J
Jillan
Hej!
Jag är medryttare på ett 9-årigt sto. Hon är jätteenkel att hantera och lydig och lättlärd i NH. Hon är inne på sin andra termin i miljöträning och hon är cool med presenningar under och över sig och annat "läskigt" som prasslar, blänker etc. Hon blir dock snabbrädd vid plötsliga ljud. När vi rider ut kan hon bli antingen paralyserad eller kastar sig vid farligheter som ponnys eller om t ex någon bär på rör, slangar. Det har gått bra genom att sitta "tungt", hålla om och ge stöd och släppa lite på tyglarna utan att förlora kontakten. Hon har känt stöd, men innan dess är hon inte mottaglig för kontakt.
För 2,5 månader sen hände detta och olyckligtsvis föll jag i full fart och några tvära kast gjorde att jag landade på axeln och bröt nyckelbenet, 7 revben och det gick hål på lungsäcken. Allt är OK utom nyckelbenet som inte läker och antagligen får opereras. Detta har gjort att ridningen inte kommit igång. Jag tänker dock starta i paddocken i början, skogsturer i älgjaktstider är det inte tal om.
Efter att inte träffat henne mer än en gång efter olyckan så lyssnar hon och har förtroende för mig, galopperade till mig i hagen och sedan följde hon mig som vanligt i markarbetet. Mysigt.
Men hon är alltså fortfarande väldigt snabbrädd, hon blev sedan så skrämd av att jag hoppade runt lite på vägen jämte paddocken när ägaren tömkörde henne att hon reste sig och gick omkull.
Kan det vara att hon har lite dålig syn och därför uppfattar rörelserna sent och otydligt och det skrämmer henne?
Hon är som sagt väldigt positiv och vill verkligen förstå vad vi vill med henne. Och vi försöker också "prata" häst med henne.
Hur 17 gör man vid polishästträning? Någon som har några tips?
Jag är medryttare på ett 9-årigt sto. Hon är jätteenkel att hantera och lydig och lättlärd i NH. Hon är inne på sin andra termin i miljöträning och hon är cool med presenningar under och över sig och annat "läskigt" som prasslar, blänker etc. Hon blir dock snabbrädd vid plötsliga ljud. När vi rider ut kan hon bli antingen paralyserad eller kastar sig vid farligheter som ponnys eller om t ex någon bär på rör, slangar. Det har gått bra genom att sitta "tungt", hålla om och ge stöd och släppa lite på tyglarna utan att förlora kontakten. Hon har känt stöd, men innan dess är hon inte mottaglig för kontakt.
För 2,5 månader sen hände detta och olyckligtsvis föll jag i full fart och några tvära kast gjorde att jag landade på axeln och bröt nyckelbenet, 7 revben och det gick hål på lungsäcken. Allt är OK utom nyckelbenet som inte läker och antagligen får opereras. Detta har gjort att ridningen inte kommit igång. Jag tänker dock starta i paddocken i början, skogsturer i älgjaktstider är det inte tal om.
Efter att inte träffat henne mer än en gång efter olyckan så lyssnar hon och har förtroende för mig, galopperade till mig i hagen och sedan följde hon mig som vanligt i markarbetet. Mysigt.
Men hon är alltså fortfarande väldigt snabbrädd, hon blev sedan så skrämd av att jag hoppade runt lite på vägen jämte paddocken när ägaren tömkörde henne att hon reste sig och gick omkull.
Kan det vara att hon har lite dålig syn och därför uppfattar rörelserna sent och otydligt och det skrämmer henne?
Hon är som sagt väldigt positiv och vill verkligen förstå vad vi vill med henne. Och vi försöker också "prata" häst med henne.
Hur 17 gör man vid polishästträning? Någon som har några tips?
som den kastar sig för.
