Öppet forum
Ännu äldre inlägg kan du hitta här.
Magdalena
(03 Dec 1997, 08:24:24)
Britta: Du har rätt att man behöver hålla koll på
ungarna, men ibland känner jag att de fixar det, jag har ju liksom
ögonen på dem i alla fall. Men nu till våra hästar
igen. De är absolut inte avtrubbade, de reagerar om någon gör
något de inte ska (rycker i munnen eller viftar osv), men de vet
att det inte blir så farligt, så de håller sig lugna.
Mina elever är jag jättenoga med att de gör rätt VARJE
gång, när de leder, umgås med hästen, hjälper
en kompis osv. En grej som verkligen blev bra var deras uppmärksamhet
på hästarna runtomkring, när en tjej åkte av som
jag berättade förrut. Innan dess var mitt prat om att hålla
avstånd mest tjat tror jag de tyckte, de kunde ju komma nära
utan att något hände... Nu måste jag berätta nåt
skoj. Min knattegrupp (8 st) fick träna hörnpasseringar förr-förra
gången, med koner till hjälp. Och förra gången behövde
jag inte ens påminna dem, de red ut i hörnen varenda varv! Hela
tiden! Och avstånden blev jättebra, jämt fördelade,
för de fick en helt annan känsla för hur de kunde kontrollera
hästen! Jag har aldrig haft sån stor respons förrut! Helt
överväldigad. Och de blev så glada när jag berömde
dem och sa att jag var riktigt impornerade, så de kämpade ännu
hårdare att få allting rätt! Å vad kul det är!
Förresten, visst är det skönt att det kommit ordentligt
med snö! I går kväll var jag ute barbacka med min ponny
vid 19.30 och vi såg så bra så! Mysigt!
Annika (03 Dec 1997, 08:24:18)
Vega: Vissa hästar kan bli ganska tagna av fällning resp
sätta ny päls. Själv brukar jag ge extra tillskott av B-vitamin
vid dessa tider.
Annika (03 Dec 1997, 08:21:21)
Lotta: Oftast får man bara en tillsägelse och "varningen"
stannar vid det. Annars kan man få böter och i värsta fall
blir man avstängd. Se vidare i TR.
eva (03 Dec 1997, 00:53:39)
Angående Mia som har en het häst. Jag rider själv
en väldigt het häst med mycket nerv. Den är extremt känslig
och framåt. Det du kan göra är att var konsekvent. Börja
rida den på lång tygel i skritt. Stanna hästen för
tygel och röst. Låt den stå stilla tills DU ber den att
röra på sig igen. Det är viktigt att hästen lyssnar
på dig och inte låter den förekomma hjälperna. När
han lyssnar på det här kan du övergå till trav. Jag
antar att han inte heller svara på halvhalter, så när
du känner att han går i från dig så gör halt
och rygga några steg. Observera att du inte ska slita i hästen
för då blir den bara stressad och kämpar emot bettet. När
du gör halt ska du även använda rösten, proo! Upprepa
och var konsekvent! Kom ihåg att bara rida i en lugn och avspännd
trav hela tiden. Så fort han går ifrån dig, gör
halt. Öka inte traven förrän du känner att han lyssnar!
Jag har prövat det här på den häst jag börjat
rida för några veckor sedan och det fungerade efter en kvart!!!!
Hästar är inte dumma djur utan försöker bara förekomma
våra hjälper.
Britta (02 Dec 1997, 23:23:15)
Mia A, Sofia p och Magdalena: Tack vare er hjälp har jag nu
lyckats hålla tre skrittlektioner i rad utan att det blev det minsta
tråkigt. Än en gång tack!
Britta (02 Dec 1997, 23:15:21)
Malla: Om du känner dig osäker finns det en massa saker
du kan göra. För det första naturligtvis det som Hille rekommenderade
- prata med ridläraren efter lektionen. För det andra tycker
jag du skall försöka få lite "vidgade vyer".
Titta på när andra grupper rider för andra tränare.
Har du nån kompis som har egen häst och rider privatlektioner
så försök hänga med och titta. Kanske finns det möjligheter
för dig att ta privatlektioner på en av ridskolans hästar?
