maria_b
Trådstartare
Vi har en honkatt, ca 3 år, steriliserad. Hon har förut varit yngsta katten och väldigt bra kompis med den äldre hankatten samt funkat bra med andra djur, tex hundar. När den äldre katten blev tvungen att avlivas blev honkatten lite deppig. Vi skaffade ett par månader senaste en kattunge, hankatt. Honkatten har efter det ändrat beteende helt. Hon är mest utomhus i detta väder men kommer in och äter och är inte alls glad i kattungen som fortfarande är inne, vi har haft honom i ca två månader. Hon hoppar ofta på honom fast han ligger ner och visar sig underlägsen, detta händer nästan dagligen. Hon slutar direkt när vi säger till och hon har inte skadat honom, trycker mest ner honom. Han är inte rädd för henne så att han försöker gömma sig eller så utan är nyfiken på henne och följer efter. Han får även sitta brevid henne när hon äter utan problem och de kan äta brevid varandra utan att hon bryr sig. Känns nästan som att hon är svartsjuk på den lille som är inne i huset. Hon har även blivit dominant mot hunden i stallet hon innan tyckt om och kan nu "jaga iväg" denne med. Hon är precis lika kelig och pratig som vanligt mot oss människor.
Tips för att lösa detta? Har inte någon erfarenhet av detta problem. Vill kunna släppa ut den lille själv om ett par månader men känns inte pålitligt i nuläget om hon börjar jaga iväg honom. De få gånger vi prövat att ta ut honom under uppsikt, både i sele eller utan, så hoppar hon på honom om hon är i närheten.
Jag upplever honom ganska kaxig och orädd samtidigt som han visar underläge direkt när hon kommer in. Han ska kastreras när han är ett halvår, vet inte om detta kan förbättra situationen? Tar gärna emot tips hur vi kan träna dem ihop. I nuläget tycker hon mest att han är en pain in the ass och vill gå ut igen så fort hon ätit.
Tack på förhand!
Tips för att lösa detta? Har inte någon erfarenhet av detta problem. Vill kunna släppa ut den lille själv om ett par månader men känns inte pålitligt i nuläget om hon börjar jaga iväg honom. De få gånger vi prövat att ta ut honom under uppsikt, både i sele eller utan, så hoppar hon på honom om hon är i närheten.
Jag upplever honom ganska kaxig och orädd samtidigt som han visar underläge direkt när hon kommer in. Han ska kastreras när han är ett halvår, vet inte om detta kan förbättra situationen? Tar gärna emot tips hur vi kan träna dem ihop. I nuläget tycker hon mest att han är en pain in the ass och vill gå ut igen så fort hon ätit.
Tack på förhand!