Misslyckat första försök att spåra..

[ElinAgnes]

Hej alla!

Idag testade jag att lägga ett kort spår till min schäfer tik för att se om det kanske är något som hon skulle tycka är roligt.
Vi har en liten äng inte långt från huset, och där la jag ett kort, rakt spår med godis i varje fotspår. Väntade i 20-30min och gick sen dit med hunden och visade henne början av spåret.
Nu kommer problemet, MYROR!
Hon satte genast näsan i spåret och började följa det jättefint och i lugnt tempo. Detta varade i några sekunder tills hon hittade andra eller tredje godisen, som en massa myror hade hittat först
Vi bor i Australien, och just här där vi bor är jorden väldigt sandig och myrorna stortrivs och är ÖVERALLT.. Tror att hon blev biten pa tungan och hon fnös lite men ville ändå fortsätta följa spåret. Men efter ett par godisar till och mer myrbett så bröt jag och vi gick hem..
Tycker det var så himla tråkigt, just eftersom hon verkligen fick vittring av spåret och ville fortsätta..
Så, har detta hänt någon annan? Kan jag spåra med något annat än godis, och bara ge godis i slutet? Har sett att vissa droppar med blod längst spåret, men funkar det fast vi inte har planer att träna viltspår? Jag är inte helt säker på om det skulle funka här där vi bor heller, om det finns platser där det ens är lagligt att lägga blodspår..
Vill verkligen försöka igen, men vill ju inte att hon ska bli biten av myror, det förstör ju liksom hela grejen med godis som belöning. Så, tips och råd önskas om hur vi kan lösa detta på bästa sätt! Har kollat upp spår-klubbar och kurser, men allt har uppehåll under de kommande månaderna pga av orm-risken i skog och högt gräs.

TackTack

 

[Monstermom]

Hej alla!

Idag testade jag att lägga ett kort spår till min schäfer tik för att se om det kanske är något som hon skulle tycka är roligt.
Vi har en liten äng inte långt från huset, och där la jag ett kort, rakt spår med godis i varje fotspår. Väntade i 20-30min och gick sen dit med hunden och visade henne början av spåret.
Nu kommer problemet, MYROR!
Hon satte genast näsan i spåret och började följa det jättefint och i lugnt tempo. Detta varade i några sekunder tills hon hittade andra eller tredje godisen, som en massa myror hade hittat först
Vi bor i Australien, och just här där vi bor är jorden väldigt sandig och myrorna stortrivs och är ÖVERALLT.. Tror att hon blev biten pa tungan och hon fnös lite men ville ändå fortsätta följa spåret. Men efter ett par godisar till och mer myrbett så bröt jag och vi gick hem..
Tycker det var så himla tråkigt, just eftersom hon verkligen fick vittring av spåret och ville fortsätta..
Så, har detta hänt någon annan? Kan jag spåra med något annat än godis, och bara ge godis i slutet? Har sett att vissa droppar med blod längst spåret, men funkar det fast vi inte har planer att träna viltspår? Jag är inte helt säker på om det skulle funka här där vi bor heller, om det finns platser där det ens är lagligt att lägga blodspår..
Vill verkligen försöka igen, men vill ju inte att hon ska bli biten av myror, det förstör ju liksom hela grejen med godis som belöning. Så, tips och råd önskas om hur vi kan lösa detta på bästa sätt! Har kollat upp spår-klubbar och kurser, men allt har uppehåll under de kommande månaderna pga av orm-risken i skog och högt gräs.

TackTack

Prova utan mat i spåret, hon verkar ju intresserad så se om det funkar helt enkelt (i min erfarenhet spårar de flesta hundar glatt utan godis i spåret ). Och/eller prova hårda spår, alltså spår på tex asfalt.

 

[Blueberry]

Hej alla!

