dimmansstuteri
Trådstartare
I flera trådar har frågan att använda klass II-III-individer i avel (oavsett hingstar eller ston) kommit upp. På ridhästsidan finns ett fåtal bedömningstillfällen, vilket gör att varje bedömning väger tungt för hästen, till skillnad från ponnysidan där det finns många tillfällen att visa sin häst framförallt på utställningar, men även på premieringar, treårstester, kvalitetsbedömning, avelsvärderingar av hingstar mm.
Hur tycker ni på "storhästsidan" att systemet fungerar? Är det ett problem att en häst som "borde" vara klass I (med tanke på härstamning, syskons resultat mm) men som har en "dålig dag", fel matchning etc placeras i klass II eller III och därmed är "stämplade för livet" med denna klass, eller litar ni fullt ut på den (oftast) enda bedömning som har gjorts? Händer det att det slår åt andra hållet, att väl matchade hästar placeras i en högre klass än vad de kanske egentligen är värda?
Vad tycker ni på ponnysidan, som har många fler bedömningstillfällen? Är det lika "allvarligt" att en ponny döms ner - eller upp - vid ett tillfälle? Vill ni ha flera resultat för att anse er säkra på ponnyns kvalitet, eller räcker det med en bedömning? Hur värderar ni de olika bedömningstillfällena, t ex treårspremiering, utställning, avelsvärdering av hingstar? Går de överhuvudtaget att jämföra med varandra, trots att ofta samma 50p-skala som används?
Själv har jag ett egenuppfött diplomsto som fått 40p och diplom på treårspremiering, men fått brons (klass III) på utställning.
Jag har ett annat egenuppfött sto som vid samtliga bedömningar på utställning fått 40-42p - men vid treårspremieringen fick hon 36p, klass II. Jag avlar på båda två. Jag vet att mina ston är bra, men för en oerfaren hästägare som bara visar en enstaka gång kan säkert detta vara förvirrande. Hur stor vikt lägger NI på hästens poäng?
Hlsn Helena
Hur tycker ni på "storhästsidan" att systemet fungerar? Är det ett problem att en häst som "borde" vara klass I (med tanke på härstamning, syskons resultat mm) men som har en "dålig dag", fel matchning etc placeras i klass II eller III och därmed är "stämplade för livet" med denna klass, eller litar ni fullt ut på den (oftast) enda bedömning som har gjorts? Händer det att det slår åt andra hållet, att väl matchade hästar placeras i en högre klass än vad de kanske egentligen är värda?
Vad tycker ni på ponnysidan, som har många fler bedömningstillfällen? Är det lika "allvarligt" att en ponny döms ner - eller upp - vid ett tillfälle? Vill ni ha flera resultat för att anse er säkra på ponnyns kvalitet, eller räcker det med en bedömning? Hur värderar ni de olika bedömningstillfällena, t ex treårspremiering, utställning, avelsvärdering av hingstar? Går de överhuvudtaget att jämföra med varandra, trots att ofta samma 50p-skala som används?
Själv har jag ett egenuppfött diplomsto som fått 40p och diplom på treårspremiering, men fått brons (klass III) på utställning.
Jag har ett annat egenuppfött sto som vid samtliga bedömningar på utställning fått 40-42p - men vid treårspremieringen fick hon 36p, klass II. Jag avlar på båda två. Jag vet att mina ston är bra, men för en oerfaren hästägare som bara visar en enstaka gång kan säkert detta vara förvirrande. Hur stor vikt lägger NI på hästens poäng?
Hlsn Helena