Luftslukande islandshäst

[FreSus]

Undrar om någon har erfarenhet av det?
Vill påpeka att det inte är tal om krubbitning utan har SLUKAR nämligen luft! Har enbart sett det i boxen, där han vistas mycket korta stunder såsom inför ridning eller efter ridning. Är inte nervig på något sätt för övrigt i boxen utan ställer sig och sover om han är trött.
Går på lösdrift med många kompisar och har fri tillgång till foder.

När jag tittar runt lite verkar det ovanligt att islandshästar har någon sådan störning och det råder delade meningar om varför de uppstår. Kan redan nu säga att detta INTE handlar om en uttråkad, understimulerad häst.

Funderar mer på hans magverksamhet, han har tappat lite i vikt under vintern och magen kurrar ofta, trots att han ofta befinner sig mitt i mathögen så det verkar inte vara brist på mat. Inga andra hästar i stallet har något liknande.

Tacksam för råd och tips.

 

[Boj]

Sv: Luftslukande islandshäst

Ett sterotypiskt beteende är svårt att bryta när det väl är där, även om han blir stimulerad nu är det inte säkert att det har skett tidigare.

Jag vill nog påstå att det är ganska ovanligt med islänningar som får stereotypiskt beteende, orsaken ligger nog mest i hur de föds upp som unghästar och även i fortsatt äldre liv nämligen på lösdrift. Sällan ser du detta hos en häst som utvecklat detta och i själva lösdriften, som du själv skriver sker det i boxen.

Det finns hästar som har diverse beteende för sig, som krubbitning och luftsnappning. Detta har jag faktiskt bara sett en enda häst på ca 20 år och åtskilligt 100 tal har passerat, krubbitning men som sagt min erfarenhet är att det är väldigt sällsynt.

 

[skuggi]

Sv: Luftslukande islandshäst

Jag läste på en del om det där förut då vi hade något liknande i stallet.

Konstaterade att det inte alls är ovanligt att det är magsår/magkatarr som startar olika typer av luftsnappning. De gör detta för att minska smärtan i magen.

När du nämner att han tappat lite i vikt osv så skulle jag helt klart kolla upp hur det ser ut i magsäcken.

 

[FreSus]

Sv: Luftslukande islandshäst

Precis vad jag är inne på jag med, att det är något med magen. Ska kolla med vet. Vet dock inte hur hans första år var, har haft honom ett halvår...

 

[Boj]

Sv: Luftslukande islandshäst

Nej och magsår kan utvecklas och finnas där för att plötsligt en dag så blir hästen jätte sjuk eller så visar den endast små symptom som ingen lägger märket till.

 

[FreSus]

Sv: Luftslukande islandshäst

Pratade med vet idag, han vill vänta och se ett litet tag till eftersom han inte kippar JÄMT utan då och då... För övrigt är han inte uppblåst eller nåt, pigg och glad på alla sätt o vis, men nu håller vi järn koll och om det förvärras blir det gastrosskopi

 

[skuggi]

Sv: Luftslukande islandshäst

Om man inte tittar på hästen hela dygnet så vet man ju inte hur ofta han gör det, han kanske står och håller på hela nätterna?

Och uppblåst? De blir inte uppblåsta av att snappa luft, vad jag förstått drar de inte ner knappt någon luft alls.

Att hästen magrat känns dessutom som ett mycket starkt skäl att undersöka vidare.

Om jag var du skulle jag ringa och fråga några andra veterinärer vad de tycker...

 

[Katur]

Sv: Luftslukande islandshäst

Jag har en islandshäst som också drar luft. Min går också på lösdrift i flock med fri tillgång till mat, även sommartid. Han har däremot inte tappat något i vikt. Han är 4 år.

Hans beteende förvärras de korta stunder han är inne i boxen. Jag tror att han har något problem med magen. Ska göra en koll nu när lönen kommer. Nu gör han det även medan han böjer ned huvudet i ensilage balen.

Det här är också mitt första möte med en Islandshäst som beter sig så här.

Mvh Maria

 

[Adrenochrome]

Sv: Luftslukande islandshäst

Nicol (1999) föreslår att krubbitning kan vara ett sätt för hästen att försöka öka sin salivering. Hästens saliv är en naturlig buffert mot magsyrans surhet och utsöndras endast då ett tryck läggs på salivkörteln vilket främst sker då hästen tuggar (McGreevy, 2004). Det tryck som uppstår under krubbitningen skulle kunna stimulera salivproduktionen, vilket dock ännu inte har testats ordentligt (Nicol, 2000). Stora mängder kraftfoder (Rowe et al.,
1994) eller perioder av fasta kan leda till skadliga nivåer av magsyra (Murray & Eichorn,
1996).

Hästar vars foderstat består av en liten del fibrer och en stor del kraftfoder visade en högre frekvens onormala orala beteenden jämfört med dem som endast fick hö (Johnson etal., 1998). När hästarna i denna studie fick virginiamycin, vilket hämmar produktionen av magsyra, minskade de onormala beteendena drastiskt. I en annan studie där hästar som krubbet och luftsnappade fick ett preparat som neutraliserade magsyran minskade dessa
beteenden signifikant främst efter utfodring (Mills & Macleod, 2002).
Det har visat sig att föl som krubbiter har en signifikant högre förekomst av magsår jämfört med dem som inte uppvisar beteendet (Nicol et al., 2002). I studien av Nicol (2002) minskade krubbitningen hos de flesta av fölen under studiens gång men tenderade att minska
mest hos de föl som fick magsårsmedicin. Ovan nämnda studier indikerar att det kan finnas ett samband mellan motivationen att krubbita och pH-värdet i hästens mage.

Det finns dock ännu inget direkt bevis på att om hästens magsår försvinner så minskar krubbitningen, men det kan trots det vara bra att undersöka en krubbitande häst för magsår (McGreevy, 2004).

http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001137/01/Studentarbete_91_farg.pdf

 

[FreSus]

Sv: Luftslukande islandshäst

Han äter enbart hösilage så att det beror på kraftfodret tror jag inte
Det märkliga är oxå att det inte sker JÄMT när han står i boxen så jag tror inte att det är betingat med boxen heller
Nåväl, vi väntar och ser lite till.
Intressant dock att höra om andras erfarenheter när det gäller just islandshäst.
Vill oxå påpeka att han inte krubbiter utan står gärna med huvudet mot boxkanten och snappar efter luft....

 

[Mooch]

Sv: Luftslukande islandshäst

Intressant. Jag har en islandshäst som gör små sugande klickljud ibland innan tränsning (och någon enstaka gång innan jag sätter på grimman). Jag tolkar det som en lätt stressreaktion på att vi ska iväg ut och göra något, då han är en sån som lätt stressar upp sig inför händelser (t.ex. svettas redan medan jag sadlar).

Jag försöker verkligen behandla honom därefter: tar det lugnt, han får titta på saker och ting, han får själv komma fram i boxen när han är redo, jag erbjuder tränset och han tar bettet själv när han är redo, jag visar sadeln åt honom. Ett av mina mål är att han ska växa tillsammans med mig och han har gjort det, går bland annat numera fram själv och tittar på nya saker där han förr bara ville springa ifrån dem etc. Men även detta kan ju bli en stress för en lågrangad häst: att han får möjlighet att växa och ta plats.

Han går också på lösdrift med kompis men har inte fri tillgång på hö, däremot på halm. Men han är känslig i magen och bli lös i magen av t.ex. flytt till nya stall, ensamma ridturer där han jagar upp sig över något eller färskt gräs på våren.

Jag måste komma ihåg den här tråden och se vad ni kommer fram till med din häst. Magsår oroar mig lite...

 

[Mooch]

Sv: Luftslukande islandshäst

Tack för intressant information!

 

[FreSus]

Sv: Luftslukande islandshäst

Intressant. Jag har en islandshäst som gör små sugande klickljud ibland innan tränsning (och någon enstaka gång innan jag sätter på grimman). Jag tolkar det som en lätt stressreaktion på att vi ska iväg ut och göra något, då han är en sån som lätt stressar upp sig inför händelser (t.ex. svettas redan medan jag sadlar).

Jag försöker verkligen behandla honom därefter: tar det lugnt, han får titta på saker och ting, han får själv komma fram i boxen när han är redo, jag erbjuder tränset och han tar bettet själv när han är redo, jag visar sadeln åt honom. Ett av mina mål är att han ska växa tillsammans med mig och han har gjort det, går bland annat numera fram själv och tittar på nya saker där han förr bara ville springa ifrån dem etc. Men även detta kan ju bli en stress för en lågrangad häst: att han får möjlighet att växa och ta plats.

Han går också på lösdrift med kompis men har inte fri tillgång på hö, däremot på halm. Men han är känslig i magen och bli lös i magen av t.ex. flytt till nya stall, ensamma ridturer där han jagar upp sig över något eller färskt gräs på våren.

Jag måste komma ihåg den här tråden och se vad ni kommer fram till med din häst. Magsår oroar mig lite...

Mycket intressant! Skulle gärna vilja veta mer om din häst då jag har en liknande, smånervös och stressar gärna upp sig men ändå glad och positiv och lyhörd. Vore kul att höra hur ni jobbar med honom, alla tips tas gärna emot. Jag är inne på samma linje som du, tar små myrsteg framåt i hans egen takt och det BLIR bättre men det går sakta. Han är född 03 så jag vet ju att jag har många år kvar framåt och att det jobbet vi gör det närmsta året blir grunden för resten men ibland tappar man modet, suget och motivationen

 

[Mooch]

Sv: Luftslukande islandshäst

Min är också väldigt positiv och lyhörd, oftast glad också. Han är social och gillar människor och ska alltid fram och prata med folk vi möter på vägen t.ex. Många tycker att han är olik andra islandshästar genom att han är så social och tar kontakt, han stänger sällan in sig i sig själv.

Jag har försökt vara lyhörd gentemot honom och låta honom visa vad han vill. Några exempel på vad jag har gjort med honom är:

- gå ut och beta där han själv får välja var han vill beta (inom rimliga gränser, jag har sista ordet), eller ut i skogen och låta honom söka det han vill äta (blåbärsris, speciellt gräs, kvistar osv).

- låta honom gå lös i stallet och undersöka saker och ting i egen takt medan jag fixar något annat eller är med honom och tittar på saker (funkar inte i nuvarande stallet tyvärr, för mycket foder tillgängligt).

- jag har slutat "bråka" med honom i boxen - förr fick jag alltid "hämta" honom och oftast stod han med huvudet ner i hörn och åt medan jag krånglade med grimma eller träns. Jag började istället stå och vänta på honom i dörren, prata, locka, visa grimman/tränset. När han kom fram fick han i början en bit morot efter att jag satt på grimman eller tränset men det har jag slutat med nu. Nu kommer han fram själv till dörren när jag öppnar, ibland väljer han att leta upp de sista höstråna innan han i stort sett sticker nosen i grimman själv och jag lär mig tålamod genom att vänta... Någon enstaka gång måste jag gå in i boxen och hämta honom och då känner jag noga efter om något är fel, kollar honom osv. Nu har vi ganska så fasta rutiner i ett stall där han trivs bra, och det har verkligen hjälpt. Han vet vad som ska hända.

- Läskiga grejer har han fått stanna och titta på. Jag har gått ut och gå mycket med honom och då har jag gått fram först och rört vid det läskiga, ibland lagt en morotsbit på det som han tagit efter en stund. Nu vill han själv kolla upp nya saker så länge de inte är alltför hemska.

- Jag har lett honom mycket och tränat att stanna på "ho" och mitt kroppsspråk. Att lära honom trava brevid mig var ett helt projekt då han verkligen ogillar att trava brevid mig. Jag vet fortfarande inte varför men jobbar på det. Jag har jobbat med honom lös i rundcorrall och på ridbana, han följer mig lös, kan skritta och trava på volt men kan även avvika till grinden och längta hem (mycket flockbunden).

- jag har ridit honom en del utan tyglar i rundcorrall och på bana, och ibland bara suttit på barbacka och låtit honom göra vad han vill (äta...) och ibland mer aktivt styrt och drivit på. Ibland funkar det jättebra och ibland blir det för pressat, särskilt när jag vill för mycket. En lättsam inställning med låga krav och mycket roligt och mycket beröm funkar bäst, en ständig balansgång för mig och min lust att uppnå mål.

- Jag rider för en instruktör (klassisk dressyr) som är mycket uppmärksam på hur hästarna mår och även korrigerar min inställning till ridnignen på ett konstruktivt sätt.

- En mycket viktig del är att jag förändrat mina tankar om honom. Jag har slutat tänka på honom som en rädd, feg häst och istället uppmuntrat honom för att han är en så "stor, stark och tuff" häst. Det låter kanske simpelt men har gjort en stor skillnad i hans mod att gå fram där det är läskigt. Om mina tankar påverkat mig eller honom mest kan man diskutera hur mycket som helst, jag tror på bådadera...

Jag försöker hela tiden rannsaka mig själv - vad vill jag uppnå tillsammans med honom och vad måste jag kräva kontra vad vill jag kräva? Just nu funderar jag över varför det är så viktigt för mig att han aldrig går förbi mig när jag leder honom? Hur stor roll spelar det så länge han lyssnar på mig? Vad kan det leda till? Hur påverkar det balansen mellan oss - han har ju fått växa med mig och utmanar därför mycket ofta mig som ledare, fast på ett snällt och ganska fint sätt. Han har också blivit kaxigare mot sin mycket dominanta kompis.

Om det är någon tröst för dig så är min häst snart 14 och vi jobbar på och fortsätter utvecklas hela tiden. Jag upplever att vi bygger ut hans grund hela tiden.

 

[Lena J]

Sv: Luftslukande islandshäst

Han äter enbart hösilage så att det beror på kraftfodret tror jag inte
Det märkliga är oxå att det inte sker JÄMT när han står i boxen så jag tror inte att det är betingat med boxen heller
Nåväl, vi väntar och ser lite till.
Intressant dock att höra om andras erfarenheter när det gäller just islandshäst.
Vill oxå påpeka att han inte krubbiter utan står gärna med huvudet mot boxkanten och snappar efter luft....

Jag har haft en häst som snappat luft, dock ingen islänning. Han gjorde så att han "böjde nacken", nästan som han "gick i fin form" och drog ner luft samtidigt som han nickade. Han var krubbitare från början, men när han inte hittade något att ta stöd på (hage med eltråd) kom han på den här lösningen i stället. Är det så du menar att din gör, eller tar han stöd mot något för att dra ner luften?
Jag tänker att det kanske är därför du ser det i boxen, han kanske inte kan ta stöd mot något i hagen?

Svårt att få bort vanan när de redan utvecklat beteendet. Det är ju oklart vad som orsakar det, min häst hade varit understimulerad innan vi köpte honom, men fortsatte trots aktivering och lösdrift. Man riktigt såg hur han njöt, särskilt när han fått något gott att äta, det liksom "triggade igång honom".

De förra ägarna hade haft krubbitarrem på honom, vilket vi inte visste. (vi visste inte om ovanan vid köpet)
Hos oss fick han vara utan trots beteendet. Han verkade inte bli dålig och eftersom vi såg hur han njöt av sina "nickningar" fick han hålla på.