Idag testade jag att lägga ett kort spår till min schäfer tik för att se om det kanske är något som hon skulle tycka är roligt.
Vi har en liten äng inte långt från huset, och där la jag ett kort, rakt spår med godis i varje fotspår. Väntade i 20-30min och gick sen dit med hunden och visade henne början av spåret.
Nu kommer problemet, MYROR!
Hon satte genast näsan i spåret och började följa det jättefint och i lugnt tempo. Detta varade i några sekunder tills hon hittade andra eller tredje godisen, som en massa myror hade hittat först
Vi bor i Australien, och just här där vi bor är jorden väldigt sandig och myrorna stortrivs och är ÖVERALLT.. Tror att hon blev biten pa tungan och hon fnös lite men ville ändå fortsätta följa spåret. Men efter ett par godisar till och mer myrbett så bröt jag och vi gick hem..
Tycker det var så himla tråkigt, just eftersom hon verkligen fick vittring av spåret och ville fortsätta..
Så, har detta hänt någon annan? Kan jag spåra med något annat än godis, och bara ge godis i slutet? Har sett att vissa droppar med blod längst spåret, men funkar det fast vi inte har planer att träna viltspår? Jag är inte helt säker på om det skulle funka här där vi bor heller, om det finns platser där det ens är lagligt att lägga blodspår..
Vill verkligen försöka igen, men vill ju inte att hon ska bli biten av myror, det förstör ju liksom hela grejen med godis som belöning. Så, tips och råd önskas om hur vi kan lösa detta på bästa sätt! Har kollat upp spår-klubbar och kurser, men allt har uppehåll under de kommande månaderna pga av orm-risken i skog och högt gräs.

TackTack

Jag har aldrig spårat med godis MEN, jag vet att det är en vanlig metod att börja med. Mina hundar spårar ändå, och de älskar det.

Jag skulle tro att släpspår är ett bättre alternativ i så fall, och att spåret slutar på ett relativt myrfritt ställe. Men... Vad vill du att hunden ska spåra? Personer eller saker? Personer är ju svåra att släpa Däremot är personer väldigt roliga att hitta.

Tänk på att hunden redan kan spåra, de använder nosen hela tiden.

 

[liasa]

Som de andra säger hade jag provat utan godis i spåret. Istället kan du lägga en godisburk med lock på i slutet. När ni når bruken öser du beröm över henne (och öppnar burken såklart så hon får äta) Du kan ju också prova att lägga en leksak på på slutet som ni leker med när hon hittar den.

 

[Raderad medlem 94602]

Börja med rutor och kör detta tills hunden verkligen fattat hur den ska använda näsan.
Börjar man med spår direkt blir det lätt att hunden söker istället för att spåra.
Har den verkligen fattat grejen med spåret blir den mer fokuserd och uthållig.

 

[Christensen1]

Börja med rutor och kör detta tills hunden verkligen fattat hur den ska använda näsan.
Börjar man med spår direkt blir det lätt att hunden söker istället för att spåra.

Så är det för en del hundar, främst de som spårar med hög näsa. De spårar men blir fladdriga när de spårar med hög näsa. Många uppfattar därför att de söker.
En hund som spårar med låg näsa har sällan det problemet. Jag har aldrig hållit på med rutor på hundar utan börjar spåra på asfalt.

 

[Raderad medlem 94602]

Så är det för en del hundar, främst de som spårar med hög näsa. De spårar men blir fladdriga när de spårar med hög näsa. Många uppfattar därför att de söker.
En hund som spårar med låg näsa har sällan det problemet. Jag har aldrig hållit på med rutor på hundar utan börjar spåra på asfalt.

Man hör ju rätt tydligt på näsan om den används korrekt eller inte, dvs om den spårar eller söker.

 

[Christensen1]

Man hör ju rätt tydligt på näsan om den används korrekt eller inte, dvs om den spårar eller söker.

Hur menar du då?

 

[Raderad medlem 94602]

Hur menar du då?

Korta, ytliga snabba sniff-sök
Djupa lite mer lugna sniff-hunden spårar.
Man ser ju även på kroppen, främst svansen.

Håller med om att hårda spår är bättre än börja på en äng rakt fram. Man vill ju gärna ha en hund som spårar markbundet.

 

[MonsterTrollet]

Jag tror jag började med godis, men sen gick jag omkring med små träbitar innanför tröjan som fick min doft på sig, lade ut dom i spåret med jämna mellanrum och hon fattade och duttade eller plockade upp dom och fick då godis av mig och sen spårade vidare.
Om du testar det så när hunden hittar en träbit eller liknande med din doft på släpp godisen direkt framför nosen på den och så kör ni vidare.

Stackarn som fick fulla snoken med myror när hon hade så skoj!

 

[Monstermom]

Korta, ytliga snabba sniff-sök
Djupa lite mer lugna sniff-hunden spårar.
Man ser ju även på kroppen, främst svansen.

