Tualma

 

[Tualma]

Fy sjutton vilken tråkig situation. Har du någon bekant som kan följa med, gärna någon typ jurist/chef/förhandlingsvana etc eller om du vill jävlas en journalist. (kvällstidningarna skulle nog nappa direkt).

Jag tror jag bett att få motiveringen skriftligt så de inte kan slingra sig samt frågat vart man kan överklaga beslutet.

Jag antar att dina skäl/frågor ser ut i stil med:

Ungdomen har glatt sig åt möjligheten som hen upplevde som ett löfte och en definitivt beslut, diskuterat den mycket med vänner och familj och varit stolt över möjligheten. Hen hade redan så smått börjat packa och köpt en väska och nya kläder att ha på resen (eller vad som nu skett).

Nu är ungdomen ledsen och besviken och
1 Ser det som en bestraffning
2. Uppfattar det som att det inte går att lita på skolan
3. Ser det som vuxenvärden sviker
4. Skäms inför omgivning och klasskamrater och är rädd för kommentarer och pikar.
5. Känner sig misslyckad efter den kränkande behandlingen.

Jag hade (förhoppningsvis) lugnt frågat hur ungdomen ska kunna kompenseras både för både punkterna ovan och för den uteblivna utlovade resan och vad skolan tänkt sig göra för att bygga upp tilltron till skolan och vuxenvärlden.

Nu kanske det inte är applicerbart, men jag hade nog själv velat byta skola efter en sådan kränkning. Det är som att lägga julklappar under julgranen adresserade till ett barn och sen byta etiketter på på julaftons morgon och ge paketet till någon annan. bra svar. Som om du var med!

Wow! Som om du varit med. På pricken!

En kompis sa till vår tränare att allt gick så mycket bättre när hon stod i ridhuset. Att hon önskade att tränaren alltd stod där.

Vår tränare log och sa -men jag står ju där, hela tiden.

Vi står bakom dig där i samtalsrummet @Tualma

Nu fick du mig att bli rörd, @tanten. TACK! Det känner jag Vigselringen ska vara på så är maken med också.

När jag hamnar i en sån situation brukar jag tänka att detta spelas in och när jag ser filmen efteråt ska jag vara stolt över min insats.

Tycker de ska få berätta varför de gör såhär och att du inte förutsätter varför. Give them enough rope…. Nästa sak är varför så sent besked och hur det påverkar att hitta annan praktik.

Klokt och värdefullt. Tack.

 

[Derivata]

Du har fått så många bra råd i tråden redan, och jag förstår precis rädslan för att både tappa ord och besinningen, när det gäller ens barn blir allt så nära känslorna. Skriv ner allt du vill få fram i punktform så att du alltid kan gå tillbaka till din grund. Tänk också på att formulera allt du säger som en fråga så att motparterna måste svara i stället för ett påstående som kan hummas bort.

 

[Tualma]

Jag är både förälder och personal på skola och tycker de bästa mötena är de där alla är sakliga, lyssnar på respektive motparts resonemang och vet vilka förväntningar som finns hos var och en inför mötet. Utgå inte från att du måste vara en tigermamma på krigsstigen innan mötet har börjat.

Däremot tycker jag det kan vara bra att inleda med vad man förväntar sig. ”Jag är här för att jag vill veta på vilka grunder man har valt att ge min sons praktikplats till någon annan”

Sen behöver du egentligen bara lämna över ordet och lyssna på vad som sägs. Vet du inte hur du ska bemöta svaret du får tycker jag det kan vara bra att kort sammanfatta svaret man (förhoppningsvis) fått på sin inledande fråga: ”Så era skäl att ge min sons plats till någon annan är… I min mening låter det orimligt/rimligt”

Sen får man ta det därifrån. Känn inte att det hänger på dig att lösa allt innan mötet är slut. Man kan avsluta ett möte med att förklara att man inte köper skolans tillvägagångssätt i det här fallet och förväntar sig ett nytt möte senast om x dagar där man vill att skolan presenterar en annan lösning på situationen som uppstått. Då ger man sig själv lite tid att tänka och eventuellt formulera nya svar/frågor/argument av värde.

Lycka till och hoppas det löser sig på bästa sätt!!

Så bra!
Och som sagt, så tacksam för ALLA som bemödat sig med att svara och gett värdefulla perspektiv och pepp. Jag känner mig styrkt och inte ensam i det längre.

Du har fått så många bra råd i tråden redan, och jag förstår precis rädslan för att både tappa ord och besinningen, när det gäller ens barn blir allt så nära känslorna. Skriv ner allt du vill få fram i punktform så att du alltid kan gå tillbaka till din grund. Tänk också på att formulera allt du säger som en fråga så att motparterna måste svara i stället för ett påstående som kan hummas bort.

Uppfattat!

 

[Midsommarblomster]

Tänker på dig idag! Du har fått många kloka råd redan.

Och du, skulle du känna sig påverkad av hela situationen och det skulle skina igenom på mötet så gör det ingenting. Det kan till och med ge ytterligare tyngd till din sak att det väckt känslor även hos dig. Det viktiga är nog att inte brusa upp allt för mycket, men jag tycker inte det gör någonting om du skulle uppfattas som ledsen.

(Och fy fan vad dåligt av skolan..)

 

[Johanna1988]

Håller tummarna för ett bra möte! Och heja dig!

 

[corzette]

Och tänk på att det är ok att spela in mötet, du kan men behöver inte meddela dem att du spelar in, ibland kan det vara smart att berätta att mötet kommer spelas in, ibland inte. Du får känna in stämningen, men spelar du in så har du ju mötet att lyssna på samt att det är lätt att missa saker som sagts när man sitter i mötet som man kan lyssna på sen i efterhand och ställa frågor om. Även om svart på vitt är bäst är inspelat inte dåligt det heller.

Lycka till !