Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

[Werze]

Behöver peppning. Det är första gången jag har en häst som inte är fullt frisk, men inte så dålig att han ska dömas ut (än)...han har COPD och strålbenshälta. Han är 12 år och jag har haft honom i 2 år, men detta året har det gått upp för mig att han aldrig kommer att bli helt frisk. Hur lever man med detta? Jag har jättesvårt att acceptera att han inte är "frisk" och deppar ibland ihop över min situation. Prognosen är oklar och kanske han kan hålla för träning i alla fall i dressyr. Veterinären har inte sagt blankt nej till hoppning, men som hon uttryckte det : det blir han ju inte BÄTTRE utav...

Han ska i alla fall hållas igång, men på en skala, hur kul är det att skritta i skogen 6 dagar i veckan? *gnäll, gnäll*

Nu ska han sättas igång efter en sommar med skritt. Han rids 6 d per v av mig och min eminenta medryttare (hur står hon ut med oss!) varav vi ska försöka tömköra 1 dag/v. Han måste röra på sig enl vet, vila gör honom inte bättre. Men det gäller att hitta nivån där han bygger upp sig utan att ta skada...samtidigt som jag mitt ego vill träna dressyr...

Jag köpte honom som min läromästare och tilltänkta tävlingshäst i dressyr. Till saken hör att han dessutom verkade spyless på dressyr när jag fick hem honom honom. Var liksom en "robot" att rida, lydig och snäll, men man fick liksom be om allt, ingen egen bjudning. Nu har han ju skrittats hela sommaren, och nu tycker jag mig märka att han VILL jobba (!), så det är väl det positiva i kråksången. Att han inte tycker att det är tråkigt egentligen, det blev bara för mycket. Kanske har han haft ont också.

Men nu vill jag höra er andra med såna här pållar som kräver extra omsorger (omskrivning av inte helt frisk)...hur hanterar ni vardagen? Hur släpper ni nojorna när hästen känns konstig eller trött en dag? Hur vågar man rida på en sån här häst? Hur motiverar man sig en tung dag att faktiskt rida en häst som bara blir sämre och tillslut så dålig att...ja...

Som ni hör behöver jag peppning, har en tendens att se livet från den mörka sidan... Behöver infallsvinklar från ER, för att belysa det här mörkret....

 

[Lindsen]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Oj, jag känner väl till hur du har det!! Hade det så i två år, efter strålbensdiagnos och de två åren var en känslomässig bergodalbana
Man känner efter, hoppas, och försöker men kraschlandar hela tiden.
Ibland det jobbigaste jag har varit med om tror jag faktiskt.
Försökte nog skärma av mig och itne tycka så mycket om min häst eller ridning för att itne bli så ledsen hela tiden.

Har tyvärr inga tips på hur du skall orka, det är jättejobbigt, jag vet.

Kan berätta att IDAG brallar min häst ut i hagen varje dag, vi hoppar och han är friskare än någonsin! Han är så otroligt glad och arbetsvillig!
Det var aldirg strålbenshälta och nu har vi verkligen fått honom att fungera! JAG är VÄRLDENS lyckligaste hästägare tror jag!

 

[lady_vip]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Min häst har en kronisk sjukdom (eller flera som hänger samman) och det gör att hon långa perioder måste ställas av. Inte för att hon får speciellt ont, mest för att medicineringen är jobbig eller för att utrustningen stör.

Men jag har lärt mig att acceptera att det kommer inte gå att sätta mål för flera år framåt, jag får ta en månad i taget och bara kämpa för att hon ska bli bättre i ridningen. Ibland förstör vilan och ibland hjälper den.

Jag försöker hitta på saker med henne ändå, tömkör, cyklar med henne, rider barbacka osv för att hon ska få stimulans (hon blir outhärdlig att hantera annars) och jag skulle nog kunna göra allt för denna lilla häst. Hon är så rolig att jobba med, bjuder på sig själv och har en hel del humor (och humör ) och man måste se det positivt.

Många undrar hur jag orkar pilla med henne, bekosta allt och inte bara ger upp. Men vi har faktiskt jäkligt roligt mellan sjukdomsperioderna och ju längre tiden går desta kortare blir vilorna eftersom jag lär mig hur jag ska bekämpa det.

Hon är 7,5 år nu, varit sjuk sedan hon vara 3, så det går och man klarar det.

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

*puttar upp*

Lindsen, vad var det din häst hade? Har inte hittat rätt trådar, men jag antar att din häst genomgått en MR? Härligt att läsa om att det finns fall där det går bra! Tack!

Läste på avelsforumet om avel på T-märkta ston. I några av svaren fanns exempel på hästar som varit aktuella för utdömning som fått lång konvalescens, halvår till ett år, för att sedan komma tillbaka och fungera fullt ut igen! Sånt väcker ju hopp, men hur kan man få reda på mer om detta? Jag som är naturvetare vill ju veta om det finns några vetenskapliga studier behandlar detta! Har läst om en dansk studie ang strålbenshälta där 60% av hästarna blivit helt återställda med lång konvalescens, och då handlade det om 3 månader med motionsridning. Är det länge?!

