frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Santa

Trådstartare
Jag undrar över följande scenario. En gård om 12 ha varav 2 ha är bete. Övriga 10 ha är blandskog och barrskog. En tanke är att utöka betesmarken till åtminstone 6 ha genom att göra om blandskogen till naturbete genom att glesa ur den. Hur mycket gårdsstöd får man, är det motiverat att söka för så lite mark som 6 ha? Hur ser kostnaden ut för att glesa ur skog (om man bortser från värdet på virket) om man hyr in nån? Behöver det registreras att man gör om skog till betesmark och kostar det något?

Jag undrar alltså hur pass omständigt det är att göra om skogsmark till bete ur ekonomisk synvinkel, är kostnaderna för att skapa naturbete så stora att det är bättre att hitta någon annan lösning som att hyra bete?
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Det är lite svårt att svara på om du ens får gårdsstöd för skogen. För det finns en hel del regler om hur mycket träd det får finnas för att det ska klassas som bete. Dessutom måste du ha stödrätter för att få något.
Har du otur så får du inte heller avverka skogen, finns regler för det med.
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Jag har gjort det du frågar om. Dessutom på två gårdar.

Om vi börjar med om du får ta bort skog för att göra bete, så är svaret ja.

Det finns inga krav på att man måste ha skog där det varit skog. När man avverkar, så gör man en avverkningsanmälan (till skogsstyrelsen) på vilken man man skriver att man avser att omvandla marken till betesmark.
Det kan finnas stöd (bidrag) att få från Skogsstyrelsen för att restaurera skogsbete. Läs på Skogsstyrelsens hemsida.

Nu kommer det visserligen ny regler runt jordbrukstöden snart, så det jag skriver kanske inte kommer att fungera exakt likadant när de nya reglerna kommer, men eftersom vi förlorar betesmark hela tiden, så gissar jag att det kommer att finnas stöd för restaurering av betesmark även i framtiden.

Väldigt mycket av marken i närområdet kring en gård, som inte varit åker, har betats tidigare. Med lite träning så går det att se spår efter detta även långt senare. Vill man ta på sig arbetet med att restaurera fram betesmarken, så kan man få restaureringstöd. Endera får man ett förhöjt stöd per hektar under fem år, eller så kan man ett projektstöd. De flesta länsstyrelser verkar inte ge projektstöd, utan ger förhöjt arealbidrag istället.

För att få stödet måste man börja med att ansöka i SAM-ansökan, alltså när man söker gårdsstöd. Stödrätter för den areal man vill söka stöd för får man lov att köpa numera, men i vissa fall kan man få stödrätter.
Regelverket är krångligt och det är mycket att sätta sig in i, så jag rekommenderar att ta hjälp första gången när man söker stöd av LRF-konsult eller Hushållningssällskapet t.ex. även om det kostar en slant. Man bör också prata med länsstyrelsens rådgivare också, inom biologisk mångfald och kulturmiljö, medan man planerar vad och hur man ska göra.

När man lämnat ansökan så brukar "någon" från Länsstyrelsen komma på besök, och titta på marken som ska restaureras, sedan skriver länsstyrelsen en restaureringsplan som beskriver hur omvandlingen till betesmark ska gå till, och de kommer då att ange ungefär hur många träd som ska finnas per hektar, och om det finns olika särskilda åtgärder som ska göras.

Kostnaderna är en intressant fråga i sammanhanget. Eftersom det ska bli betesmark, så kan man inte låta ett skogsbolag köra in med de stora maskinerna vid valfri tidpunkt på året, utan man måste göra en skonsam avverkning där dessutom planen från länsstyrelsen följs. Det får ju inte bli några skador på marken.

Har man tur, kan man få en rådgivare från länsstyrelsen att märka upp träd som ska sparas, annars får man göra detta själv. Sedan får man försöka hitta en "bra" entreprenör som kan fixa avverkning och utkörning av timmer och ris med skonsamma (små) maskiner, eller någon som kör med häst och griplastarvagn. Eftersom det går åt mer tid när man kör med små maskiner (eller häst), och man dessutom vill ha bort så mycket ris det bara går, så blir det ofta inte många kronor plus.
En restaurering på 1,5 ha vi gjorde, innehöll bra timmer, där gick vi 5.000 kr plus, vid ett annat tillfälle, 2,5 ha, så var det mycket smågranar och småbjörk, där kostade det oss 10.000 kr. Vid bägge dessa tillfällen kördes timmer och ris ut med häst.
I vintras har vi tagit tag i 6 hektar, och fått kört med små maskiner på tjälad mark. Enligt vår och entreprenörens kalkyl, så bör vi gå med ca 20.000 kr i vinst.

Men när entreprenören är färdig, så finns det i alla fall ris kvar att plocka, även om entreprenören varit noga. Maskinerna kan helt enkelt inte plocka tillräckligt bra för att vare sig man själv eller Länsstyrelsen ska bli riktigt nöjda. Var beredd på att lägga ett antal dagar per hektar på risplockning.

