Whoops, vatten över huvudet?

[TheRedLightning]

Hoppsan, börjar känna lite att jag kanske tagit vatten över huvudet.
Hade planer på att skaffa häst till våren/sommaren, och nu kanske det blir en labrador valp i sommar också.

Har funderat mycket fram och tillbaka, då valpen kommer kräva mycket tid m.m innan den klarar sig själv kortare stunder.

Vi är förvisso två i hushållet, men det känns som det är jag som kommer få det största ansvaret, då sambon jobbar övertid nästan jämnt.
Personligen vill jag helst skaffa hästen och sambon vill helst ha hund, men jag skulle tycka det vore roligt att ha med hunden som sällskap när man rider och håller på i stallet m.m.

Funderar mycket av och kring, än har vi inte fått något definitivt klartecken från kenneln. Valparna föds i slutet av mars och beroende på hur många de får så kanske vi får köpa en också.

Vad har ni för tankar om det hela? Är det något mer ni vill veta?

 

[Migo]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Det är lång tid emellan det att valpen kommer hem tills det att den är ett avslappnat sällskap i stallet och på ridturer. Med en del hundar går det aldrig.

Om du inte är 100% sugen på att skaffa valp och tror att ansvaret kommer hamna på dig så tycker jag du ska fundera ett varv till. Det är mycket jobb att vara småbarnsförälder!

 

[TheRedLightning]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Därför jag funderar på om vi bara kan skaffa det ena först och det andra sen, så många bitar som ska falla på plats. Jag läste att vid 6 månader kan de börja vara ensamma längre stunder, men det innebär att när valpen kommer så är det fyra månader dit.

Jag har inte riktigt tagit ett seriöst snack med sambon än, då han knappt är hemma och när han väl är hemma så däckar han i soffan typ för att han e så trött efter all övertid. Tänkte mest om det var någon med liknande erfarenheter där ute som kunde ge lite tips och råd?

 

[Red_Chili]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Jag har inte riktigt tagit ett seriöst snack med sambon än, då han knappt är hemma och när han väl är hemma så däckar han i soffan typ för att han e så trött efter all övertid.

Om det är så lär han inte ha möjlighet att ta hand om en hund på ett bra sätt och därför bör det vara du som bestämmer vilket djur ni köper.

Att ha valp kräver visserligen en del tid, men det är oftast lätt(!) jämfört med hur det blir när hunden är ca 6-12 månader gammal. Det är knappast någon slump att de flesta hundar som omplaceras är i just den åldern...

Om du hellre vill ha häst och har möjlighet till det, köp hästen och vänta med hunden till senare. Kanske ni inte alls behöver köpa valp utan det kanske dyker upp någon vuxen hund som behöver ett nytt hem och som man redan vet att skulle fungera som stallhund? Det är absolut inte omöjligt.

 

[Ravishing]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Tänk på att det inte är säkert att just din hund kommer klara av att vara hemma själv avslappnat. En del hundar har separationsångest och äter sönder hela huset pga. ångest.

Klart ni ska skaffa hund om ni vill, men se till så att ni är "on the same page" och att du inte blir tvingad att ta hand om en valp bara för att din sambo vill. Det slutar aldrig bra att bli intvingad i en sådan situation, skapar mest frustration och dålig stämning. Jag tycker du ska sätta dig ner och ta ett snack med sambon och diskutera kring hela idén. Sedan är det med största sannolikhet svårt att ha en 8 v valp och samtidigt en häst att ta hand om, du kan inte lämna en 8v valp själv varken hemma eller i stallet. Har du då inte en sambo som kan ta hand om hunden under tiden skulle jag definitivt vänta med häst eller vänta med valp.

