Dåliga tankar och om döden och äckliga saker

Trigger varning för massa jobbiga saker och äckliga saker och sånt. Och om väldigt neggativa och typ för bjudna saker.
Vet inte hur jag ska börja på ett bra sätt heller. Men okej rakt till det jobbiga så försökte jag göra en sak så jag skulle dö inatt. Och dethär kommer låta helt knäppt men det blev typ för jag tänkte jätte mycket på döden och sånt och att iallafall då så skulle jag slippa allt jobbigt och ALLT som jag bara miss lyckas med. Och allt skulle sluta vara som det är pausat som det är nu med världens längsta paus. Utan då skulle det äntligen bara vara SLUT. Men blev också typ att jag nästan fick panik för att jag blev rädd för att dö också och att då kommer jag ALDRIG mera typ rida eller träffa hundarna och allt sånt. Och okej det kanske man inte vet om man är död men blev ändå skit jobbigt. Men då var det typ att jag kommer ju ÄNDÅ dö nångång så då är det lika bra att göra det nu. För varför ska jag leva kanske 80 år till och göra massa saker och kanske ha massa skit jobbiga händelser och allt sånt. Bara för att jag ska dö DÅ? Utan då är det ju bättre att dö nu iallafall?
Plus att som jag har sagt förut så egentligen skulle jag ha dött när jag föddes så det var ALDRIG meningen att jag skulle finnas heller så inte så konstigt att det känns som det inte är nån mening med allt liksom.
Och har ju haft massa jobbiga triggande ord och såna saker också som typ tar över i mitt huvud och upp repar skit jobbiga saker. Kommer skriva några såna ord nu som är äckliga och triggande så ifall ni tycker sånt är jobbigt så läs inte.
Men ja då är det tillexempel ord som på nåt sätt på minner om jobbiga saker. Som exempel övergrepp trauma våldtäkt tvång och såna saker som är om äckel händelsen i våras. Och det är också mera nu för vi brukar vara på typ glögg mingel hos dom lite innan jul. Så då tänker jag massa på det och ifall dom har bjudit mamma och pappa och sånt. Alltså jag vet att dom inte skulle gå dit iallafall men bara jobbigt att tänka på liksom och känns taskigt att pappa har typ tappat en av sina kompisar pågrund av mig.
Och sen är det också om typ privata bilder och såna saker och ord om sånt som också triggar och gör så jag tänker på den killen som jag skrev med förut och med äckel bilder och det. Så då är det också mycket mera i huvudet och jobbigare igen.
Och dethär är en jätte dum och äcklig tanke så varning igen. Men jag kan typ inte sluta tänka på ifall han har lagt upp bilder på mig nånstans och så kanske pappas föredetta kompis hittar dom och typ gör äckel saker. Alltså vet att det kanske inte är så jätte stor risk men kan ändå inte sluta tänka det och typ se det i mitt huvud och det är sååå jävla äckligt.
Men ja alla dom sakerna plus massa jobbiga tankar om mat och migsjälv och min kropp och allt sånt och att jag typ skäms för allt och att jag inte kan göra nånting rätt så blev det för mycket liksom inatt så jag försökte detdär. Men som ni fattar så blev det ju inte ändå nu heller. Och är såå trött på ALLT. Och jag vet inte ifall jag kommer skriva mera eller inte men ville iallafall berätta om det och skriva av mig lite.

 

[A_NN_A]

Jag hoppas att ditt virrvarr av tankar ska få räta ut sig. Jag hoppas någon ska nå dig och hjälpa dig släppa dina skuldkänslor.

Som vuxen gör man många val. Att välja bort människor som behandla andra illa är inte ett svårt val. Det är heller inte människor man saknar.

Varje dag du andas är en dag av lycka för dina föräldrar.

 

[svea]

Vilken tuff natt du har haft med alla ord och bilder som jagat dig. Jag är glad att det ändå fanns lite livsvilja och tankar på häst och hund mitt i det mörka. Men det måste vara tufft att kämpa och känna att det inte händer något och inte se ljuset i tunneln för att det fortfarande är så långt fram att du inte kan se det. Stor stor kram, Emma.

 

[Lillgrådis]

Så starkt av dig att du skriver av dig fastän det är plågsamma tankar och ord. Bara att formulera dem och säga/skriva dem kan mycket väl vara ett viktigt steg mot att de ska bli mindre och mindre starka framöver. Tankarna är ofta svårast och tyngst när de är helt ensamma och ostörda inuti huvudet. Hoppas det känns i alla fall lite lite bättre nu.

