Er ståndpunkt?

Fiorano

Trådstartare
Detta är helt hypotetiskt! Men låt säga att ni har en häst som har en skada som orsakar ledinflammationer lite då och då när hästen är i arbete (skadan kan i detta fallet då vara precis vadsomhelst och leden är vilkensom). Trots omändring i hur hästen tränas, utprovad utrustning, genomkoll av et regelbundet och ändamålsenlig ridning återkommer ledinflammationen i samma envisa led.

MEN. Om hästen sprutas med tuppkam och kortison var tredje månad i denna led fungerar hästen utmärkt i det arbete ägaren vill kunna göra. Hästen är i fint skick och ren i övriga ben vid böjprov. Hästen checkas varje gng den är inne för sina injektioner.

Är detta etiskt försvarbart eller bör hästen istället dömas ut pga av skadan och de återkommande ledinflammationerna? Eller helt enkelt bara skogsridas och aldrig pressas så att leden inte skulle vara i behov av behandling?

Är lite nyfiken på hur andra ställer sig till detta:).
 
Sv: Er ståndpunkt?

det kommer inte funka hur länge som helst att spruta leden var tredje månad.
jag tycker man ska låta den hästen arbeta och leva på en nivå där den håller.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Är detta etiskt försvarbart eller bör hästen istället dömas ut pga av skadan och de återkommande ledinflammationerna? Eller helt enkelt bara skogsridas och aldrig pressas så att leden inte skulle vara i behov av behandling?

Är lite nyfiken på hur andra ställer sig till detta:).

Om hästen med denna behandling inte är halt mellan det den behandlas så ser jag inget problem med det. MEN det är då väldigt viktigt att man i träning av en sådan häst, så fort hästen protesterar, verkligen rannsakar sig självt. Har min häst ett kroppsligt fel som gör att den går emot eller är den bara som alla hästar lite lat ibland.

Att samtidigt pressa en häst som inte vill och behandla den var tredje månad är inte etiskt försvarbart. Eftersom hästar med fysiska fel ofta protesterar långt innan deras ryttare känner att de är halta.

En avvägning såklart men rent generellt tycker jag inte det är fel att behålla hästen, fortsätta träna den och behandla den. Så länge hästen svarar positivt på träningen.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Jag hade låtit en sån häst få trappa ner och vara promenadhäst. Upprepade kortisoninjektioner är skadligt även om det hjälper för stunden.
 
Sv: Er ståndpunkt?

För att det ö.h.t skulle vara etiskt försvarbart så måste det alltså innebära att hästen hela tiden sprutas HELT förbyggande, dvs helt innan den ö.h.t får symptom? Är det så du menar?

För om det inte är så, så innebär det alltså att hästen mellan sprutningarna faktiskt går med smärta, om än en kort period innan sprutning igen?
 
Sv: Er ståndpunkt?

det kommer inte funka hur länge som helst att spruta leden var tredje månad.
jag tycker man ska låta den hästen arbeta och leva på en nivå där den håller.

Håller med.

På sikt kan det aldrig vara försvarsbart.
Det måste få läka ut o sen ändrad träning.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Jag hade förmodligen funderar vidare om det var min häst. VARFÖR får den inflammationen?
Sitter det något skit någonannanstans?
Alt ändrat om ridningen/rörelsemönstret på hästen.

Är det i fram enen brukar det vara enklare att bara flytta bak vikten.
Är det i bakbenen hade jag kollat på hur övriga leder rör sig.
Varför blir just denna överansträngd? Gör en annan led för lite?

Alltså: jag hade haft svårt att se det ok att spruta led var 3:e månad.
Och framför allt utan mer info.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Detta är helt hypotetiskt! Men låt säga att ni har en häst som har en skada som orsakar ledinflammationer lite då och då när hästen är i arbete (skadan kan i detta fallet då vara precis vadsomhelst och leden är vilkensom). Trots omändring i hur hästen tränas, utprovad utrustning, genomkoll av et regelbundet och ändamålsenlig ridning återkommer ledinflammationen i samma envisa led.

