Seabaz
Trådstartare
De flesta vet men om inte. Jag bor i norra Queensland i Australien. För 1.5 r sedan blev sambon och jag med hund. En "på pappret" 75% jack russell x 25% staffordshire bullterrier, hane.
Världens gulligaste och smarta osv...
Vi är konsekventa med rutiner, träning och mest av allt motion - hjärna och kropp.
Vi har inga problem med våran hund. Han har jakt i sig naturligt så han är näst intill aldrig lös. Han har aldrig rymt eller försökt rymma från trädgården med rejält staket.
Vi märker direkt om nån tik löper i närområdet,då drar han i kopplet på promenaden. Säger man till så går han fint men man kanske behöver säga till var tionde sekund inga problem för oss.
Nu till "problemet"
Australien är "om du inte ska avla med hunden. Kastrera!"
Det känns som om de försöker hjärntvätta folket att kastrera alla sällskapsdjur. Å andra sidan har vi enormt med "rescue dog and puppies" i hela staten så jag kan förstå med.
Mitt största dilemma i mitt eget huvud är "min hund är tränad och ok"
Å andra sidan så kan han vara "snappy" när andra människor utan att fråga kommer upp med deras hundar i min hunds ansikte.
Eller lösa hundar utan kontroll för all del....
Vad tänker ni idag om kastrering av blandras-familjehundar som aldrig kommer avla.. är det bättre att kastrera "bara för att" all säger det... eller inte?
Hunden är 1år 8 mån just nu.
Vi vill inte kastrera men om det är bättre för hunden själv gör vi det såklart. Men vi är väldigt delade från dag till dag... vi känner att vi behöver bestämma innan Augusti då det är vinter här nu och minsta risk för infektioner OM vi väljer att kastrera.
All in all,kan ni kära buke-medlemmar med mycket erfarenhet ge lite input på positiv/negativ med kastrering?
Världens gulligaste och smarta osv...
Vi är konsekventa med rutiner, träning och mest av allt motion - hjärna och kropp.
Vi har inga problem med våran hund. Han har jakt i sig naturligt så han är näst intill aldrig lös. Han har aldrig rymt eller försökt rymma från trädgården med rejält staket.
Vi märker direkt om nån tik löper i närområdet,då drar han i kopplet på promenaden. Säger man till så går han fint men man kanske behöver säga till var tionde sekund inga problem för oss.
Nu till "problemet"
Australien är "om du inte ska avla med hunden. Kastrera!"
Det känns som om de försöker hjärntvätta folket att kastrera alla sällskapsdjur. Å andra sidan har vi enormt med "rescue dog and puppies" i hela staten så jag kan förstå med.
Mitt största dilemma i mitt eget huvud är "min hund är tränad och ok"
Å andra sidan så kan han vara "snappy" när andra människor utan att fråga kommer upp med deras hundar i min hunds ansikte.
Eller lösa hundar utan kontroll för all del....
Vad tänker ni idag om kastrering av blandras-familjehundar som aldrig kommer avla.. är det bättre att kastrera "bara för att" all säger det... eller inte?
Hunden är 1år 8 mån just nu.
Vi vill inte kastrera men om det är bättre för hunden själv gör vi det såklart. Men vi är väldigt delade från dag till dag... vi känner att vi behöver bestämma innan Augusti då det är vinter här nu och minsta risk för infektioner OM vi väljer att kastrera.
All in all,kan ni kära buke-medlemmar med mycket erfarenhet ge lite input på positiv/negativ med kastrering?