 

[emma-vsm]

Vad bra att du kunde skriva av dig. Och bra för oss att veta vilka ord som triggar så att vi kan tänka oss för.
Jag är tacksam att du är kvar

 

[Therese1988]

Bra att du kunde få ur dig lite jobbiga tankar.
Jag tror att varje gång man delar med sig om vad som pågår i huvudet, krymper tankarna lite, lite. Som i filmer/serier när det ibland är ett monster av något slag, som blir större av negativa tankar och ord och krymper när folk börjar dela med sig om hur de känner och tänker. Jag såg något sådant nyligen, men nu kommer jag inte ihåg vad det var. Stor kram

 

[sorbifolia]

Det låter helt fruktansvärd svårt för dig nu, förstår att du är uppgiven och trött på allting. Men ville bara säga att det är inget "fel" på din hjärna - den försöker bara skydda dig, genom att hela tiden vara berädd på fara. Det är det som gör att ångesten och paniken kommer för "småsaker". Tyvärr så brukar våra hjärnor gå lite till överdrift i såna sammanhang och då kan det behövas terapi för att få hjärnan att slappna av och inse att faran är över. Det är liksom inget man bara kan bestämma sig för att "nu ska jag fungera normalt igen" även om man vill det.

Jag hoppast att din nya psykolog kan hjälpa dig med detta, så att du kan få komma tillbaks till stallet och rida igen snart.

 

[LiviaFilippa]

Det låter helt fruktansvärd svårt för dig nu, förstår att du är uppgiven och trött på allting. Men ville bara säga att det är inget "fel" på din hjärna - den försöker bara skydda dig, genom att hela tiden vara berädd på fara. Det är det som gör att ångesten och paniken kommer för "småsaker". Tyvärr så brukar våra hjärnor gå lite till överdrift i såna sammanhang och då kan det behövas terapi för att få hjärnan att slappna av och inse att faran är över. Det är liksom inget man bara kan bestämma sig för att "nu ska jag fungera normalt igen" även om man vill det.

Jag hoppast att din nya psykolog kan hjälpa dig med detta, så att du kan få komma tillbaks till stallet och rida igen snart.

Jag orkar inte svara till alla nu men bara om det att hjärnan typ försöker skydda mig så är det ju ett jätte dumt sätt isåfall. För det är ju att jag har alla jobbiga tankar helatiden som jag får panik för. Så ifall hjärnan bara upp repar sånt helatiden som typ ett skydd så funkar den ju inte så bra.

 

[Gimlan]

Kram på dig Emma

 

[Shaggy]

Jag orkar inte svara till alla nu men bara om det att hjärnan typ försöker skydda mig så är det ju ett jätte dumt sätt isåfall. För det är ju att jag har alla jobbiga tankar helatiden som jag får panik för. Så ifall hjärnan bara upp repar sånt helatiden som typ ett skydd så funkar den ju inte så bra.

Att upprepa är både ett skydd, som i det här fallet blir det motsatta, och ett sätt att bearbeta det som hänt. Försök prata om det här med din psykolog så du får hjälp med att bearbeta på ett konstruktivt sätt och kan lära hjärnan att faran nu är över.
Kram

 

[LiviaFilippa]

Att upprepa är både ett skydd, som i det här fallet blir det motsatta, och ett sätt att bearbeta det som hänt. Försök prata om det här med din psykolog så du får hjälp med att bearbeta på ett konstruktivt sätt och kan lära hjärnan att faran nu är över.
Kram

Det är bara att vissa saker KAN jag inte prata om. Som idag så pratade jag med han jätte länge och det var om endel jobbiga saker men typ det som jag nog mest skulle behöva GÅR bara inte. Så då kan jag ju inte be arbeta det heller.

 

[Shaggy]

Det är bara att vissa saker KAN jag inte prata om. Som idag så pratade jag med han jätte länge och det var om endel jobbiga saker men typ det som jag nog mest skulle behöva GÅR bara inte. Så då kan jag ju inte be arbeta det heller.