På semestern försök ta dig iväg till nån form
av ridläger för vuxna. Så får du lite annat att jämföra
med i din vanliga ridgrupp, och känner dig kanske mindre osäker.
Förmodligen är dom andra lika osäkra som du men döljer
det kanske bättre. Med osäkerhet brukar ändock följa
en viss ödmjukhet, utan vilken de flesta aldrig lär sig rida.
Så jag tror du är mer på rätt väg än de
flesta. Lycka till!
Britta (02 Dec 1997, 23:10:10)
Hille: Hälsningen till Ulle är framförd... Tja, de
halvblodsuppfödare jag känner (såna som har hållit
på i hela sitt liv ungefär) säger 1 dl kalk/dag till stor
häst. Men jag tror de flesta av dem ger det bara periodvis, inte år
ut och år in i hela hästens liv. När min f d dressyrtränare
rådde mig att ge min häst kalk sa hon också den mängden.
Men jag har ju inte kollat det i nån bok. Det hela måste väl
bero på VARFÖR man ger hästen extra kalk?
Hille (02 Dec 1997, 23:01:14)
Malla: om du tycker det är obehagligt att fråga inför
hela gruppen så försök att prata med ridläraren efter
lektionen, tex. när ni skrittar av hästarna. Maria, det brukar
väl vara så att fodervärden står för de löpande
kostnaderna, boxplats, foder, avmaskning, transporter till och från
ägaren, skoning osv. Sen betalar ägaren försäkring
och ser till att du som fodervärd får med dig alla saker som
hästen behöver, sadel, träns, täcken mm. Det viktigaste
är att man gör upp ordentligt med ägaren vem som tar ansvar
för vad och ser till att få ett gällande kontrakt på
det man bestämt. Vem betalar tex självrisken om hästen blir
sjuk? Se till att hästen du har alltid är försäkrad.
Lycka till!
Britta (02 Dec 1997, 22:57:29)
Maria: Att vara fodervärd innebär enl min mening att man
har hästen som om den vore ens egen, dvs man står för alla
kostnader inkl foder, uppstallning, veterinär, hovslagare mm. Det
enda ägaren brukar stå för är försäkringen
(men kolla så att han verkligen gör det också, så
du inte står där med en oförsäkrad häst!).
Hille (02 Dec 1997, 22:50:43)
Britta: Menar du allvar när du säger att du inte kan ta
betalt för teorilektionerna?! När man börjar rida hos oss
så är kanske de 4-5 första lektionerna teori och sen har
man det en gång i månaden. Såsmåningom blir det
2ggr per termin, i början så lärde vi oss smörja,
sadla, tränsa, hästens färger osv. Sen gick vi vidare med
kroppsdelar, sjukdomar, hur man knoppar en häst o.dyl. Ulle hade ofta
sitsträning (longering), hoppteori och någon gång tolkade
vi. Vi hade t.o.m. prov några ggr. Såvitt jag vet har det aldrig
varit ifrågasatt om man ska betala för det, det är en självklarhet
att teori varvas med praktik här. Förstår att det ofta
är jobbigare med föräldrarna än eleverna... Är
det standard att ge hästarna en dl(!) kalk om dagen? På ridskolan
och i alla travstall jag har varit så får de en rågad
tesked, och de brukar vara väldigt noga med att foderstaten ska vara
exakt.
Maria (02 Dec 1997, 22:18:06)
Jag undrar vad det kostar ungefär att vara fodervärd (
vad det är man betalar och inte). Vilka extra kostnader som tillkommer
om man har egen häst. Jag har bara hjälpt till att sköta
en häst, men aldrig behövt betala. Det är ev så att
jag nu ska bli fodervärd och då undrar man ju vilka kostnader
det kan handla om.
Vega (02 Dec 1997, 22:16:07)
Är det fortfarande ingen som vet om vissa hästar kan tycka
att det är jobbigt att sätta päls`Har hör det påståendet
och kan inte förstå varför det skulle vara det.