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Min häst har en kronisk sjukdom (eller flera som hänger samman) och det gör att hon långa perioder måste ställas av. Inte för att hon får speciellt ont, mest för att medicineringen är jobbig eller för att utrustningen stör.

Men jag har lärt mig att acceptera att det kommer inte gå att sätta mål för flera år framåt, jag får ta en månad i taget och bara kämpa för att hon ska bli bättre i ridningen. Ibland förstör vilan och ibland hjälper den.

Jag försöker hitta på saker med henne ändå, tömkör, cyklar med henne, rider barbacka osv för att hon ska få stimulans (hon blir outhärdlig att hantera annars) och jag skulle nog kunna göra allt för denna lilla häst. Hon är så rolig att jobba med, bjuder på sig själv och har en hel del humor (och humör ) och man måste se det positivt.

Många undrar hur jag orkar pilla med henne, bekosta allt och inte bara ger upp. Men vi har faktiskt jäkligt roligt mellan sjukdomsperioderna och ju längre tiden går desta kortare blir vilorna eftersom jag lär mig hur jag ska bekämpa det.

Hon är 7,5 år nu, varit sjuk sedan hon vara 3, så det går och man klarar det.

Oj! Jag letar nog fortfarande efter den hästen att känna så för! Älskar min kille och han har vandrat rakt in i hjärtat, men köpte honom "med hjärnan" s a s. Tror att kärlek vid första ögonkastet är en annan dimension...

 

[SnigelEffekt]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Min häst har ingen strålbenshälta, men väl en ligamentskada, en pålagring samt en återkommande knäledsinflammation. Allt i vänster framknä.

Han har nu varit konvalecsent sen den 6:e maj. Ingen vet fortfarande om han kommer hålla fullt ut.

Vi tar varje dag som den kommer, försöker umgås med honom så mycket så möjligt, vi är ute på promenad/ridtur/tömkörning 1 timme varje dag i skritt. Jag försöker o varken hoppas för mycket eller tro det värsta. Lever så mycket så möjligt i nuet och försöker se till att ha trevligt så mycket så möjligt tillsammans med honom. Åka iväg till ridhuset ibland o skritta där istället o ja, göra de vi kan göra ihop

Jag e jättenojjig o ojjar mig konstant över de där knäet o gallan som finns men variera lite i storlek. Nu åker vi ju hela tiden på regelbundna vet.besök på inrådan av vet. Men när han blivit frisk (om han blir de) kommer jag fortsätta köra honom rätt ofta för att veta att det inte återkommer och ifall det återkommer kunna göra något åt det innan det blivit så stort.

Hoppas att du kan försöka hitta så mycket glädje så möjligt tillsammans med din häst mitt i allt det mörka! Håller tummarna för er.

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Tack! Hoppas det går vägen för er också. Man lever verkligen på hoppet....

 

[Jeeves]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Har en unghäst som vi inte ens kommit igång med innan problemen började...diagnoserna har varit många och osäkra så jag ska inte gå in på det virrvarret. Han har "strulat" sedan i sept 07 - och jag trodde att det var ngt så simpelt som öm i sulorna

Jag gräver ner mig i litteratur, läser de senaste rönen, ringer upp forskare och specialister, "plågar" veterinärer med dumma frågor, ser till att få second opinions och har även fått kontakt med en hovslagare som är beredd att pröva nya lösningar ( har en duktig och ödmjuk ordinarie hovis också för den delen ).

Detta är nog mitt sätt att inte tappa hoppet helt, att vara aktiv och söka svar. Numera för jag bok över våra "träningspass" där jag kontrollerar grad av hälta på olika underlag, skriver upp om förändringar i foderstaten har påverkat positivt eller negativt, filmar honom när han rör sig för att kunna se hur hovarna landar, letar rörelsestörningar, noterar hans bra resp dåliga dagar och vad han gjorde just den dagen.

Jag har hela tiden kontakt med klinik för att inte bli "hemmablind", så att man inte fortsätter när man egentligen borde lägga av och ge upp.

Just nu är jag glad eftersom jag tror att hovslagaren är på rätt väg, hältan är nere på 0,5 - 1 grad nu och han är mycket mer aktiv i sina rörelser, piggare o gladare.

 

[Lindsen]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

*puttar upp*

Lindsen, vad var det din häst hade? Har inte hittat rätt trådar, men jag antar att din häst genomgått en MR? Härligt att läsa om att det finns fall där det går bra! Tack!

Läste på avelsforumet om avel på T-märkta ston. I några av svaren fanns exempel på hästar som varit aktuella för utdömning som fått lång konvalescens, halvår till ett år, för att sedan komma tillbaka och fungera fullt ut igen! Sånt väcker ju hopp, men hur kan man få reda på mer om detta? Jag som är naturvetare vill ju veta om det finns några vetenskapliga studier behandlar detta! Har läst om en dansk studie ang strålbenshälta där 60% av hästarna blivit helt återställda med lång konvalescens, och då handlade det om 3 månader med motionsridning. Är det länge?!

