astronaut
Trådstartare
OBS! Vi har varit inne med honom hos veterinären
Har en gammal hund (fyller 14 i år) som inte alls mår bra. Började igår när jag hämtade honom hos hundvakten och såg att avföringen var typ brun med lite oranget inslag samt lite röda prickar. Tänkte egentligen inte mer än "åh vad kul för han, han har fått en morot eller två för mycket". I morses blev han pratig, jätteorolig och jag förstod ju inte direkt varför han höll (mitt i sömnen liksom) men när jag insåg vad han egentligen ville så sprang jag upp för att klä på det närmsta men han hann innan skita. Brunt men mycket och mjukt (supermjukt, när jag plockade upp det så var det som att plocka vatten). Gick ut med honom och på den tiden var det typ som en fontän från han.
Kom in, lade mig, någon gång där hade han hunnit spy två gånger. Mamma gick upp 8:30 varpå jag skickade ut henne med hunden och hon kom tillbaka gråtandes och med hunden i famnen. Avföringen var orangeröd samt så orkade han inte ens lyfta på benet när han skulle kissa. Orkade knappt gå ett steg till heller.
Väl hemma blev han lite "gnyig" och började skaka vilket gjorde att jag ringde och rådfrågade flertalet veterinärer (mest för att plats ett inte hade tid, plats två inte tog in över natten ifall det skulle behövas) men plats tre kunde.
Väl där tas temp, ingen feber men undertemp. Var torr så fick fyllas på med vatten under huden (skojar inte när jag säger att han såg ut som en dräktig flodhäst som föll ihop efter några steg p.g.a den sneda vikten samt att han inte kunde bära sig själv). Blodprovet visade en bakteriell blodinfektion, som han haft ett tag. Vi vet dock inte när han fått då vi inte märkte något med honom alls förrän imorses vid 03:30.
Precis innan vi går får vi dietfoder samt råd om hur hans mat ska se ut de kommande dagarna, så han kommer få äta ris och torsk i små mängder. Samt äta någon "pasta" som ska stabilisera hans mage och antibiotikakur i fem dagar.
Men när vi kom hem från veterinären så har han börjat spy ofantliga mängder, nu så pass mycket att han egentligen inte har något kvar att spy. Kommer typ bara skum vilket gör att han kan skrika till av smärta/panik. Vatten har han fri tillgång till mest för att han inte ska bli uttorkad p.g.a diarrén samt att han spyr så mycket som han gör, däremot märker vi på honom att han spyr upp vattnet någon sekund efter han druckit.
Är spyendet egentligen något vi måste oroa oss för på så sätt? Finns det något vi kan göra som kan underlätta? (vi ger honom vatten lite i taget så han inte kan vräka i sig flera dl på en gång, gör vi rätt/fel i den aspekten? Vattnet efter sprutan har ännu inte försvunnit från kroppen hans).
Nu ska han gå på denna antibiotikakur under fem dagar men annars ville veterinären fortsätta annan behandling och jag sade att vi får prata om det när det väl är aktuellt, själv har jag den synen att jag vill inte utsätta honom för så pass mycket i och med att han fyller 14 i år och är rätt så trött, seg och "gubbig" vilket veterinären kunde hålla med om på så sätt.
Har en gammal hund (fyller 14 i år) som inte alls mår bra. Började igår när jag hämtade honom hos hundvakten och såg att avföringen var typ brun med lite oranget inslag samt lite röda prickar. Tänkte egentligen inte mer än "åh vad kul för han, han har fått en morot eller två för mycket". I morses blev han pratig, jätteorolig och jag förstod ju inte direkt varför han höll (mitt i sömnen liksom) men när jag insåg vad han egentligen ville så sprang jag upp för att klä på det närmsta men han hann innan skita. Brunt men mycket och mjukt (supermjukt, när jag plockade upp det så var det som att plocka vatten). Gick ut med honom och på den tiden var det typ som en fontän från han.
Kom in, lade mig, någon gång där hade han hunnit spy två gånger. Mamma gick upp 8:30 varpå jag skickade ut henne med hunden och hon kom tillbaka gråtandes och med hunden i famnen. Avföringen var orangeröd samt så orkade han inte ens lyfta på benet när han skulle kissa. Orkade knappt gå ett steg till heller.
Väl hemma blev han lite "gnyig" och började skaka vilket gjorde att jag ringde och rådfrågade flertalet veterinärer (mest för att plats ett inte hade tid, plats två inte tog in över natten ifall det skulle behövas) men plats tre kunde.
Väl där tas temp, ingen feber men undertemp. Var torr så fick fyllas på med vatten under huden (skojar inte när jag säger att han såg ut som en dräktig flodhäst som föll ihop efter några steg p.g.a den sneda vikten samt att han inte kunde bära sig själv). Blodprovet visade en bakteriell blodinfektion, som han haft ett tag. Vi vet dock inte när han fått då vi inte märkte något med honom alls förrän imorses vid 03:30.
Precis innan vi går får vi dietfoder samt råd om hur hans mat ska se ut de kommande dagarna, så han kommer få äta ris och torsk i små mängder. Samt äta någon "pasta" som ska stabilisera hans mage och antibiotikakur i fem dagar.
Men när vi kom hem från veterinären så har han börjat spy ofantliga mängder, nu så pass mycket att han egentligen inte har något kvar att spy. Kommer typ bara skum vilket gör att han kan skrika till av smärta/panik. Vatten har han fri tillgång till mest för att han inte ska bli uttorkad p.g.a diarrén samt att han spyr så mycket som han gör, däremot märker vi på honom att han spyr upp vattnet någon sekund efter han druckit.
Är spyendet egentligen något vi måste oroa oss för på så sätt? Finns det något vi kan göra som kan underlätta? (vi ger honom vatten lite i taget så han inte kan vräka i sig flera dl på en gång, gör vi rätt/fel i den aspekten? Vattnet efter sprutan har ännu inte försvunnit från kroppen hans).
Nu ska han gå på denna antibiotikakur under fem dagar men annars ville veterinären fortsätta annan behandling och jag sade att vi får prata om det när det väl är aktuellt, själv har jag den synen att jag vill inte utsätta honom för så pass mycket i och med att han fyller 14 i år och är rätt så trött, seg och "gubbig" vilket veterinären kunde hålla med om på så sätt.