C (02 Dec 1997, 21:10:36)
Hej E! Om din häst är rund om magen men i övrigt
mager så kanske han har mask??För övrigt tycker jag att
HÖ är basfodret, särskilt åt ponnyer. Kraftfoder behövs
naturligtvis i vissa fall t ex tävlingshästar, hästar i
intensiv lektionsverksamhet, hästar i avel (och digivande/växande)
etc. Men en ponny som bara promenadrids lite tycker jag klarar sig med
hö och mineraler! Kanske 5 kg hö per dag åt din häst.
E (02 Dec 1997, 20:31:27)
Hej! Jag vill fråga angående min hästs foderstat.
Han är ca 135 cm i mankhöjd, kanske något lägre. Han
är ganska rund om magen och om ryggen, men man känner ryggraden
tydligt. Han är väldigt slö och l´ganska hård
i munnen. Han rids ca 60 min per dag, en gång i veckan rider jag
två timmar ute och ibland så gör jag något annat
(kör, longerar etc). Hur ska jag motionera honom? Vad är hans
foderstat, tycker ni? Om ni inte vet så ge mig något tips på
någon bok eller hemsida på svenska.
Lotta (02 Dec 1997, 18:43:00)
vad händer egentligen om man får en varning på
en hopptävling?
Britta (02 Dec 1997, 16:28:18)
Magdalena: Det verkar ju praktiskt att ha så säkra hästar.
Mina är också väldigt snälla men jag anser ändå
att så länge dom inte är fullständigt hjärndöda
så är det ändå HÄSTAR. En gång när
vi hade ponnyridning inne i samhället stod det en gubbe och hans barnbarn
precis bakom en ponny. Då jag bad dem att inte stå precis bakom
blev gubben jätteupprörd och frågade om inte hästen
var "säker". Litegrann tycker jag att ridning idag sker
allt mindre på hästarnas villkor och alltmer på ryttarnas.
Lektionshästar förväntas stå ut med ovarsamma hjälper,
ungar som väsnas mm. Jag tillåter aldrig någonting sådant
hos oss och våra elever får ofta beröm från "kunnigt
folk" (veterinär, hovslagare m fl) för att de hanterar hästarna
på ett så trevligt sätt. Det värsta jag har sett
var på en annan ridskola där man just skulle ha nån form
av ridlekis. Två ponnyer leddes in i ridhuset. Sen kom en flock (ca
10) stojande barn SPRINGANDE genom hela manegen mot de stackars hästarna,
som tydligen inte hade mycket till reaktionsförmåga kvar, eftersom
de inte rörde en min. Sen gnäller man på lektionshästar
för att de är okänsliga.... Jag tycker det är viktigt
att eleverna lär sig hur man beter sig med ALLA hästar, inte
bara ridskolehästar "för de är så snälla".
Det är ju ofta utanför ridskolorna som olyckorna sker. Jag menar
inte att det är så på din ridskola Magdalena, men hur
vet du att inte t ex de två som stod ensamma på en volt med
shettisen råkade rycka till den i munnen ellervifta med handen framför
ögonen på den eller någonting sådant? Jag låter
kanske gnällig men jag tycker att det är ridlärarnas absoluta
skyldighet att se till att lektionshästarna utsätts för
så lite som möjligt.
Magdalena
(02 Dec 1997, 16:01:04)
Britta: Vi har 6 elever i lekis, och 8 från knatte och uppåt
för ungdomar, 10 vuxna max (vi har 60m ridhus). Vår ponnier
är de coolast man kan tänka sig! Jag jobbade på en annan
ridskola förrut, och där kunde man aldrig lita på att allt
gick som det skulle. Men där jag jobbar nu är de väldigt
noga med hur hästarna är och fungerar i verksamheten. Två
ponnier har vi haft ett tag, men de såldes vidare när de inte
riktigt passade in i verksamheten. Vi har en urgo shettis som är helt
otroligt lydig! Fast hon gillar inte att hoppa. Det är ju bara två
eller tre hästar inne samtidigt, så jag har god koll på
dem hela tiden, och så får man ju anpassa lite efter hur hästarna
verkar. Ibland får man byta plan väldigt drastiskt om man märker
att de är lite extra på tårna. Men jag har flera gånger
haft halva gängen och ha sitsträning medan två stycken
är borta på andra volten med shettisen och klurar alldeles själva
vad de ska göra för att ändra stigläder osv. Jag har
haft en "olycka" på hela terminen, och det var den "duktigare"
lekisgruppen som hade varit ute i skogen, och när vi kom in i ridhuset
igen så stannade en av ponnierna, och så pratade tjejen som
red bakom med någon annan, så hon gick för nära,
och då sparkade den som stod still, så den pratande tjejen
ramlade av. Men det är det enda som hänt.
