Undrar lite vad ni som varit med ett tag säger om beteendet från ett av våra ston...
Förra året fick hon sitt första föl. Med det var hon i mitt tycke överbeskyddande, det fick inte vara mer än 20-30 meter ifrån, så blev mamma lite hispig. Det var fram till 4-5 månaders ålder. Dock fortsatte hon vara hispig när man till exempel skulle ta in dom för kraftfoder och tog in en i taget. Då blev det ett väldans skriande på gården och kan fortfarande bli, trots att förra årets föl nu är en bit över ett år.
Det nya fölet hon har, som föddes i år, är hon däremot bra mycket mer "slarvig" med. De har gått allihop tillsammans på grönbetet och ettåringen och fölet har ofta gått tillsammans, och mamma har kunnat stå i andra änden av hagen och beta helt obekymrat. Givetvis, tar vi ut fölet ur hagen blir mamma lite upprörd och står vid grinden och gnäggar, medan fölet lugnt följer med en annan häst in. (Fölet är rätt obekymrad över att lämna mamma också, trots att hon bara är precis två månader. Det går lika bra att pola ihop med någon av de andra hästarna).
Idag hände dock en grej som fick mig att börja fundera. Skulle ta ut hästarna ensam och det blev lite strul vid grindöppningen, så mamma hamnade i hagen, medan fölet hamnade utanför. Mamma och ettåringen sprang först fram och tillbaka vid tråden och gnäggade på fölet och fölet gjorde likadant på sin sida tråden. Men när fölet inte kom in i hagen, så stack mamma och ettåringen efter någon minut ner till de andra hästarna i hagen och lämnade mig med fölet. Fölet försökte hitta en väg in ett tag och skrek på mamma, men lugnade ganska snabbt ner sig och lät mig ta fast henne och leda henne tillbaka till grindöppningen. Väl där var det full fart för lillan ner i hagen till mamman. Men från det att mamman lämnade fölet, så kom det inte ett gnägg från henne, utan hon stod hos de andra hästarna och betade...
Funderar lite på om detta verkligen är ett normalt beteende för ett sto med så litet föl? Förvisso misstänker jag att det gjorde hela situationen mycket lättare att lösa, för om mamma hade varit kvar och varit hispig, hade det nog blivit en mycket besvärligare situation att lösa...
Observera att det inte är några som helst problem med diandet eller något sådant. Allt sånt fungerar precis som det ska och hon är väldigt snäll mot sina föl...
Förra året fick hon sitt första föl. Med det var hon i mitt tycke överbeskyddande, det fick inte vara mer än 20-30 meter ifrån, så blev mamma lite hispig. Det var fram till 4-5 månaders ålder. Dock fortsatte hon vara hispig när man till exempel skulle ta in dom för kraftfoder och tog in en i taget. Då blev det ett väldans skriande på gården och kan fortfarande bli, trots att förra årets föl nu är en bit över ett år.
Det nya fölet hon har, som föddes i år, är hon däremot bra mycket mer "slarvig" med. De har gått allihop tillsammans på grönbetet och ettåringen och fölet har ofta gått tillsammans, och mamma har kunnat stå i andra änden av hagen och beta helt obekymrat. Givetvis, tar vi ut fölet ur hagen blir mamma lite upprörd och står vid grinden och gnäggar, medan fölet lugnt följer med en annan häst in. (Fölet är rätt obekymrad över att lämna mamma också, trots att hon bara är precis två månader. Det går lika bra att pola ihop med någon av de andra hästarna).
Idag hände dock en grej som fick mig att börja fundera. Skulle ta ut hästarna ensam och det blev lite strul vid grindöppningen, så mamma hamnade i hagen, medan fölet hamnade utanför. Mamma och ettåringen sprang först fram och tillbaka vid tråden och gnäggade på fölet och fölet gjorde likadant på sin sida tråden. Men när fölet inte kom in i hagen, så stack mamma och ettåringen efter någon minut ner till de andra hästarna i hagen och lämnade mig med fölet. Fölet försökte hitta en väg in ett tag och skrek på mamma, men lugnade ganska snabbt ner sig och lät mig ta fast henne och leda henne tillbaka till grindöppningen. Väl där var det full fart för lillan ner i hagen till mamman. Men från det att mamman lämnade fölet, så kom det inte ett gnägg från henne, utan hon stod hos de andra hästarna och betade...
Funderar lite på om detta verkligen är ett normalt beteende för ett sto med så litet föl? Förvisso misstänker jag att det gjorde hela situationen mycket lättare att lösa, för om mamma hade varit kvar och varit hispig, hade det nog blivit en mycket besvärligare situation att lösa...
Observera att det inte är några som helst problem med diandet eller något sådant. Allt sånt fungerar precis som det ska och hon är väldigt snäll mot sina föl...