Kilauea
Trådstartare
Jag behöver lite tips och råd på hur man slappnar av på hästryggen.
För att berätta lite kortfattat så är min medryttarhäst känslig i munnen. Vi gick förbi ett ställe där hon tycker det är läskigt (andra hästar), hon spände sig, jag spände mig, hon spände sig mer, jag spände mig mer och så var cirkeln sluten. Och pang, så gjorde hon en liten stegring och slog sitt huvud bakåt, rakt i mitt ansikte (tur att man har skärm på hjälmen). Fick mig en hjärnskakning light och en rädsla som fortfarande sitter i, trots att detta är 1½ månad sedan nu.
Har fått hjälp att rida henne avslappnat, i ridhus. Först på lina, sen själv. Har en rem runt halsen på henne för att ta stöd i den om jag blir osäker, för att inte ta henne för hårt i munnen.
Inne går det bra, men ute spänner jag mig direkt om det är nåt. Jag känner inte längre glädjen att rida, utan sitter och tittar och tänker att "där eller där kanske det dyker upp nåt, då kommer hon att sticka med mig".
Har inte ridit utan att någon varit med mig på marken sen det hände. Vågar inte.
Saken är den att denna häst aldrig stuckit med någon. Ja, hon är ibland fjantig och studsar till, men det längsta hon gjort är tre hopp åt sidan, oftast är det bara ett studs och sen inget mer.
Vill ju börja rida ute igen, inte bara i ridhuset. Det är dessutom så himla varmt i ridhuset just nu så det går nästan inte att vara där.
Tips och råd mottages gärna!
Vill helst inte byta medryttarhäst, dels för att det inte finns så många här omkring (har sett en annons och tack vare den personen har jag nu denna häst) dels är stallet 7 min cykelväg hemifrån. Och egentligen är hästen trygg, om än lite studsig.
För att berätta lite kortfattat så är min medryttarhäst känslig i munnen. Vi gick förbi ett ställe där hon tycker det är läskigt (andra hästar), hon spände sig, jag spände mig, hon spände sig mer, jag spände mig mer och så var cirkeln sluten. Och pang, så gjorde hon en liten stegring och slog sitt huvud bakåt, rakt i mitt ansikte (tur att man har skärm på hjälmen). Fick mig en hjärnskakning light och en rädsla som fortfarande sitter i, trots att detta är 1½ månad sedan nu.
Har fått hjälp att rida henne avslappnat, i ridhus. Först på lina, sen själv. Har en rem runt halsen på henne för att ta stöd i den om jag blir osäker, för att inte ta henne för hårt i munnen.
Inne går det bra, men ute spänner jag mig direkt om det är nåt. Jag känner inte längre glädjen att rida, utan sitter och tittar och tänker att "där eller där kanske det dyker upp nåt, då kommer hon att sticka med mig".
Har inte ridit utan att någon varit med mig på marken sen det hände. Vågar inte.
Saken är den att denna häst aldrig stuckit med någon. Ja, hon är ibland fjantig och studsar till, men det längsta hon gjort är tre hopp åt sidan, oftast är det bara ett studs och sen inget mer.
Vill ju börja rida ute igen, inte bara i ridhuset. Det är dessutom så himla varmt i ridhuset just nu så det går nästan inte att vara där.
Tips och råd mottages gärna!
Vill helst inte byta medryttarhäst, dels för att det inte finns så många här omkring (har sett en annons och tack vare den personen har jag nu denna häst) dels är stallet 7 min cykelväg hemifrån. Och egentligen är hästen trygg, om än lite studsig.