Sv: Artros
Hihi, ska jag svara så utförligt som jag hade velat så blir det värsta utläggningen - och det har jag ju skrivit förut så det är kanske ointressant, men jag drar det gärna igen... Jag tror det är rätt vanligt med hästar som har liknande symptom som Stella som man (precis som jag gjort) avfärdar med att det mesta beror på "för lite styrka".
Mitt ena sto har onormalt utnött ledbrosk i sitt högra bakknä. Det är slitet i vänster bakknä också men enligt ultraljuds-"specialisten" fullt normalt för hennes ålder (dock oroande ändå då den här hästen aldrig tränats vad jag vet utan bara gått i hage).
Det som kallas knäledsartros helt enkelt.
Jag åkte i första läget in med henne till kliniken pga ganska många olika "konstiga" saker, dock var hon inte regelrätt halt/oren så man kunde se det med ögat.
Dels har hon alltid rört sej extremt mycket i höfterna, men kanske varit lite "låst"/orörlig just i knäna (även fast det för ögat såg ut som om det var haserna som var problemet). Skruvat mycket i bakbenen, sätter in dem på linje under magen med
all vikt på utsidan hovarna och vrider sedan runt.
Övht lite svårt rörelsemönster att "bedöma" och "se på", hon kompenserar sas upp på ett sätt som gör att man upplever att hon rör sej BRA, elastiskt och "rent".
Pga rörelsemönstret blir hon ballförskjuten bak, dock mest på vänsterbak. Dvs högre på insidan. Detta beror säkerligen på att hon tar in vänsterbak längre inunder magen (dvs längre in från framhovens spår) än vad hon tidigare gjort med högerbak (som vissa perioder tom satts ner utanför högerframs hovspår). Vissa perioder har det dock varit mer ballförskjutning på högerbak än på vänsterbak också.
Hon har alltid haft svårt med att hålla uppe fossingarna längre stunder, det har varit lite besvärligt när hovslagaren varit ut då hon sas måste "vila" rätt ofta för att orka med. Några gånger har hon krampat ihop totalt i hela högra ryggsidan och nästan fallit ihop när hovis hållit på med högerbak.
När man ska kratsa hovarna drar hon först in benet under magen och håller där en stund innan hon kan slappna av och släppa bak. Alltid (sen jag skaffade henne alltså) haft mycket svårt med tex stretchingövningar, särskilt båda bak - rörlig i fram men där drar hon gärna åt sej höger fram också (beror på bakknäna vet jag ju idag).
Har alltid haft mer eller mindre spänd rygg, särskilt vänstersidan bak vid länden. Detta har dock blivit mycket mycket bättre och i överlag ÄR hon mycket mjuk i muskulaturen idag. Musklat sej dåligt både i rygg och i knästräckare, musklat knäböjare bättre. Har svag överlinje och går gärna med sänkt rygg, underhals fram och bakbenen bakom sej - ibland när man försökt få henne att mjukna av och ta in bakbenen har det blivit så "extrema" undanflykter att jag inte kunnat bortse att hon måste ha haft ONT.
En vända för några månader sedan då hon var dåligare än nånsin blev hon dock väldigt spänd i knäböjare (ja, egentligen hela baksidan och insidan låren).
I våras dök galla i höger has upp, sen kom galla i vänster has också och de har sas stannat (jag tror det är i bursan bakom "calcis" som det är en fyllnad i). Dock aldrig några gallor i knäna och ren i övrigt (något gallig även i kotsenskida i vänsterbak ibland).
I samma veva började hon tappa tårna i backen när hon lyfte bakbenen, dels både när hon var ouppvärmd, för att sedan bli bättre när hon värmt upp lite - men ganska fort bli sämre igen när hon jobbat en stund (vad jag förstår idag rätt vanligt just för artrosen som gått rel långt). Dvs det som hände var att hon -framförallt i högerbak men periodvis även i vänsterbak, just när hon lyfte bakbenen från marken tappade ner tån för att sedan lyfta upp. Vissa dagar ingenting eller bara ett fåtal gånger, andra dagar behövdes det bara en kort promenad så tappade hon tårna i regel i varje steg.
Stelare om hon stått inne på natten och sedan ska ut på morgonen.
JAG trodde det var spatt i början och åkte därför in för att röntga haserna, men tänkte att det var lika bra att ta bakknäna ändå när vi var igång.
När vi var in så reagerade hon på böjprov med 1 grad i höger bakknä (dock ren i övrigt, inga böjprovsreaktioner på vänsterbak), och "skakade" i leden under böjningen.
Rörde sej ju också märkligt på volt i trav, men som sagt - hon har lite svårtbedömt rörelsemönster.
Vid röntgen konstaterade vet att ledspringorna inte ser bra ut men att det inte går att säga vad det beror på, antingen menisk eller broskskador iaf.
Åkte in på ultraljud där de såg att ledbrosket sas var onormalt utslitet vid inre kondylleden i högra bakknät, och ledvätskan såg inte bra ut just vid ledkapseln där det var mineraliseringar på gång.
Dock inga pålagringar -ÄNNU.
Nu är hon först behandlad med tuppkam+cortison i leden en vända (25 okt), sedan behandlad med Hyonate (tuppkam-medel) i blodet två gånger efter det. Har fått äta Cosequin på rådan av vet.
Utöver detta har vi bara gått på skrittpromenader helst på rel mjukt underlag (vi går mest offroad in i skogen).
Hon har stadigt blivit bättre, 1 grad på böjprov första gången reducerades till "knappt en markering" andra gången vi böjde och nu sist var det ännu mindre än knappt ens en markering
.
Rör sej dock lite konstigt på volt i trav ännu och rörelsestörningen finns kvar, men som veterinären menade på så är inflammationen i leden hävd (för denna gången iaf!).
Vi ska fortsätta gå på promenader fram till i februari då vi ska tillbaka. Då är det nästan 6 mån sedan vi var in första gången.
Bakknän är ju komplicerade leder och enligt vet kan det ta lång tid innan man "vet" hur det blir.
JAG tror dock inte att hon kommer kunna bli ridhäst igen, jag är dock glad om hon kan fungera som "hag, sällskaps & promenadhäst" typ.
När dock ltie hopp om att det ska gå att rida henne på låg nivå igen, dvs bara skritt och lite trav typ.
Glad kan man ju dock vara att hon är FIN i fram. Enligt vet bra rörlighet i kotlederna fram för att vara 12. Skulle dock inte förvåna mej om det blir bekymmer även med vänsterbak.
Sådär, undrar om nån orkar läsa...