Jo det kommer att funka. Även om du inte pratar om det värsta så kan du prata om det runt om och då kan du gå den vägen in när du bearbetar. Man kan även bearbeta själv men det är lättare att göra det med stöd från andra som inte är inkörda i de tankebanor man själv använder. Mycket i bearbetningen är att få nya perspektiv och på det sättet se det hemska ur olika synvinklar tills man kan lägga in minnet i minnesbanken som ett otrevligt minne men ett som inte äter upp hela ens varelse. Det är absolut inte kört för att du inte klarar av att tala om det

 

[LiviaFilippa]

Jo det kommer att funka. Även om du inte pratar om det värsta så kan du prata om det runt om och då kan du gå den vägen in när du bearbetar. Man kan även bearbeta själv men det är lättare att göra det med stöd från andra som inte är inkörda i de tankebanor man själv använder. Mycket i bearbetningen är att få nya perspektiv och på det sättet se det hemska ur olika synvinklar tills man kan lägga in minnet i minnesbanken som ett otrevligt minne men ett som inte äter upp hela ens varelse. Det är absolut inte kört för att du inte klarar av att tala om det

Jag vet inte hur jag ska förklara dethär så det kanske blir jätte konstigt och svårt att fatta hur jag menar. Så förlåt isåfall om det är o tydligt.
Men jag vill liksom inte be arbeta det heller och även ifall man inte pratar om dom jobbigaste sakerna så vill jag ändå inte sitta och prata massa om såna saker ALLS. Och vill inte tänka på dom eller nånting utan jag vill bara ha bort allt som har med sånt att göra. Och jag fattar att det inte går och man kanske måste be arbeta så är det kanske ett mål att det ska vara mindre jobbigt liksom. Men jag VILL ändå inte behöva be arbeta det och prata om det och tänka på och massa sånt. Men det spelar ingen roll vad jag vill heller ifall jag kanske måste göra det. Men det är ändå skit jobbigt och känns ganska hopp löst.

 

[Shaggy]

Jag vet inte hur jag ska förklara dethär så det kanske blir jätte konstigt och svårt att fatta hur jag menar. Så förlåt isåfall om det är o tydligt.
Men jag vill liksom inte be arbeta det heller och även ifall man inte pratar om dom jobbigaste sakerna så vill jag ändå inte sitta och prata massa om såna saker ALLS. Och vill inte tänka på dom eller nånting utan jag vill bara ha bort allt som har med sånt att göra. Och jag fattar att det inte går och man kanske måste be arbeta så är det kanske ett mål att det ska vara mindre jobbigt liksom. Men jag VILL ändå inte behöva be arbeta det och prata om det och tänka på och massa sånt. Men det spelar ingen roll vad jag vill heller ifall jag kanske måste göra det. Men det är ändå skit jobbigt och känns ganska hopp löst.

Det låter helt begripligt. Det är klart du inte vill bearbeta det här för då måste du ju tänka på det och att tänka på det gör ont. Självklart vill du bara att det ska försvinna men du har ju redan konstaterat att det inte kommer att försvinna så då är bara bearbetningen kvar. Det är fullt möjligt att nu inte är rätt tid utan att du ska vänta men iom att tankarna kommer upp så håller ju hjärnan på med det även om du inte vill tänka på det vilket gör det svårt att skjuta upp det hela.
Situationen är ju jättejobbig för dig och jag har tyvärr ingen bra lösning på hur du ska göra. Kram

 

[LiviaFilippa]

Dethär är också en jobbig sak och jag skriver INTE det för alla ska säga mot eller nåt sånt. För jag vet redan att många inte tror så men det är ändå som det känns.
Och det är att det känns som det ÄR mitt fel typ allting som är andledningar att jag är här och hur mitt liv är liksom. Och alltså jag menar INTE att alla som är med om nån äckel händelse rår för det eller alla som har nån ätstörning rår för det eller nåt sånt. Men känns bara som jag har VÄLDIGT mycket dåliga saker som jag har gjort eller som har hänt för mig liksom. Och tycker det inte är så troligt att det bara skulle råka bli så helt utan andlening utan det nästan måste vara pågrund av migsjälv.
För dom flesta kan ändå vara med om jobbiga saker utan att dom blir som mig. Men jag kan inte det. Så skulle vilja att man bara kunde stänga av allting och sluta tänka och sluta känna massa känslor och allt sånt och bara vara normal och bara göra som man ska som alla vill. Men kan ju inte det heller.

