Amma medan man bråkar/gråter?

[havreflinga]

Såg ett program på tv för ett tag sedan (sex inspektors) där en tjej ammade sin bebis medan hon grät eller bråkade med sin kille. Jag blev jätteförvånad. Efter allt man har hört om hur svårt det kan vara att få mjölken att rinna till om man är stressad eller spänd trodde jag att det var omöjligt att amma om man sitter och gråter, eller är förbannad på någon. Men för henne verkade inte vara några problem alls. Och ungen verkade inte heller bry sig.

Vad tänker ni om detta? Särskilt nyfiken är jag på vad ni som har erfarenhet av amning tänker. Jag vet ju bara det jag har läst mig till.

 

[Madick]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Det är jätteolika hur det är! Jag kunde känna mig helt lugn men ändå rann det aldrig till. Men andra gånger kunde jag vara upprörd´och ändå gick det bra att amma.

Kroppen reagerar inte alltid som man tror.

 

[biffen]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Det är ju känsligast första veckorna innan man själv o bebis fått kläm på det hela, sen går det av sig själv. Nog för att känslostämningen spelar roll även sen, men inte så att man inte kan tänka på annat o vara irriterad eller ledsen.

 

[Nowis]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Har bara amningen kommiti gång ordentligt så kan man vara hur stressad, förbannad eller lessen som helst, det går av sig självt.

 

[emma74]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

det är nog väldigt individuellt... hos mig rinner mjölken som den ska jämt, har nog aldrig råkat ut för att den inte runnit till - hur upprörd jag än varit.... (har sammanlagt ammat lite över 3 år än så länge, 2 barn)

 

[mammazan]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Jag har aldrig upplevt att mjölken inte har runnit till, oansett vad jag har gjort eller hur jag har mått. Tror ibland att man överdriver den "psykiska" delen av ammningen, tänk kvinnor som ammat under brinnande krig eller liknande! Har ammat i 9 år(!!!) och har 5 barn.

 

[Madick]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Jag tror inte man överdriver den psykologiska biten, snarare att man kopplar det psykiska till "fel" saker.

 

[Jamtland]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Det är olika, i början fick jag sitta och verkligen koncentrera mig på andningen för att kunna slappna av tillräckligt för att Stina skulle få ut någon mjölk. Det gjorde ju så satans ONT första veckan!

Men nu spelar det ingen större roll hur omständigheterna ser ut, mjölk får hon ut om det finns någon.

Däremot är det ofantligt mycket svårare att mjölka ur själv än vad jag trodde det skulle vara. Det låser sig totalt för mig, mest för att jag får prestationsångest skulle jag tro...

Jenny

 

[Jossan]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Hos mig rinner det också till oavsett humör, men däremot tycker jag det är ganska OBEHAGLIGT att amma om jag är förbannad....
Det är ju en speciell känsla när barnet suger, och den går liksom inte ihop med att vara arg.
Likaså har jag svårt att äta när jag ammar, aptiten förvinner direkt.



/Jossan

 

[Madick]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Ett tips om "urmjölkning". Det finns massor med bra knep, bl.a tänka på rinnande vatten, se framför sig hur det sprutar mjölk,ha en bild på bebisen framför sig, massera bröstvårtorna lite, osv osv. Det rinner inte bara till av sig själv oftast.

 

[Nowis]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Ett tips om "urmjölkning". Det finns massor med bra knep, bl.a tänka på rinnande vatten, se framför sig hur det sprutar mjölk,ha en bild på bebisen framför sig, massera bröstvårtorna lite, osv osv. Det rinner inte bara till av sig själv oftast.

Eller att höra bebisen gråta! (Du får be pappan att nypa bebis lite lagom )

 

[Jamtland]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

För tillfället behövs inte nypas något, bebis håller låda mycket och ofta! Fast inte på nätterna, då sover hon så fint och sött!

Jenny

 

[Yahoo]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

För mig har mjölken runnit till oavsett humör. Har iofs inte haft problem alls med amningen och rikligt med mjölk under de 10,5 månder jag ammade.

 

[Roheryn]

Sv: Amma medan man bråkar/gråter?

Jag har ammat både skitförbannad och jätteledsen....men jag tror att det är väldigt olika, det där. För mig var det lätt att amma, jag är "en sån där" som bara inte kan begripa hur det kan vara svårt - det funkade från försök 1, och jag hade nog kunnat amma oavsett alla yttre omständigheter, om det hade behövts.