Det kliar - om atopi
Nu har turen kommit till allergier mot ämnen som finns i omgivningen. Denna typ av allergi kallas atopi, och det är den absolut vanligaste formen av allergi på hundar i Sverige. Hur vanligt det är med atopi vet man inte riktigt. Olika studier visar olika resultat, men en studie har visat att upp till 50% av alla hundar med hudproblem har atopi. Atopi är en genetisk d.v.s ärftlig sjukdom.
Det går inte att på symptomen att avgöra om hudproblemen beror på fodermedelsallergi eller atopi, utan man måste göra en utredning.
Drabbade raser
Förekomsten av allergi varierar kraftigt mellan olika raser, eftersom det är en ärftlig sjukdom. I Sverige ses atopi mest på boxer, westie och bullterrrier. Dessa raser ingår i ett forskningsprojekt där man skall försöka att hitta en genetisk markör för risken att utveckla atopi.På sikt skall man alltså kunna avla bort allergier. Atopi verkar också bli allt vanligare på Jack Russel terriers och ses i övrigt på många andra raser. Symptom på allergi kommer vanligen mellan 6 månader och 3 års ålder.
Allergiframkallande ämnen
Vanligast i Sverige är allergi mot husdammskvalster. Olika typer av förrådskvalster är också vanligt. Djur kan också vara pollen eller mögelallergiker även om det är mindre vanligt. Reaktioner på andra djurslag som t.ex. häst och marsvin ses också.
Allergiframkallande ämnen kallas allergener. Allergenerna tas upp genom huden. Det orsakar en immunreaktion vilket resulterar i att s.k. mastceller som finns i huden spricker och släpper ut ämnen som orsakar inflammation i huden. Inflammationen i sin tur ger rodnad och klåda.
Klåda
Allergi ger klåda. Klåda kan vara att hunden river sig med bakbenen men också bitande, slickande, naggande och gnidande. Mest utsatta områden är öron, ansikte, tassar, armhålor, ljumskar och runt analöppningen. Klåda och inflammation i huden gör att det lätt blir bakterie – och jästsvampsinfektioner vilket ytterligare ökar klådan. När problemen blir mer kroniska blir huden hårlös och förtjockad. I mer sällsynta fall förekommer rinnande nos och ögoninflammationer.
Katter kan ha ett överdrivet slickande där huden blir hårlös, speciellt på buken. S.k. eosinofila plaque ses också liksom små utslag på kroppen som kallas miliär dermatit.
Beroende på vad djuret är allergiskt emot kan klådan vara säsongsbunden eller förekomma året runt. För att ytterligare komplicera det hela är det vanligt att fodermedelsallergi och atopi förekommer samtidigt.
Att ställa diagnos
Atopi är en uteslutningsdiagnos, vilket innebär att alla andra orsaker till klåda måste uteslutas först. Främst måste parasiter och infektioner i huden uteslutas. Dietutredning skall också göras på alla misstänkta allergiker. På misstänkta atopiker kan man också göra alllergitest. En positiv test, d.v.s man ser reaktioner, innebär inte att hunden med säkerhet verkligen är atopisk. En negativ test innebär inte heller att hunden inte är allergisk. Man räknar med att 20% av allergiska hundar är negativa på test, trots att de är atopiker. Detta innebär att för att ställa diagnosen atopi skall djuret ha klåda, symptomen skall vara typiska och alla andra orsaker till klåda skall ha uteslutits. Är allergitesten dessutom positiv styrker det misstanken.
Behandling
Atopi är en ärftlig sjukdom som inte går att bota, däremot går det för det mesta bra att behandla och kontrollera sjukdomen.
Om det går att undvika det allergiframkallande ämnet är det naturligtvis bäst. Allergivaccinering s.k. hyposensibilisering innebär att man injicerar små mängder av det djuret inte tål. Till grund för vilka ämnen man skall använda ligger allergitesten. Man räknar med att 2/3 av alla hundar svarar på behandlingen, men det kan ta tid innan man ser effekt. Kortison fungerar oftast mycket bra, det är dessutom billigt. Det är oerhört viktigt att man vid långtidsbehandling ger kortison i absolut lägsta möjliga dos varannan dag för att undvika biverkningar. Hundar med bara allergiska öronproblem behandlas med örondroppar. Hundar och framför allt katter är mycket mindre känsliga för kortisonets biverkningar än vad människor är. Cyclosporin är ett relativt nytt medel som fungerar bra. Tyvärr är det mycket dyrt och används mest på hundar som inte tål kortison. Antihistamin fungerar bra ibland. Fettsyretillskott stärker huden och minskar behovet av kortison. Bad har flera effekter. Man badar bort allergenerna, minskar riskerna för infektioner i huden och schamponeringen är i sig klådstillande. För att få ett så lyckat resultat som möjligt, försöker man att skräddarsy behandlingen så att det passar både djuret och ägaren.