Håller med om att hårda spår är bättre än börja på en äng rakt fram. Man vill ju gärna ha en hund som spårar markbundet.

Hm... Jag föredrar en hund som varierar näsan, faktiskt.

 

[Luff]

Övningen pinnstig är ju trevlig. Då får man ju godis ur handen när man markerar pinnen.
Jag "smetade" liiiite kattmat på skosulan när dom var små, la ett superkort spår som avslutades med kattmat i burk med lock. Funkade ypperligt.

 

[Raderad medlem 94602]

Hm... Jag föredrar en hund som varierar näsan, faktiskt.

Men det gör den ju beroende på terräng. Är dofttunneln stor spårar den ju yvigare. Poängen är ju att man vill att hunden ska förstå doftens kärna, vilket på alla korta eller hårda underlag är markbundna. I ex skog eller ett rum blir det helt annorlunda

 

[Blandrastik]

Tips från etologen Lars Fälth.
Ta gårdagens strumpor, lägg i blöt. Meta upp strumporna dagen efter, vattnet samlar du i en flaska med sportdrycks-pip. Alt en vanlig kork du gör små hål i. Pimpa varannat spårsteg med "strumpvattnet" eller varje om det behövs.
Julafton i spårslut. Själv använder jag kattmat i spårslut som ligger i en burk, oåtkomligt för myror.

 

[Christensen1]

Korta, ytliga snabba sniff-sök
Djupa lite mer lugna sniff-hunden spårar.
Man ser ju även på kroppen, främst svansen.

Håller med om att hårda spår är bättre än börja på en äng rakt fram. Man vill ju gärna ha en hund som spårar markbundet.

Jag skulle säga att det är högst individuellt hur hundar sniffar när de spårar och söker. Det gäller också f.ö. svansen.
Jag har inga problem med om hunden inte spårar markbundet. Men jag vill ha en hund som går på människovittring, inte på andra dofter som t.ex. brutna växtdelar.

 

[Monstermom]

Men det gör den ju beroende på terräng. Är dofttunneln stor spårar den ju yvigare. Poängen är ju att man vill att hunden ska förstå doftens kärna, vilket på alla korta eller hårda underlag är markbundna. I ex skog eller ett rum blir det helt annorlunda

Javisst. Men vad du skrev var
"Korta, ytliga snabba sniff-sök
Djupa lite mer lugna sniff-hunden spårar."
vilket får det att låta som att det finns två sätt för hunden att spåra. För TS som är nybörjare på spår vad jag förstår så kan det nog bli väldigt missvisande med ett sådant uttalande.

Jag tycker de två viktigaste sakerna när man spårar är att man jobbar på att lära sig läsa sin hund, och på att lita på sin hund. Dit kommer man inte utan jobb, och det är skitsvårt om man först börjar värdera spårstilen. Fördelen som nybörjare är ju ofta att man inte hamnat snett i det än.

Jag skulle säga att det är högst individuellt hur hundar sniffar när de spårar och söker. Det gäller också f.ö. svansen.
Jag har inga problem med om hunden inte spårar markbundet. Men jag vill ha en hund som går på människovittring, inte på andra dofter som t.ex. brutna växtdelar.

Precis! Det man kan göra är att bygga spåret på ett sätt som får hunden att utveckla just spårexpertisen, då får man optimering av hundens spårstil på köpet. Börjar man istället kräva att hunden ska spåra på ett visst sätt så bygger man bara in svårigheter istället.

 

[Raderad medlem 94602]

Javisst. Men vad du skrev var
"Korta, ytliga snabba sniff-sök
Djupa lite mer lugna sniff-hunden spårar."
vilket får det att låta som att det finns två sätt för hunden att spåra. För TS som är nybörjare på spår vad jag förstår så kan det nog bli väldigt missvisande med ett sådant uttalande.

Jag tycker de två viktigaste sakerna när man spårar är att man jobbar på att lära sig läsa sin hund, och på att lita på sin hund. Dit kommer man inte utan jobb, och det är skitsvårt om man först börjar värdera spårstilen. Fördelen som nybörjare är ju ofta att man inte hamnat snett i det än.



Precis! Det man kan göra är att bygga spåret på ett sätt som får hunden att utveckla just spårexpertisen, då får man optimering av hundens spårstil på köpet. Börjar man istället kräva att hunden ska spåra på ett visst sätt så bygger man bara in svårigheter istället.