 

[Shaggy]

Dethär är också en jobbig sak och jag skriver INTE det för alla ska säga mot eller nåt sånt. För jag vet redan att många inte tror så men det är ändå som det känns.
Och det är att det känns som det ÄR mitt fel typ allting som är andledningar att jag är här och hur mitt liv är liksom. Och alltså jag menar INTE att alla som är med om nån äckel händelse rår för det eller alla som har nån ätstörning rår för det eller nåt sånt. Men känns bara som jag har VÄLDIGT mycket dåliga saker som jag har gjort eller som har hänt för mig liksom. Och tycker det inte är så troligt att det bara skulle råka bli så helt utan andlening utan det nästan måste vara pågrund av migsjälv.
För dom flesta kan ändå vara med om jobbiga saker utan att dom blir som mig. Men jag kan inte det. Så skulle vilja att man bara kunde stänga av allting och sluta tänka och sluta känna massa känslor och allt sånt och bara vara normal och bara göra som man ska som alla vill. Men kan ju inte det heller.

Du är en omtänksam människa som är vidöppen för andras känslor och sinnesstämningar. Det är en positiv egenskap men gör en också känslig för "attacker" utifrån. Det du känner är inte konstigt men det är inte dig det är fel på utan på dem som utnyttjat dig och gjort dig illa

 

[LiviaFilippa]

Du är en omtänksam människa som är vidöppen för andras känslor och sinnesstämningar. Det är en positiv egenskap men gör en också känslig för "attacker" utifrån. Det du känner är inte konstigt men det är inte dig det är fel på utan på dem som utnyttjat dig och gjort dig illa

Fast det är inte bara såna saker som är att nån annan har gjort nåt dumt eller så heller. Utan endel av dom jobbiga sakerna som har hänt för mig är inte nån annans fel heller. Och dom flesta skulle kanske tycka att det var jobbigt men dom skulle inte bli jätte konstiga för det liksom.
Men också även ifall man tar dom sakerna som är nån annan som har gjort nåt dåligt liksom så är det ju ändå NÅN andledning att dom var så mot just mig och inte nånannan.
Men iallafall så ska jag försöka sova nu om en liten stund. Men är skit rädd för att sova också nu så det är OCKSÅ jobbigt men ska ändå försöka iallafall.

 

[Therese1988]

Vissa av sakerna som är jobbiga nu, kanske skulle vara lite mer hanterbara om det BARA var en av dem. Men när många jobbiga saker klumpas ihop, kan det kännas helt hopplöst. Ibland rinner bägaren över och det blir för mycket. Jag hoppas att du får sova i natt. Kram

Edit: det jag menar är att det är svårt att jämföra med andra vad de kanske skulle tyckt var "bara lite jobbigt" eller "fruktansvärt jobbigt", just för att vissa kanske bara har en grej och andra har tio. Sen är det stor skillnad över hur vissa hanterar saker. En del är som att hälla vatten på en gås och andra, där ibland jag, är en sådan som grubblar och övertänker till förbannelse. Då är det lätt att samla på sig "dumma tankar" och jobbiga känslor som tillslut blir för mycket.

 

[LiviaFilippa]

Vissa av sakerna som är jobbiga nu, kanske skulle vara lite mer hanterbara om det BARA var en av dem. Men när många jobbiga saker klumpas ihop, kan det kännas helt hopplöst. Ibland rinner bägaren över och det blir för mycket. Jag hoppas att du får sova i natt. Kram

Edit: det jag menar är att det är svårt att jämföra med andra vad de kanske skulle tyckt var "bara lite jobbigt" eller "fruktansvärt jobbigt", just för att vissa kanske bara har en grej och andra har tio. Sen är det stor skillnad över hur vissa hanterar saker. En del är som att hälla vatten på en gås och andra, där ibland jag, är en sådan som grubblar och övertänker till förbannelse. Då är det lätt att samla på sig "dumma tankar" och jobbiga känslor som tillslut blir för mycket.

Ja men det är det jag menar också men förklarade det inte så bra. Men VARFÖR har just jag så många jobbiga saker liksom om det INTE skulle vara nånting JAG har gjort dåligt eller fel? För tror ändå inte det bara råkade bli så.

 

[Therese1988]

Livet är förbaskat orättvist ibland. Tyvärr... Jag hoppas att det börjar vända för dig snart, så du kan få känna att du har lite tur och får må bra. Godnatt!