Britta (02 Dec 1997, 15:25:57)
Magdalena: Hur många elever har ni per grupp?
Britta (02 Dec 1997, 15:22:35)
Magdalena: Din beskrivning av eran utbildningsgång låter
fantastiskt bra tycker jag. Här går de antingen på knatteridning
(med ledare) där de lär sig styra, rida lätt, en massa balansövningar
mm. Ledarna hos oss är duktiga större tjejer som hela tiden hjälper
och instruerar den de leder. Efter knatteridningen rider de nästan
alltid några privatlektioner i longerlina och därefter utan
ledare, först tillsammans med nån duktig tjej som "förryttare",
så småningom klarar dom sig själva. Här i trakten
är redan detta ganska "magstarkt" för de flesta, eftersom
de två, sedan många år dominerande ridskolorna, alltid
har fungerat enligt principen: "upp på hästen och rid.
Är du rädd får din mamma springa med". Sen rider man
i ridhuset var tredje gång, hoppar var tredje (alla på en rad,
nos i svans) och rider ut (med ledare) var tredje. Hur folk från
dom ridskolorna rider kan ni nog föreställa er. Men dom TROR
att dom rider mycket bättre än mina elever eftersom dom får
hoppa och rida ut med en gång. Jag har alltså även detta
att kämpa emot. Ta betalt för en teorilektion kan man bara glömma,
det gäller att försöka "smyga" in teorin utan
att dom märker det... En fråga bara: Hur vågar du låta
en så liten unge leda? Om hästen hoppar till tappar ju ungen
antingen taget eller blir nersprungen...?
Magdalena
(02 Dec 1997, 15:13:11)
Britta: Mina lekis ungar går i den "lägsta"
sortens ridgrupp på vår ridskola. Det är billigare än
de andra, och det står i beskrivningen att de har sitsträning
var tredje eller var fjärde gång, och i början av terminen
har de två hästar på sex barn, och mot slutet av terminen
rider de på varsinn häst. När man är "klar"
för att gå vidare hamnar man i en knattegrupp som rider i 45
minuter, och där kräver man lite mer, kanske börja galoppera
efter hand (korta bitar). De får inte heller ha ledare i knatte.
Helst vill jag inte ha ledare på lekis heller, det är därför
som vi börjar med några få hästar, så kan de
leda varandra och lära känna hästen ordentligt, så
de vågar rida själva sen när de har varsinn häst.
Annika (02 Dec 1997, 15:10:47)
Ida: Vill varna för att ge för mycket kalk då detta
kan ge skador på benstomme. (Lösa benbitar alt gallor mm)
Magdalena
(02 Dec 1997, 15:09:27)
vera: Min kompis har ett 7 årigt sto e.Wartung-Marabou x och
hon är ganska stor, lite dålig kroppskontroll (koordination),
men snäll och trevlig (fast inte mot andra hästar), hoppar mycket
trevligt med god teknik, rättar sig bra, men verkar inte ha riktigt
stor kapacitet. Sen har jag sett en annan Wartung som står en bit
ifrån oss, och han har nog halvblodsmamma. Är mycket ädlare
än stoet, men är väldigt tittig, fjantig! Ca. 162 cm. Sen
vet jag inte så många fler. Men av det jag sett är inte
Wartung någon hingst jag är särskillt förtjust i.
Britta (02 Dec 1997, 15:06:10)
Ida: Det är rätt som Sofia P säger. 1 dl kalk/dag
till stor häst, 1/2 dl/dag till ponny. Det brukar kunna hjälpa
mot "sura magar" också.
