SiZo
Trådstartare
Det hela började med att min ena tik började slicka på den andra tikens juvet något enormt, så jag började leta igenom henne efter knölar där men hittade ingenting alls. Men jag hittade en konstig knöl på tiken som slickade. Helt platt, och jättekonstig, oregelbunden form. Tid bokades på Ultuna och remiss för OP skrevs.
De har lite väntetid där, nu i coronatider, och jag upptäckte tyvärr att hennes tumör växte. Den är inte ett dugg platt längre. Så dum som jag är så googlade jag såklart på vad det kunde betyda. Och troligen är den då malignt i typen och har vi oflyt så har det spridit sig, och då går det rätt fort efter vad jag har förstått. Jag kände att jag inte kunde vänta på Ultuna och hörde av mig till en annan klinik där vi fick tid redan på tisdag. Vi gör om röntgen på lungorna direkt innan operation för att verkligen vara säkra på att det iaf inte finns något mer synligt.
Undertiden så har jag såklart i samma veva som första veternärbesöket hittat en knöl i juvret på min andra tik. Jag bestämde mig för att avvakta lite eftersom hon är skendräktig, och den inte var större än ett halvt knappnålshuvud, så jag kan ju ha känt fel. En vecka senare hade hon 3 knölar, i 3 olika juverdelar, på olika sidor. Så henne ska veterinären kika på på tisdag också.
Dessa två hundar är helsyskon. Jag är nu livrädd att de ska ha någon form av cancergen, precis som vi människor kan ha, som gör att jag kommer förlora dem båda inom en väldigt snar framtid.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden, kanske behöver jag bara skriva av mig och be om lite tumhållning? För er som inte vet så förlorade jag förra året även två hästar, något som jag inte alls har återhämtat mig ifrån mentalt än. Jag hade då tenta dagarna efter varje avlivning så det var bara att lägga sorgen i ryggsäcken och jobba vidare liksom.
Jag vet ärligt talat inte vad jag tar mig till om jag behöver ta bort båda mina små
De har lite väntetid där, nu i coronatider, och jag upptäckte tyvärr att hennes tumör växte. Den är inte ett dugg platt längre. Så dum som jag är så googlade jag såklart på vad det kunde betyda. Och troligen är den då malignt i typen och har vi oflyt så har det spridit sig, och då går det rätt fort efter vad jag har förstått. Jag kände att jag inte kunde vänta på Ultuna och hörde av mig till en annan klinik där vi fick tid redan på tisdag. Vi gör om röntgen på lungorna direkt innan operation för att verkligen vara säkra på att det iaf inte finns något mer synligt.
Undertiden så har jag såklart i samma veva som första veternärbesöket hittat en knöl i juvret på min andra tik. Jag bestämde mig för att avvakta lite eftersom hon är skendräktig, och den inte var större än ett halvt knappnålshuvud, så jag kan ju ha känt fel. En vecka senare hade hon 3 knölar, i 3 olika juverdelar, på olika sidor. Så henne ska veterinären kika på på tisdag också.
Dessa två hundar är helsyskon. Jag är nu livrädd att de ska ha någon form av cancergen, precis som vi människor kan ha, som gör att jag kommer förlora dem båda inom en väldigt snar framtid.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden, kanske behöver jag bara skriva av mig och be om lite tumhållning? För er som inte vet så förlorade jag förra året även två hästar, något som jag inte alls har återhämtat mig ifrån mentalt än. Jag hade då tenta dagarna efter varje avlivning så det var bara att lägga sorgen i ryggsäcken och jobba vidare liksom.
Jag vet ärligt talat inte vad jag tar mig till om jag behöver ta bort båda mina små