Som Red_Chili skriver kanske en vuxen hund är ett bättre alternativ? Då kan den hänga med på en gång, och ni vet vilka egenskaper just den hunden har.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Som före detta hästägare och mångårig hundägare så rekomenderar jag dig att börja med hästen. Nu vet inte jag vad du haft för erfarenheter av hästägande tidigare men både att äga häst och att äga hund tar betydligt mer tid och kostar mer än man någonsin trodde. Eftersom du och din sambo inte verkar vara särskilt sampratade eller förberedda på hunden så är rådet börja med hästen. När du känner att du och din häst är samspelta, har en stabil vardag, om den är frisk och problemfri så du har en uppfattning om vilken tid och kostnad den tar...då kan ni börja snacka ihop er om hund.

Dock bara ett råd.....

 

[Migo]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Därför jag funderar på om vi bara kan skaffa det ena först och det andra sen, så många bitar som ska falla på plats. Jag läste att vid 6 månader kan de börja vara ensamma längre stunder, men det innebär att när valpen kommer så är det fyra månader dit.

Räkna inte med det. Det är höst individuellt och beror även till viss del på träning.

 

[Milosari]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Labradorer är kreativa hundar och nöjer sig inte med att vara ett bihang. De behöver vara i centrum! Annars så roar de sig på egen tass = upplevs som "jobbiga". Så med de förutsättningar ni har (bristande intresse, tid och ork) så skulle jag vilja avråda från ett hundköp och i synnerhet om det är en labrador.

 

[Lejonelle]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Vi är förvisso två i hushållet, men det känns som det är jag som kommer få det största ansvaret, då sambon jobbar övertid nästan jämnt.
Personligen vill jag helst skaffa hästen och sambon vill helst ha hund, men jag skulle tycka det vore roligt att ha med hunden som sällskap när man rider och håller på i stallet m.m.

Vem av er är det som tycker det är bra att skaffa både hund och häst? Har du något eget hundintresse eller är det sambon som vill jobba och träna med hunden? Om du vill ha häst och är beredd att lägga ned den tiden tycker jag du ska göra det hellre än att avstå ditt intresse för att uppfostra din sambos hund.

Om din sambo har hundintresse tycker jag att han ska skaffa hund när han vill prioritera att lägga ned tid på den. Så kan du "hjälpa till" och ha hunden med i stallet vissa dagar när han behöver jobba.

Jag hade både hund och häst under många år. Tyvärr var det hunden som fick hänga med på hästens villkor många gånger, och klara sig själv medan jag red istället för att få kvalificerad mattetid.

 

[TheRedLightning]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

*kl*

väljer att svara alla:

har funderat på vuxen hund, men för mig känns det roligare att kunna "forma" hunden lite själv och lära den viktiga grunder m.m. Vill inte behöva lägga massa energi på t ex att uppfostra en ouppfostrad hund.

Hunden kommer inte att behöva vara själv hemma, då sambon kan ha med den på jobbet. Jag kan inte ha med den på jobbet, då jag kör lastbil plus att vi har allergipolicy i lastbilarna.

Har även en känsla att jag "glömmer" bort min sambo, då jag är van att ta hand om saker själv.

Ingen av oss har bristande intresse, tid eller ork. Vet inte vart ni fick det ifrån?

Själv är jag väl egentligen mer en katt-människa, men har växt upp ihop med hund (cocker spaniel) och sen mamma, skaffade deras nya (flat coated retriver), som verkligen sprudlar med glädje så har längtan efter en sådan hund växt. Tyvärr kan jag inte låna mammas hund t ex ibland, för jag bor för långt bort och jag känner att det är bättre att skaffa hund än att skaffa barn, men jag är kluven. Vet varken ut eller in längre. :/

 

[McFlurry]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Jag har inte riktigt tagit ett seriöst snack med sambon än, då han knappt är hemma och när han väl är hemma så däckar han i soffan typ för att han e så trött efter all övertid.