Annika (02 Dec 1997, 15:05:10)
Ida: Det finns foderkalk att köpa. Se dock till att Ca/P (Calcium/Fosfor)halten
blir korrekt!! Kanske kan du justera med kli eller betfor beroende på
hur kvoten ser ut.
Sofia P (02 Dec 1997, 14:35:58)
Ida. Visst finns det foderkalk. En häst jag red fick 1 dl om
dagen, men det beror ju helt på hur mycket din häst behöver.
Jag har ingen aning om ifall var en standardmängd.
Ida (02 Dec 1997, 14:32:12)
Min häst behöver få i sig mer kalk (efter en uträkning),vad
kan jag ge?Finns det ren kalk att köpa som man kan strö i fodret?Hur
mycket ska man då ge?
Sofia P (02 Dec 1997, 14:27:30)
Vera: Valackar kan växa länge fast de brukar vara färdiga
vi fem ungefär. Höjden fram i förhållande till bak
kan ändras om hästen musklar sig och börjar jobba rätt,
fast jag har mest hört talas om överbyggda hästar som sänkt
sig bak (eller höjt sig fram?) med rätt ridning. En häst
kan nog vara ganska låg resp. hög bak beroende på om den
spänner sig eller inte, ännu mer än när man mäter
över manken.
Sofia P (02 Dec 1997, 14:22:14)
Britta: Jag har inte tänkt på om hästarna ser långa
ut i boken, men däremot är det ganska "tysk". Svårt
att förklara, men jag tycker den är bra på många
sätt annars. Framförallt när det gäller att hitta alternativ
att prova om hästen inte gör riktigt rätt. Kyras sätt
att jobba hästen från handen finns med i Dressyr med Kyra, men
när jag bläddrade i "Proffsryttaren.." verkade det
likna mycket. När jag säger "tysk" menar jag nog att
det är lite mekanisk... Förstås du vad jag menar? Mueselers
ridlära har jag aldrig stött på. Är den bra?
Mia A (02 Dec 1997, 14:09:03)
Britta: För några år sedan när jag jobbade
lite som ridlärare, så brukade jag i nybörjargrupperna
(både barn och vuxen-grupper) "lätta" upp stämningen
med lite enkla gymkhanaövningar. Det var väldigt effektivt om
man ville ha sina elever till att slappna av på hästryggen.
Kräver inte så mycket förberedelser. Att rida med potatis
på sked krävde lite koncentration av ryttaren och eftersom de
fick rida två och två, så blev det lite tävling
och jävlar anamma också. En annan rolig övning var slalom
mellan hinderstöd. Där får man samtidigt som man leker,
göra ledande tygeltag, vara med med skänklar osv. Små labyrinter
med bommar på marken är också bra. Hoppas du fått
lite nya tips. Lycka till!
vera (02 Dec 1997, 13:40:54)
Är det någon som vet något om Wartung´s avkommor,t.ex
psyke,storlek,utbildningsnivåer m.m? Jag har en 6 åring med
xx mamma efter Wartung. Förresten, hur länge växer en häst?
Mitt odjur är helt plötsligt 6 cm högre i aktern.
Britta (02 Dec 1997, 13:10:32)
Sofia P: Jag har oxå Proffsryttarens ridlära. Tycker
inte du oxå att många av hästarna på bilderna ser
fruktansvärt LÅNGA ut? Annars är det en jättebra bok.
En bok jag annrs gärna skulle vilja läsa är Mueselers ridlära.
Nån som vet var man får tag på den?
Emma (02 Dec 1997, 13:03:28)
Min häst har fått nån sorts bett i sommras det
såg ut som ett vanligt bett utom att det var mycket större och
hon tappade päls runt omkring och där djuret hade bibti var det
som två bett på samma plats. Jag skulle vara hemst taksam för
svar!
Britta (02 Dec 1997, 12:57:39)
Magdalena: Tack för alla tips! Många av dem verkar passa
väldigt bra. Nybörjarna jag nämnde är egentligen inga
nybörjare, de har gått på - aktiv! - knatteridning hur
länge som helst, till slut måste dom ju få börja
rida utan ledare. Så när vädret är vackert och hästarna
på gott humör rider dom faktiskt i trav utan ledare och rider
även de vanligaste vägarna, snett igenom, rätt upp, volta
osv. De rider t o m lika fördelade ibland. Det fungerar bra, dom sitter
fint o inverkar bra men är egentligen alldeles för små
för att vara så duktiga om du förstår hur jag menar.