Håller med om att det är svårt och att man behöver lära känna sin hund för att skilja på vad den gör...spårar eller söker. Och därför rekomenderar jag att man börjar med något enkelt, som rutor...där man står nära och har bra förutsättningar att höra och se sin hund jobba och utvecklas.
Personligen tycker jag att med en grön hund missar man mycket när man går bakom hunden ett par meter. Svårare att belöna osv.
Men det är väl en smaksak.

 

[ElinAgnes]

Tack alla för väldigt hjälpsamma svar! Jag är ju så mycket nybörjare man kan vara på det här med spårning, så tror inte att jag skulle kunna se om hon spårar eller söker än.. Hur gör du Voff när du spårar i en ruta? Är det ok att markera med koner då? Ska absolut pröva!
Jag hade fått för mig att spåra utan godis, dvs med bara människo vittring av skosulor är mycket svårare för hunden, men det är alltså så vissa gör från första början?
Strump-vatten och träpinnar ska vi absolut testa!!
Tyvärr tränar jag alltid ensam under vecka dagarna, så personsök blir nog lite svårt. Men kan man träna både och? alltså om jag lägger spår till att börja med, men att kanske partnern följer med ut i skogen en helg och hon får försöka leta upp honom? Eller blir hunden bara förvirrad då?
Så många frågor! Men tycker det var så himla kul att hon verkade liksom tycka det var super roligt med en gång, vi har försökt lite agility och rally-lydnad innan men hon har inte riktigt fastnat för något än.

Tack igen alla för svar och tips!

 

[Kibani]

Aldrig godis i spåret utan burkar. Vet en hund som fick åka in till veterinärn pga myror i näsan
Annars har jag inget att tillägga vad som redan sagts. Min hund är en sån som spårar med nosen högt, hon har huvudet och rygg nästan i samma linje, vilket gör det skitsvårt för mig att se om är kvar i spåret eller flaxar iväg på luftburen doft istället. Speciellt när det går i 120 knyck, även en liten hund blir jobbig att bromsa då. Men det tar sig

 

[Raderad medlem 94602]

Tack alla för väldigt hjälpsamma svar! Jag är ju så mycket nybörjare man kan vara på det här med spårning, så tror inte att jag skulle kunna se om hon spårar eller söker än.. Hur gör du Voff när du spårar i en ruta? Är det ok att markera med koner då? Ska absolut pröva!
Jag hade fått för mig att spåra utan godis, dvs med bara människo vittring av skosulor är mycket svårare för hunden, men det är alltså så vissa gör från första början?
Strump-vatten och träpinnar ska vi absolut testa!!
Tyvärr tränar jag alltid ensam under vecka dagarna, så personsök blir nog lite svårt. Men kan man träna både och? alltså om jag lägger spår till att börja med, men att kanske partnern följer med ut i skogen en helg och hon får försöka leta upp honom? Eller blir hunden bara förvirrad då?
Så många frågor! Men tycker det var så himla kul att hon verkade liksom tycka det var super roligt med en gång, vi har försökt lite agility och rally-lydnad innan men hon har inte riktigt fastnat för något än.

Tack igen alla för svar och tips!

Gör rutan ca 1 m2. Markera endast ingångshörnet, där visar du sen på hunden.
Dra runt fötterna som en ram runt rutan och trampa runt lite i den.
Se till att du tar ett rejält kliv in och ur rutan för att inte doftsmitta nära den.

I rutan lägger du tex 10 godisar. Ha koll på hur många hunden tar. När några är kvar leder du bort den. Detta gör att den vill tillbaka och fortsätta och därmed har kvar en positiv triggning.

Försök att inte styra hunden med kopplet men om den kliver ur rutan och börjar vimsa runt så ta tillbaka den. De brukar mycket snabbt fatta skillnaden.

Beröm när den hittar godis. När den har blivit lite mer "inne" i sin uppgift kan man gärna klappa lite på den och prata med den i bland medans den nosar. Detta för att den ska kunna jobba med viss störning.

När du känner att rutor går bra och hunden har förstått att doften är inom ramen (den kommer tvärvända som en robotgräsklippare vid doftramen) kan du börja göra "utflykter", dvs att du trampar upp ett litet spår från rutan som hunden kan spåra ut i. Där är det fint med en kampleksak i slutet om hunden gillar det. Utflyktspåret kan du sen utveckla efter egen smak till riktiga spår i längd mm.