Dentaku
Trådstartare
Idag var det dags att ta farväl av min älskade Rover, som tassat vid min sida i 11 år. De senaste åren har han utvecklat artros i höfterna och det har gått snabbt utför. Eftersom han varit en trogen kamrat förtjänade han ett värdigt avslut innan han inte längre hade någon glädje av livet. Det har blivit mycket mumsigt godis och mys i soffan den sista veckan och idag åkte vi till klubben för ett sista träningspass. Inte ens en värkande kropp som inte riktigt ville hänga med kunde förta lyckan som strålade ur Rovers ögon när han fick köra några av sina favoritmoment, något som han inte kunnat göra på ett bra tag med tanke på hur det skulle slita på honom. Både korv och kampleksak gjorde glädjen total. Väl hos veterinären tyckte han tydligen att det var en fantastisk idé att få rumpan och öronen kliade och brydde sig inte om om några fåniga nålstick vare sig av lugnande eller när de satte in kateter. Det var bara när någon förde oväsen eller stökade som han lyfte på huvudet och gav en förebrående blick. Rover somnade stilla in med min doft i sin nos och husses lugnande röst i öronen.
Han var nog inte en särskilt känd bukehund men faktum är att han på sätt och vis fanns med här som en idé redan innan han föddes och sedan har hängt med sedan dagen efter han flyttade hem till mig. http://www.bukefalos.com/threads/erfarenheter-av-kortharig-collie.467733/
Tack för den här tiden, fina, fina Rover. Tack för allt du lärt mig. Tack för att jag fick vara din matte.
Han var nog inte en särskilt känd bukehund men faktum är att han på sätt och vis fanns med här som en idé redan innan han föddes och sedan har hängt med sedan dagen efter han flyttade hem till mig. http://www.bukefalos.com/threads/erfarenheter-av-kortharig-collie.467733/
Tack för den här tiden, fina, fina Rover. Tack för allt du lärt mig. Tack för att jag fick vara din matte.