- Svar: 9
- Visningar: 1 962
Vår reducerade familj försöker hitta en vardag i det nya... Det går väl rätt bra ändå, efter omständigheterna.
Men en sak har stressat mig väldigt mycket senaste tiden. Jag har inte fått till hästhållningen för mina två hästar på ett tillfredställande sätt.
Min filosofi är att mitt hästägande (förutsatt att hästarna är friska förstås) ska vara enkelt och lustfyllt i vardagen. De är ju min hobby och så mycket mer än så. Min identitet. Min källa till glädje och ibland tror jag, huvudanledningen till att jag inte förlorar fotfästet...
Jag har ju häst för att jag vill rida och träna. Men ofta genom åren så har viljan varit större än de praktiska möjligheterna och då dygnet faktiskt bara har 24 timmar, har mitt hästande ofta fått stå tillbaka för att vardagspusslet ska gå ihop.
Därför är det av yttersta vikt för mig att mina hästar har ett bra hästliv, även utan mig i ekvationen. Ja, självklart får de alltid erfordlig skötsel. Men de ska vara nöjda, harmoniska och med alla grundläggande behov tillfredställda oavsett om jag hinner motionera dem eller inte.
Jag arbetar alltså heltid natt och kan inte släppa ut tidigt eller ta in sent pga det. Intag och utsläpp är inte heller något jag vill att mina tonåringar ska göra eftersom hagen är belägen på andra sidan landsvägen. Lösdrift är i dagsläget inte ett alternativ bl a. för att hagmarken arrenderas.
När jag jobbar har det blivit mer än tolv timmar på box och det är alldeles för mycket, enligt mig. Särskilt som jag inte hinner motionera dem utanflr hagtiden heller (eller inte alls, snarare) de dagar jag jobbar.
När jag är ledig är jag ändå ensam med allt. Jag har försökt ha hästarna ute sent för sitt kompensera för jobbdagarna, men har då blivit för trött efter barnläggning och allt annat. Mått illa, blivit yrslig och ja, det har helt enkelt inte fungerat något vidare.
Men förra helgen kom lösningen till mig:
De får vända på dygnet!
På sommaren har hästarna ju alltid fått komma in och vila på dagen vid behov relaterat till sol och insektsteyck. Och när jag pluggade häst i slutet av 90-talet, så fanns det åtminstone en travtränare som hade unghästarna inne på dagen och tävlingshästarna inne på natten (nu ska man väl ha boxar till samtliga installade hästar, om de inte har tillgång till godkänd ligghall dygnet om, om jag inte missminner mig, men så var detta några år sedan också).
Nu går i alla fall mina damer ute nattetid och får sina 16 timmar i sin fina vinterhage. Hittills fungerar det bra och de sov gott och kom till ro inne redan från början.
Självklart kommer de täckas efter väder i vinter och är det risk för full storm får de stå inne. Precis som de fått göra vid otjänligt väder (typ när de riskerat att få omkullblåsta träd i skallen) någon gång om året på dagen.
Vid sol på mina lediga dagar i vinter kommer jag att fodra förmiddagsgivan ute, så att de får fånga D-vitamin.
Ikväll börjar min jobbhelg och hästarna kom in kl. 9. Kl. 17 ska jag släppa jag ut dem igen för att hinna duscha och byta om tills jag ska åka till jobbet 18.30.
Nu kan jag slappna av lite. Och fortsätta sätta alla rutiner, så att jag förhoppningsvis snart kan börja rida mer regelbundet och träna igen. Som jag längtar...
Men en sak har stressat mig väldigt mycket senaste tiden. Jag har inte fått till hästhållningen för mina två hästar på ett tillfredställande sätt.
Min filosofi är att mitt hästägande (förutsatt att hästarna är friska förstås) ska vara enkelt och lustfyllt i vardagen. De är ju min hobby och så mycket mer än så. Min identitet. Min källa till glädje och ibland tror jag, huvudanledningen till att jag inte förlorar fotfästet...
Jag har ju häst för att jag vill rida och träna. Men ofta genom åren så har viljan varit större än de praktiska möjligheterna och då dygnet faktiskt bara har 24 timmar, har mitt hästande ofta fått stå tillbaka för att vardagspusslet ska gå ihop.
Därför är det av yttersta vikt för mig att mina hästar har ett bra hästliv, även utan mig i ekvationen. Ja, självklart får de alltid erfordlig skötsel. Men de ska vara nöjda, harmoniska och med alla grundläggande behov tillfredställda oavsett om jag hinner motionera dem eller inte.
Jag arbetar alltså heltid natt och kan inte släppa ut tidigt eller ta in sent pga det. Intag och utsläpp är inte heller något jag vill att mina tonåringar ska göra eftersom hagen är belägen på andra sidan landsvägen. Lösdrift är i dagsläget inte ett alternativ bl a. för att hagmarken arrenderas.
När jag jobbar har det blivit mer än tolv timmar på box och det är alldeles för mycket, enligt mig. Särskilt som jag inte hinner motionera dem utanflr hagtiden heller (eller inte alls, snarare) de dagar jag jobbar.
När jag är ledig är jag ändå ensam med allt. Jag har försökt ha hästarna ute sent för sitt kompensera för jobbdagarna, men har då blivit för trött efter barnläggning och allt annat. Mått illa, blivit yrslig och ja, det har helt enkelt inte fungerat något vidare.
Men förra helgen kom lösningen till mig:
De får vända på dygnet!
På sommaren har hästarna ju alltid fått komma in och vila på dagen vid behov relaterat till sol och insektsteyck. Och när jag pluggade häst i slutet av 90-talet, så fanns det åtminstone en travtränare som hade unghästarna inne på dagen och tävlingshästarna inne på natten (nu ska man väl ha boxar till samtliga installade hästar, om de inte har tillgång till godkänd ligghall dygnet om, om jag inte missminner mig, men så var detta några år sedan också).
Nu går i alla fall mina damer ute nattetid och får sina 16 timmar i sin fina vinterhage. Hittills fungerar det bra och de sov gott och kom till ro inne redan från början.
Självklart kommer de täckas efter väder i vinter och är det risk för full storm får de stå inne. Precis som de fått göra vid otjänligt väder (typ när de riskerat att få omkullblåsta träd i skallen) någon gång om året på dagen.
Vid sol på mina lediga dagar i vinter kommer jag att fodra förmiddagsgivan ute, så att de får fånga D-vitamin.
Ikväll börjar min jobbhelg och hästarna kom in kl. 9. Kl. 17 ska jag släppa jag ut dem igen för att hinna duscha och byta om tills jag ska åka till jobbet 18.30.
Nu kan jag slappna av lite. Och fortsätta sätta alla rutiner, så att jag förhoppningsvis snart kan börja rida mer regelbundet och träna igen. Som jag längtar...