Om din sambo inte ens har tid/ork att PRATA om att skaffa hund, så tror jag ni bör vänta med hunden. Särskilt om du vill ha häst också. Att ha hund kräver väldigt mycket tid, planering och engagemang och det funkar inte riktigt så att "när hunden är 6 månader kan den vara ensam längre stunder" och så rullar livet på som vanligt Det kan vara så att hunden aldrig klarar av att bli lämnad och har sönder hela huset i princip när den är själv. Med träning blir ju de flesta hundarna duktiga på att vara ensam men innan man köper en hund är det bättre med att inte räkna med det, för det kan vara just den hunden du köper som aldrig klarar av att vara själv.

Köp en häst och njut av härliga ridturer utan en hund som ligger och väntar i stallet istället (alternativt skaffa en vuxen hund) - det är mitt råd

 

[yennork]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Ingen av oss har bristande intresse, tid eller ork. Vet inte vart ni fick det ifrån?

Från dina egna inlägg:

Vi är förvisso två i hushållet, men det känns som det är jag som kommer få det största ansvaret, då sambon jobbar övertid nästan jämnt

Jag har inte riktigt tagit ett seriöst snack med sambon än, då han knappt är hemma och när han väl är hemma så däckar han i soffan typ för att han e så trött efter all övertid

Och så undrar jag:

Hunden kommer inte att behöva vara själv hemma, då sambon kan ha med den på jobbet.

Är det dina tankar eller sambons?

Sen är det ju milsvid skillnad på att ha med en vuxen väluppfostrad hund och en levnadsglad labradorvalp/unghund.

 

[Bison]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Vem ska aktivera hunden om sambon jobbar hela tiden och sen är däckad på soffan?
En labbe behöver jobba.

Det är absolut inga problem att forma en vuxen hund. Den kommer bli lika tillgiven som en valp om det är en normal hund.

 

[Sparrisen123]

Sv: Whoops, vatten över huvudet?

Hunden kommer inte att behöva vara själv hemma, då sambon kan ha med den på jobbet.

Förlåt om jag är negativ nu men jag bara måste... Vilken typ av jobb har din sambo? Jag försöker tänka mig arbetsplatser där en ännu inte vuxen labbe passar in, men det går sådär... Tänker jag labbevalp på kontor ser jag framför mig hur den äter upp alla viktiga papper, kanske springer iväg med tangentbordet och kissar på skrivbordet Labbevalp i affär vågar jag inte ens tänka på Labbevalp inom äldreomsorgen vore säkert väldigt roligt för de äldre (de fick underhållning att titta på i stort sett hela valpens pass) men också ett behov av en eller ett par extra anställda för att städa upp efter lillens framfart

Ta detta med en nypa salt, fullt så illa behöver det inte vara, men de smålabbar jag träffat har MYCKET energi och skulle inte nöja sig med att hänga med husse på jobbet. Om inte husse jobbade på hunddagis, det kanske skulle passa bättre

Annars tycker jag det låter som att kanske en vuxen hund passar er bättre? Om hunden skaffas med förutsättningen att den som vuxen/äldre unghund ska kunna hänga med i stallet, på ridturer och även kunna vara ensam hemma, känns det lite riskabelt med en valp. Det är inte alla hundar som fixar sånt. Med en vuxen hund vet ni redan från början att den passar.
Det kan också skilja väldigt i aktiveringsbehovet mellan olika hundar, och labradorer kräver, liksom andra retrievers, nästan alltid mycket aktivering både i form av fysisk motion och hjärngympa. De vill arbeta, massor!

Så därför tänker jag att om ni skaffar en vuxen hund, kan ni lite mer välja vilken ambitionsnivå ni har med ert hundägande och därefter välja en hund som bevisligen passar. Istället för att skaffa en valp, hoppas på det bästa, och sen kanske behöva styra om hela livet för att det ska fungera för valpen.

Slutligen, är ni säkra på att en labbe är rätt hund för er? Varför föll valet på just dem så att säga, vad "kan ni erbjuda" en labbe som gör att den passar in i er familj?