MEN. Om hästen sprutas med tuppkam och kortison var tredje månad i denna led fungerar hästen utmärkt i det arbete ägaren vill kunna göra. Hästen är i fint skick och ren i övriga ben vid böjprov. Hästen checkas varje gng den är inne för sina injektioner.

Är detta etiskt försvarbart eller bör hästen istället dömas ut pga av skadan och de återkommande ledinflammationerna? Eller helt enkelt bara skogsridas och aldrig pressas så att leden inte skulle vara i behov av behandling?

Är lite nyfiken på hur andra ställer sig till detta:).

Om det är bekräftat vad för skada som orsakar inflammationen och denna inte går att åtgärda så hade jag låtit hästen trappa ner, ev triangelmärkt. Det kommer att skita sig på sikt även om ledinj. funkar för tillfället. Dessutom är det inte bra att spruta kortison gång på gång och varje stick i en led är ett riskmoment. Om hästen får inflammation utan att man hittat orsaken så hade jag fortsatt leta.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Är det konstaterad att halten är kronisk då är det för veterinär att döma ut och skicka iväg hästen.
Ingen mening att slåss pengar på en sån häst.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Trots omändring i hur hästen tränas, utprovad utrustning, genomkoll av et regelbundet och ändamålsenlig ridning återkommer ledinflammationen i samma envisa led.

Jag tycker inte att det är försvarbart att behålla hästen som ridhäst/häst i träning enligt ovan. För mig är det ett kvitto på att hästen håller inte längre om man gjort allt i sin makt och har optimala förutsättningar men trots det kommer inflammationerna tillbaka.

Det enda man gör då i mina ögon är att bedöva symptomen men problemet/skadan i hästen finns fortfarande kvar.

Om den måste behandlas var tredje månad är det inte en frisk häst i mina ögon. Normalfallet för behandlingar är att behandlingen, läketid och ändrade förutsättningar ska läka ut skadan och inte kräva återbesök. Dessutom ska det vara få gånger per år som man ens behöver uppsöka veterinärvård, blir det regelbundna inflammationer, hältor eller vad som är det något som inte står rätt till.
Krävs det upprepade behandlingar dessutom som inte släcker ut trots allt annat - hästen är riktigt dålig och ja, kan behöva dömas ut för att den inte är lämplig att träna längre.

Alla skador kan inte behandlas helt enkelt och man måste då överväga att ändra hästens användningsområde eller i värsta fall låta den vandra vidare om den inte ens klarar ett liv som hagsällskap utan att ha ont/kräva regelbundna behandlingar.
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Flera Veterinärer jag vet har som måttstock att ngnstans runt fyra sprutningar och om hästen inte blir frisk kan utdömning vara på tapeten ur etisk aspekt för djurets bästa . Om inte ägaren vill trappa ned istället .
 
Sv: Er ståndpunkt?

Kortison bryter ner på sikt, iaf på människa och det bör väl vara likadant på häst. Min pappa har fått sex tror jag det är och nu vill inte hans läkare ge fler, denne ville eg inte ge fler än fyra, men fadren tjatade till sig några sprutor till. Pappa är utsliten i en axel efter att ha jobbat som mekaniker i 45 år, vissa läkare är dock beredda att ge tre ggr år, men det anses ändå inte lämpligt pga det jag nämnde.

OM det nu är lika på häst är det ju inte en möjlighet på sikt. Jag skulle nog säga tack och hej, eller ha som sällskap om jag hade den möjligheten.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Låter vettigt i mina ögon att ha en gräns

När det går för långt är när vi vill behandla en individ hur länge som helst/ett måste enbart till fortsatt användningsområde/grad. Det för mig är inte försvarbart, speciellt om ett antal behandlingar tillsammans m andra förändringar inte gett resulrat
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Jätteintressant att höras allas åsikter!