Så det behöver inte kosta något om förhållandena är de rätta, man kan t.o.m. får så mycket intäkter på virket, så att det betalar för stängselmaterialet.
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

När det gäller de olika stöden, så gäller det att inte blanda ihop gårdstödet med de olika arealbidragen som man kan få för betesmark t.ex.

För att få gårdsstöd måste man med dagens regler bruka minst 4 ha mark, åker eller bete. Arealbidrag för betesmark kan man få även om man inte är berättigad till gårdsstöd. Mark under restaurering är ett exempel på sådan mark som inte alltid berättigar till gårdsstöd.

Stödrätter delades ut gratis 2005. Om man idag köper en gård utan medföljande stödrätter, eller som har för få stödrätter, så får man lov att köpa sådana.
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Jättebra svar, tack, jag visste inte att man kunde få bidrag för restaurering av betesmark. Jag googlade lite på kostnader för att köpa nya stödrätter och det verkar ligga på drygt 2000 kr per ha + administrationskostnader, kan det stämma eller är det ett gammalt pris? Och sedan förstod jag det som att man drar in ca 1500 per ha/år i EU stöd när man har dem? Är det några årliga kostnader (tex administrationskostnader) för att ha stödrätterna? Skattar man på gårdsstödet eller kan man kvitta det mot utgifter på gården?

(jag räknar på en gård och försöker få en bild av ekonomin)
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Jag köpte mina stödrätter för samma pris som de gav i bidrag, dvs de tjänade in sig första året;)

Köpte via Lantbruksnet vill jag minnas....

Hur mycket de ger (och kostar!) beror helt på vilket stödområde man tillhör. Viktigt då att tänka på är att man köper rätter för just sitt område!
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Det finns ingen årlig kostnad för stödrätterna, det gäller som sagt bara att köpa rätt sort.

Man tar upp "EU-stöden" i sin deklaration för fastigheten som en intäkt, och den kan, precis som andra intäkter i rörelsen, kvittas mot kostnader.

Man ska också komma ihåg att moms registrera sig, så att man kan kvitta momsen för utgifter/intäkter i rörelsen.

Med en "ny" gård så uppstår ju ofta en hel del kostnader i början för att bygga om ekonomibyggnader och köpa maskiner/redskap, så då uppstår ofta ett ackumulerat underskott, samt att det då är förmånligt att kunna dra av momsen.
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Pengar var väl inte en fråga här men jag skulle kolla inkomstmöjligheter på bete i förhållande till inkomster från skogen.

Ofta kan det finnas mark som behövs betas i närheten.
 
Senast ändrad:
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Vadå inkomster från skogen, hur tänker du?

En gård på totalt 12 ha, där det finns lite glesare "blandskog", lär knappast kunna ge något form av långsiktig inkomst av skogen. Man kan få en inkomst EN gång under sin livstig som är substansiell. Nästa inkomst kommer om sådär 50-70 år.
Då kan man lika gärna återställa landskapet till betesdrift, vilket det allt som oftast har varit, och både gynna biologisk mångfald och ha sina hästar nära sig.
Dessutom är det långt ifrån så att det finns möjligheter att arrendera bete så nära så att det är rimligt avstånd. Bete 5-10 km bort är inte specielt tilltalande jämfört med att ha hästarna utanför dörren.

Det lär heller inte ge någon estetisk tilltalande miljö under många år efter avverkning, och dessutom inte skapa möjlighet till användning av skogen för annat än t.ex. jakt. Det är inte speciellt roligt att rida i ett f.d. kalhygge som är fullt med ris, man tar bort möjligheterna för rimlig bär och svamplockning i 20-30 år framöver, eller längre, ifall man återplanterar med gran.

Antag att man avverkar 5-6 ha med blandad björk, lite gran, några tallar och en del asp, vanlig typ av blandskog söder om dalälven. Om man räknar högt, och kalhugger, så kanske det blir 800 kubik, vara 200 kubik är sågtimmer och resten är massaved eller brännved.
Pengar i handen, efter kostnader för avverkning blir kanske 200 kr/kubik för timmer och 150 för resten i genomsnitt. Dessutom får man några kronor för riset när det torkat.
Det ger 40.000 kr för timmer, och 90.000 kronor för resten, och kanske 10-15 tusen för riset. Summa ungefär 150.000. Kvar finns ett kalhygge där man kört "rationellt", och där det ska markberedas (blir ännu värre att rida) och återplanteras, vilket också kostar pengar.
Efter 10-15 år måste man röja, sedan ska det gallras efter ytterligare 10-15 år, bägge dessa åtgärder ger noll i inkomster, röjningen kostar endast, gallringen kan gå jämnt upp. Nästa gallring efter 10-15 år kan ge ett litet överskott, och slutligen kommer det stora överskottet när man kalhugger nästa gång, om så där en 50-70 år.
 
Senast ändrad:
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Om man tittar strikt till det ekonomiska så är det mest fördelaktiga här att stycka av tomter ;)
I detta fall har jag också svårt att se att skogen kan ge någon inkomst, den enda lilla inkomst man möjligtvis skulle kunna ha (och då rör det sig om hundralappar) är att arrendera ut jakten. Jag har dessutom tänkt att ha får förutom häst och då passar ett kuperat naturbete extra bra. Men eftersom jag är nybörjare på detta så var jag orolig för att det skulle medföra så stora kostnader att det inte var värt det utan var mer ekonomiskt att satsa på en mer iordningställd gård. Det är mycket att räkna på, puh!
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Personligen så tror jag, att om man ska köpa en gård, så är "läget" i alla dess bemärkelser, det absolut viktigaste. Och att man har råd med just den gården förståss.

Om gården finns nära/på en ort som passar, att den ligger "rätt" i landskapet, och har "rätt" typ av mark, och att det "känns" bra är viktigast.

Nergångna byggnader kan fixas till, igenvuxen (betes-)mark kan återställas, men "läget" kan man inte ändra på.

För vissa personer är en gård i enskilt läge långt ut i skogen "rätt", för andra så är närhet till grannar i bymiljö det bästa, för några kanske närhet till ridanläggningar är det viktigaste.

Var och en har sin specifika ide om "den perfekta gården".
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Vadå inkomster från skogen, hur tänker du?


Det ger 40.000 kr för timmer, och 90.000 kronor för resten, och kanske 10-15 tusen för riset. Summa ungefär 150.000. Kvar finns ett kalhygge där man kört "rationellt", och där det ska markberedas (blir ännu värre att rida) och återplanteras, vilket också kostar pengar.
Efter 10-15 år måste man röja, sedan ska det gallras efter ytterligare 10-15 år, bägge dessa åtgärder ger noll i inkomster, röjningen kostar endast, gallringen kan gå jämnt upp. Nästa gallring efter 10-15 år kan ge ett litet överskott, och slutligen kommer det stora överskottet när man kalhugger nästa gång, om så där en 50-70 år.



Jag tänkte, dina siffror.. 150 000:- / 50 år = 3000 kr / år
Om man tar 100 år 150 000 kr/ 100 år = 1500 kr/år

Om du lyckas hitta en bankränta på 3% så blir det 4500 kr per år för 150 000 kr plus att du har kvar de 150 000 kr. Dock är inte det så enkelt men om du betalar av på ditt lån som förmodligen har en procentsats på över 4 % så innebär det en besparing per år.

Gallringarna antar du att de går runt av sig själv, +- 0 kr . Då har du röjningar och plantering. Kan det frösås är det 0 kr på plantering men mer på röjning.

Om man har tur och lyckas så kan det finnas marker i närheten som man faktiskt kan få miljöbidrag för att beta. Alltså behålla inkomsterna från skogen och få inkomster från bete... men naturligtvis det är väl inte så lätt och naturligtvis finns det emotionella värden.

Jag menar bara att räkna men det hade du gjort redan.
 
Sv: frågor om att göra om skog till bete, kostnad

Om man genom att restaurera fram betesmark, når över gränsen för gårdstöd, så är ju det, mer lönsamt än att engångsavverka skogen med industrimetoder.
Då har man kvar en vacker miljö runt sin gård, förutom att man kan få bidrag.

12 hektar är ju inte så väldigt mycket mark, om man både vill ha hästar och får. Det behövs ju minst ca 1 ha per häst som bete, och ca 1 ha x 2 per 8 får (lantrasfår på medelbete, två hagar), samt minst 1 hektar till för vinterhagar.

Gårdstödet ger: ca 1900 kr per hektar.
betesmark minst 1250 kr per hektar för allmänna värden, 2650 kr/ha för särskilda värden.
Skogsbete ger 2500 kr per hektar.

Om man inte kan få gårdsstöd för marken, så är beloppen kompenserade för detta.

Antag att man har 4 hektar mark klassade som betesmark med allmänna värden, t.ex. fd åkermark, samt 2 hektar bete med särskilda värden, då ser kalkylen ut så här utslagen över hela fastigheten:

gårdsstöd 6 hektar, 1900 x 6 = 11400

bete allmänna värden 1250 x 4 = 5000
bete särskilda värden 2650 x 2 = 5300

summa 21700 delat med 6 hektar = 3600 kr per hektar och år.

Att räkna med ränta för engångsbeloppet för skogsinkomst blir antagligen fel. Dels så skulle man behöva betala arrende för marken som man arrenderar istället för att beta egen mark och därigenom förbruka av kapitalet, dels så måste i så fall vara säker på att det inte finns någon alternativ användning av kapitalet, som att renovera stall eller liknande. En lämplig användning vore ju att amortera lån med kapitalet, vilket ju iofs skulle ge en ännu högre ränteeffekt.
Här i trakten är det vanligt att arrendekostnaden är lika med, eller något högre än jordbruksstödet för betesmark, så att arrendatorn i praktiken lämnar över stödet till markägaren, alternativt så får man "beta gratis" men markägaren har stödrätterna och söker jordbruksstödet. I regel får den som betar säkerställa att stängslet fungerar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp