Kontakt och kärlek.

[Sammet]

Måste bara få berätta...

Idag när jag var ner till betet till hingsten så kunde jag inte mer än konstatera att jag älskar honom enormt mycket.

Följande hände:


Jag går ner till hagen. På långt avstånd visslar jag och ropar på honom, han ser mig och börjar gå mot dit han vet att jag varje dag går när jag ska gå in i hagen (inte grinden men en bit ifrån). Vi kommer dit ungefär samtidigt, han är lite före.

Jag arbetar lite med honom och sedan byter jag vatten.
När jag tömt vattenkaret spolar jag av honom med slangen eftersom det är väldigt varmt ute (sommarvärme).
Han var inte så förtjust i tanken men efter lite om och men i form av "jag går sidled och visar mitt misstycke" så var det ok. (min hingst är en riktig mespropp). Sätter vattnet på fyllning.

Jag gick iväg och arbetade den andra hingsten och filosoferar med honom.

Kommer tillbaka till min hingsts hage eftersom jag fortfarande fyller vatten (vattentunnan är stor ).

Hingsten har gått iväg en bra bit in i hagen (stor hage). Jag ropar hans namn, han tittar upp, ser att jag är i hagen och kommer knallande igen...Kommer ända fram och umgås med mig trottds att jag bara kliar en stund. Håller sig i närheten och "är med mig"...
Trotts att jag inte "tvingar" honom eller ber honom ens om det, han bara vill det för att han tycker om det.

När jag köpte denna hingst var han svårfångad i hagen, gick undan och ville inte alls komma in...
Tyckte inte alls om att umgås med folk utan att för den skull vara elak.

Underbara häst.

 

[AnetteJT]

Sv: Kontakt och kärlek.

Så här är och känns det för mig att vara lycklig hästägare åxå.
När man känner att hästarna älskar ens sällskap för den man är, oavsett vad man kräver.
För på något sätt har man till hit lyckats i sitt kroppsliga sätt att tala om hur mycket man älskar dom.
I gengäld får man denna kärlek och lojalitet tillbaka...

Så du Sammet, jag vet hur det känns