Om vi ändrar förutsättningarna i detta hypotetiska fall till att det är en tävlingshäst på rätt hög nivå. Den har för några år sen haft en återkommande ledinflammation som behandlades och gav med sig på tredje behandlingen. Efter långsam igångsättning kom den åter ut på tävlingsbanan och fungerar utmärkt. MEN som preventiv åtgärd för att hästen ska försätta fungera sprutas den intravenöst med ett tuppkampreparat var tredje månad trots (eller för att, det vet vi inte), att den haft ngn markering att ledinflammationen är på väg tillbaka.

Det handlar då alltså om en intravenös "rundsmörjning" var tredje månad. (Tuppkam har enligt viss forskning en förmåga att leta upp området den behövs och fungerar i princip då lika bra som en direkt ledinjektion, huruvida detta helt stämmer eller ej är inte ämnet-för hypotesens skull säger vi att den gör det:p).
 
Sv: Er ståndpunkt?

Det var många års sen, men jag köpte en häst som skulle gå till slakt för den var svårsåld. Den sprutades regelbundet för annars blev den 3 gradigt halt. Den hade blivit sprutad under många år. Jag fick hästen billigt så jag köpte den. Jag sprutade den aldrig ngnsin, och hästen fungerade som en fullt fungerade ridhäst och tävlades i LA klasser, när jag sålde hästen gick det igenom böjprovet UA. (ngt den hästen aldrig gjort innan) Jag fattade inte riktigt varför dom tidigare ägarna sprutat den hela tiden. Hästen levde flera år till som fungerande ridhäst i sitt sista hem som jag sålde den till innan den pga ålder vandrade vidare.

Vet inte vad jag vill med mitt svar, kanske kan en annan sorts ridning fungera helt enkelt? om det inte funkar och hästen måste sprutas, så är det nog kanske inte det bästa för hästen,,,finns det ingen annan väg att gå så är nog hästen inte direkt frisk i grund och botten.
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Jätteintressant att höras allas åsikter!

Om vi ändrar förutsättningarna i detta hypotetiska fall till att det är en tävlingshäst på rätt hög nivå. Den har för några år sen haft en återkommande ledinflammation som behandlades och gav med sig på tredje behandlingen. Efter långsam igångsättning kom den åter ut på tävlingsbanan och fungerar utmärkt. MEN som preventiv åtgärd för att hästen ska försätta fungera sprutas den intravenöst med ett tuppkampreparat var tredje månad trots (eller för att, det vet vi inte), att den haft ngn markering att ledinflammationen är på väg tillbaka.

Det handlar då alltså om en intravenös "rundsmörjning" var tredje månad. (Tuppkam har enligt viss forskning en förmåga att leta upp området den behövs och fungerar i princip då lika bra som en direkt ledinjektion, huruvida detta helt stämmer eller ej är inte ämnet-för hypotesens skull säger vi att den gör det:p).

Det är ju inte alls samma risker detta förfarande, plus att hästen inte visat hälta, om jag tolkar ditt resonemang rätt. Att behandla intraartikulärt är ju mer effektivt såvitt jag vet så om hästen behöver det för att funka så är ju "skadan större". Sen så kan man ju ge hyalusonsyra per oralt också med viss effekt. men generellt tycker jag inte att en häst ska behöva behandlas regelbundet för att funka på en viss nivå, då kräver vi mer, eller fel saker, av hästen. Sen så vet jag fr folk som jobbar i toppstall att det är vanligt med "rundsmörjningar" och att en osprutad häst knappt går att uppbringa.
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Nu blev ju premisserna helt ändrade utifrån orginalet i stort ;)

Jag vet inte om etik kan diskuteras på samma premisser utifrån hur du drastiskt ändrat premisserna nu . Min spontana reflektion utifrån de nya premisserna är att det nyare scenariot inte längre blir isolerat sällsynt utan snarare väldigt vanligt på högre nivå .

Rundsmörjningar på elit nivå är väl inte direkt på undantag .
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Nej, jag tycker inte att det är mer okej men det förekommer säkerligen.

