Batwoman
Trådstartare
Jag köpte min hund när hon var 14månader och vi hade länge ett helvete med hennes mage, massor av slem och blod med jämna mellanrum. Det gjordes ett avföringsprov och det visade sig att hon hade giardia trots att hon var avmaskad och svenskfödd. Efter behandling så fortsatte magen att krabba och till slut gjordes även skopi av mage och tarm och hon sattes på kortison och specialmat (hill's d/d). I början fick hon äta flagyl väldigt tätt, ibland varje månad, men efterhand som kortisonet verkade och magen läkte så blir det mer och mer sällan och nu får hon skov kanske 1-2gånger om året och har även kunnat börja äta lite annat än sin specialmat. Hon får inte lov att göra det men innan räckte det med att hon lyckades stjäla minsta lilla ätbart för att magen skulle bli katastrof och hon behövde äta flagyl. Hon kommer få äta kortision och specialmat resten av livet men det är det värt för hon är en helt annan hund
Vår tik har ju kunnat äta vad som helst i hela sitt liv, fram till nu i somras i samma veva som vi tyvärr var tvungna att avliva hennes livskompis som hon vuxit upp med. Hon är lite nervöst lagd av sig och den andra tiken var den tuffare, de kunde lämnas ensamma tillsammans utan problem men det funkar inte nu längre när hon är själv. Funderar på om det i grunden kan vara magsår eller något liknande som uppkommit i samband med detta, över att plötsligt vara ensam.
Har kikat lite på Hills D/D, verkar som ett bra alternativ eftersom jag är lite osäker på om magen verkligen tål färskfoder. Ännu en buköppning ställer jag mig tveksam till eftersom hon fyller 11 nästa år och öppnades så sent som i oktober (juvertumör + polyp i urinblåsan) och även veterinären var tveksam eftersom det oavsett resultat handlar om att hitta ett passande foder.
Som tur är så är hon fortfarande sig själv, pigg och lite busig ibland när hon inte sover. När diarrén är som rikligast kan hon bli lite loj en dag eller så.