Lång historia..:
Jag åkte till en ny klinik när jag var nere på botten. Trodde helt allvarligt att jag skulle få åka hem med endast en grimma.

När strålbenshältan konstaterades (då var han 2 gradigt halt) var det förmodligen en ligamentskada i hoven. Den slappa veterinären såg en liten liten förändring på strålbenen och skickade hem oss med kilsulor och att han skulle upp i trakten. -"prova att rid" sedan var receptet..
Hästen blev inte bättre. Försökte sätta igång men det kändes skit!

Han gick på bete i 3 månader och vilade på "landet" stora hagar i totalt 9 månader utan ridning alls.
Då blev han äntligen bättre! Red igång och det gick bra i ngra veckor sedan halt igen. Då gav jag nästan upp. Bytte klinik och tur var det för de fick honom frisk.

Han fick så ont av att gå med höga trakter och började dubbelslå och fick ont i sulan av det. Det var förmodligen inflammerat i läderhuden trodde vet. Tuppkam och ner med trakterna ordentligt coh allt bara vände! Han är världens gladaste och piggaste idag!

Visst han har en liten förändring men inget tyder på att han känner av dem. ¨Så kan det gå om man åker till fel respektive rätt veterinär!

Kan jag tillägga att jag känner en viss bitterhet och hat mot första veterinären!

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Har en unghäst som vi inte ens kommit igång med innan problemen började...diagnoserna har varit många och osäkra så jag ska inte gå in på det virrvarret. Han har "strulat" sedan i sept 07 - och jag trodde att det var ngt så simpelt som öm i sulorna

Jag gräver ner mig i litteratur, läser de senaste rönen, ringer upp forskare och specialister, "plågar" veterinärer med dumma frågor, ser till att få second opinions och har även fått kontakt med en hovslagare som är beredd att pröva nya lösningar ( har en duktig och ödmjuk ordinarie hovis också för den delen ).

Detta är nog mitt sätt att inte tappa hoppet helt, att vara aktiv och söka svar. Numera för jag bok över våra "träningspass" där jag kontrollerar grad av hälta på olika underlag, skriver upp om förändringar i foderstaten har påverkat positivt eller negativt, filmar honom när han rör sig för att kunna se hur hovarna landar, letar rörelsestörningar, noterar hans bra resp dåliga dagar och vad han gjorde just den dagen.

Jag har hela tiden kontakt med klinik för att inte bli "hemmablind", så att man inte fortsätter när man egentligen borde lägga av och ge upp.

Just nu är jag glad eftersom jag tror att hovslagaren är på rätt väg, hältan är nere på 0,5 - 1 grad nu och han är mycket mer aktiv i sina rörelser, piggare o gladare.

Det måste vara jobbigt att ha en unghäst som strular! Jag är inne på tanken att köpa unghäst som kan ta över efter min kille när han blir sämre...och stå för framtidshoppet s a s...men kanske det är så med hästar. Ett lotteri! Min häst har aldrig varit riktig halt man ser bara att han förlorar spänsten i steget och blir trippig fram. Men det tär verkligen på en att fundera på om han har ont idag eller om han bara är trött eller....han har ju bronkit också som grädden på moset. Jag kör nog samma strategi, försöker skaffa mig kunskap för att orka, och försöker ta dagen som den kommer.

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Ja, det förstår jag! Usch, vilken historia! Jag har i alla fall en veterinär som är engagerad och som verkar intresserad av min hästs mående. *tackar min lyckliga stjärna*

 

[Werze]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

*uppdatering*

Sista återbesöket igår. Han är halt 1 grad hf på böjt spår. Väldigt stabbig i gången fram. 0 bjudning. Han har inte svarat på två behandlingar under sommaren och trots långsam, försiktig igångsättning är han alltså halt.

Veterinären säger att han inte lider, och det är väl det positiva i det hela. Befinner mig i chock och vet inte alls vad jag gör nu. Jag känner mig själv, är inte nöjd med att bara rida i skogen alla dagar! Men min fina pålle! Herregud. Ge mig styrka.

 

[lady_vip]

Sv: Upprop: ni med hästar som kräver extra omsorger!

Oj! Jag letar nog fortfarande efter den hästen att känna så för! Älskar min kille och han har vandrat rakt in i hjärtat, men köpte honom "med hjärnan" s a s. Tror att kärlek vid första ögonkastet är en annan dimension...

Jag har inte köpt min, hon är född här. Hjälpte henne att resa sig upp första gången och sen dess har hon alltid tyckt att jag har varit i vägen

Hon hälsar på mig när jag kommer hem, kommer när jag kallar osv, så det är ju inte så konstigt att jag kämpar på.