Jag anser att hästar eller djur som får ont av det vi utsätter dem för ska slippa, inte fasen ska vi behandla dem för att kunna utföra något. Om inte borde det nästan klassas som doping..om inte så kräver TR att man ska kunna intyga att hästen är frisk nog för tävlan, måste man göra rundsmörjningar eller utföra dessa behandlingar så ofta/mellan tävlingarna, så måste man ställa sig frågan - Är hästen verkligen frisk eller hållbar nog att klara detta?

Sjuka djur ska behandlas ja, men inte bara i förebyggande syfte eller för att dölja symptom utan det ska i så fall vara för att utrota det onda om det går.
Hade jag varit veterinär hade jag definitivt sett till att döma ut eller triangelmärka en sån häst efter tillräckligt många behandlingar för de ska inte tävlas med om de inte håller måttet!
Det förekommer säkert på elitnivå av den anledningen att hästen också blir ett redskap för ekonomisk vinning, men jag hade inte valt att bidra till den industrin.

För mig är det att jämställa som att gå omkring och käka smärtstillande, kortison eller vad som just in case och prestera på som vanligt..varför?
Förnuftet säger: Sluta med det som kroppen mår dåligt av
 
Senast ändrad:
Sv: Er ståndpunkt?

Jätteintressant att höras allas åsikter!

Om vi ändrar förutsättningarna i detta hypotetiska fall till att det är en tävlingshäst på rätt hög nivå. Den har för några år sen haft en återkommande ledinflammation som behandlades och gav med sig på tredje behandlingen. Efter långsam igångsättning kom den åter ut på tävlingsbanan och fungerar utmärkt. MEN som preventiv åtgärd för att hästen ska försätta fungera sprutas den intravenöst med ett tuppkampreparat var tredje månad trots (eller för att, det vet vi inte), att den haft ngn markering att ledinflammationen är på väg tillbaka.

Det handlar då alltså om en intravenös "rundsmörjning" var tredje månad. (Tuppkam har enligt viss forskning en förmåga att leta upp området den behövs och fungerar i princip då lika bra som en direkt ledinjektion, huruvida detta helt stämmer eller ej är inte ämnet-för hypotesens skull säger vi att den gör det:p).

Eftersom Tuppkam på människa har effekt i nivå med placebo så antar jag att detsamma gäller häst. Visste inte heller att det kan sprutas intravenöst??

Nej, jag tycker inte det är OK.
Jag tycker att häst bör få jobba på sådan nivå den klarar av, både i första och nya scenariot.
 
Sv: Er ståndpunkt?

Jätteintressant att höras allas åsikter!

Om vi ändrar förutsättningarna i detta hypotetiska fall till att det är en tävlingshäst på rätt hög nivå. Den har för några år sen haft en återkommande ledinflammation som behandlades och gav med sig på tredje behandlingen. Efter långsam igångsättning kom den åter ut på tävlingsbanan och fungerar utmärkt. MEN som preventiv åtgärd för att hästen ska försätta fungera sprutas den intravenöst med ett tuppkampreparat var tredje månad trots (eller för att, det vet vi inte), att den haft ngn markering att ledinflammationen är på väg tillbaka.

Det handlar då alltså om en intravenös "rundsmörjning" var tredje månad. (Tuppkam har enligt viss forskning en förmåga att leta upp området den behövs och fungerar i princip då lika bra som en direkt ledinjektion, huruvida detta helt stämmer eller ej är inte ämnet-för hypotesens skull säger vi att den gör det:p).

Jag tror i min enfald att det är så hästar på hög tävlingsnivå behandlas fortfarande. Hoppas jag har fel.
 

Liknande trådar

Hästvård Börjar känna mig smått uppgiven... Historia: Köper 7-årig vallack för tre år sedan. Litet halvblod. Enl. uppgift mest skogsriden...
Svar
4
· Visningar
1 249
Senast: AnnaKarinA
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp