@Roheryn precis som
@tuaphua skrivit så skillnaden i fråga om Islands frågan och det folk som svarar ur dressyr aspekten i dressyrtävlingssportsammanhang så är det ju att i din fråga handlar det om ridning på skarp stång , medans det i dressyrsammanhang handlar om stången som ett kombinationsbett och i sammanhanget en förfinad sekundär inverkan på just stången eftersom det andra bettet är det primära .
En blank stång med tungfrihet är nog det skarpaste ngn kan rida på bettmässigt . Pga hur en sån stång som sagt verkar i munnen . Precis som du redovisar så skador på lanerna kan bli stor på blank stång med tungfrihet eftersom tungfriheten skapar ett tryck på lanerna som blir mycket större än om bettet var rakt och därmed låg över hela tungan och fördelade trycket jämnare över hela bettanläggningsytan i munnen .
Kl
Ang att ta upp /referera till proffstråden ang bett så blir det återigen som att diskutera äpplen och morötter . Dressyrfolket svarar utifrån att stångbett i deras värld innebär ett kombinationsbett där tränsbettet är det primära bettet som inverkar i alla lägen primärt . Medans andra svarar utifrån hur de anser ridning på enkel blank stång ska utföras /fungerar . De som svarat utifrån blank stång rider inte islandshäst heller utan svarar från western /AR perspektiv där tygeln ska hänga slakt .
Det spelar ju ingen roll vad du rider med i kombination med stången, en stång är en stång, och den är precis lika skarp i sig oavsett dubbla bett/tyglar. Det handlar
bara om
hur du använder stången, hur skarp den blir. En stång fungerar inte annorlunda för att du byter inriktning heller, dom är ganska universiellt designade.
KL
Ett stångbett är inte ett tryck-bett, ett stångbett är ett signal-bett, designat för att användas med signal/eftergift. Lite det
@Roheryn är inne på, att stångsignalerna går fram utan att tryck ens uppstår, innan kedjan tar i. Behöver dock inte vara lösa skänklar för att det ska fungera, det är konstruktionen och balansen i bettet självt som får denna mekanik att fungera och porten som hjälper till och fungerar som signalförmedlare.
Tar man bort porten och dessutom gör mundelen urgröpt (tungfrihet), ja då uppstår punkttryck så fort tygeln/stången aktiveras. Sätt dessutom på nosgrimma, ja då har du hästen i ett skruvstäd.
Stångbettet, enligt dom gamla traditionerna, är ett signalbett som fungerar med eftergift. Eftergift betyder inget tryck alls från tygeln, slack i tygeln. Hästen måste ges tid och förutsättning att lära sig bära bettet själv. Hitta balansen i bettets tyngdpunkt där eftergiften finns. Så fort huvudet hamnar ur denna position kommer bettet att trycka någonstans, antingen på tungan/lanerna eller uppe i gommen.
Då behöver hästen tungan, det är med tungan den kan “lyfta”och hålla upp betttet. Betänk då vad tungfrihet ställer till med. Hästen får inte tag i bettet eller får i alla fall stora problem. Bettet blir liggandes på lanerna och trycker, eller i gommen. Betänk också vad nosgrimman ställer till med, hur den försvårar för hästen. Eller hårda tygeltag, med skänkeln i botten, stackars laner.
Tungan är alltså viktig för hästen i ett stångbett, den behöver kunna använda den, den behöver kanske kunna gapa ibland, mer än vad en nosgrimma tillåter. I synnerhet i början innan den har lärt sig att hålla upp bettet korrekt i alla postitioner/former och gångarter. Det är också därför som bettets konstruktion/form är så viktig, att det finns en port tex, eller i alla fall mer yta än en blank smal stång för tungan att greppa och verkligen inte en urgröpning för tungan som försvårar.
Bettets vikt fördelas över större yta med en port, det blir trevligare att ha det i munnen och bära upp då helt enkelt. Tvärtemot vad dom flesta tänker om portar och bett med mycket “järnskrot” i mundelen.
Remmen under hakan är då till för att hindra porten från att trycka upp i gommen om skänkeln rör sig för mycket. Inte för att, som många tror, skapa tryck på haka/nacke och/eller hindra hissbettseffekt eller vad det nu var. För tryck ska det ju inte alls var i ett stångbett, egentligen inte i något bett alls, för tryck är lika med onödigt plågsamt för hästen.
Det finns oerhört mycket mer att säga i denna fråga, sånt som handlar om hästens utbildning tex, hur viktig den är att den anpassas till vilket verktyg man tänkt använda, tex inget tryck i tygeln, bara löst hängande tygel, eftergift och hur kommer man dit. Men fördjupar vi oss i det ämnet blir väl även den här tråden stängd/rensad med motiveringen att det inte handlar om utrustning.
Den här filmen lade jag in i den andra tråden, den är bra och informativ, pedagogisk, och visar med hästhuvud (ett skellett) hur ett stångbett med port (ett traditonellt spade bit) fungerar och hur viktigt det är med balansen i bettet i förhållande till hästens/individens exteriör osv. Han förklarar också på slutet och visar varför ett sånt här bett är “mildare” i en hästmun än tex ett tränsbett, i motsats till vad dom flesta tänker/känner när dom ser ett sånt här bett.