En och annan galopperar t o m en långsida med ledare. Just det att
dom är så små gör det svårt att gå vidare,
det blir lite samma sak hela tiden för nu gäller det ju främst
att dom får rutin. Tyvärr blir dom jätterädda om dom
trillar av och det är ju inte så konstigt. för allt som
är större än shettisar är ju enormt för dessa
barn. Inte rider de en hel timme, upp och avsittning tar ju också
en stund. Försöker, som du säger, få dem att själva
ta sig upp, korta stigläder osv, och det tar ju också lite tid.
Tror tyvärr inte att de kan vara två om varje häst o leda
varann för då gnäller föräldrarna om att de inte
rider hela lektionen. Och i dessa konkurrensens tidevarv... Men som sagt,
många av dina tips verkar mycket användbara (och med lite hjälp
från ovan kanske ridbanan tinar upp oxå?).
Malla (02 Dec 1997, 12:28:00)
Först tog jag förståss mantaget för tidigt
och långt bak - låsning - sedan för tidigt och långt
fram - fladdertyglar. Men nu går det ju upp små ljus och jag
kan knappt bärga mej tills nästa gång. Tack - kul - åsså
skall jag börja fråga mer på lektionen - men alla verkar
vara så balla på nåt vis? Äh de kanske är lika
osäkra som jag - hej för idag.
Magdalena
(02 Dec 1997, 12:27:00)
Britta: Jag har två "lekis" grupper som är
6-7 år och de brukar vara lätta att hitta på "bus"
med. De får sätta sig baklänges och så leder en kompis
ett varv på volten eller så, det brukar vara populärt,
och tränar balansen! Mina småttingar har också haft hårtträning
i uppsittning och iordninggörande av stigläder, och det kan man
hålla på med hur mycket som helst! Det räcker med en häst
på 2 ungar, och så får de hjälpas åt att göra
iordning stigläder och sitta upp, sitta upp baklänges direkt,
från höger sida osv. Och när de är två och två
brukar det fungera bra, eftersom de kan prata med varandra, och då
tänker de snabbare, och det fastnar lättare. Mina lekisgrupper
är väldigt olika, den ena har ridit en och en halv termin, och
de har precis börjat med lättridning, den andra började
efter sommaren, och de har precis börjat med varsinn häst, och
i lördags gjorde vi snett igenom! Wow! Alla sitter upp själva,
men vissa behöver en liten knuff i rumpan, eller att dra ut stigläderspännet
ibland. Men rider de en hel timme! Orkar de hålla koncentrationen
så länge? Mina brukar vara precis lagom en halvtimme, sen märks
det att de blir trötta och flamsiga. Vi har två ridhus, det
ena är varmt och skönt (nåja...) men lilla, där ponnierna
går... burr! Det är kallare där än ute!!!
Sofia P (02 Dec 1997, 12:13:07)
Britta: Jag var inte säker på om det var ett intressant
ämne så jag beskrev det inte så noga, men då ska
jag göra ett försök. Man står vid hästen hals,
med ryggen i "färdriktningen" och håller vänster
hand i vänster tygel, rätt långt fram. Höger hand
håller höger tygel över hästens hals. Nu kommer jag
inte ihåg exakt var över halsen höger tygel skulle ligga,
men det märker du när du provar. I höger hand har man ett
långt spö så att man kan gå på hästen
på baken med det. Eftersom man får gå baklänges
med hästen handlar det inte om att "köra" i ökad
trav utan för att träna att trampa och samla. Det är en
bra teknik att kunna, även om man inte har en häst som ska gå
svår. Det finns något liknade beskrivet i Proffsryttarens ridlära
som jag fick i går så jag kan kolla ikväll om jag missat
något väsentligt. Tilläggas bör att jag som är
1.57 har lite svårt att jobba hästar så här, men
det går säkert med bättre teknik även om man är
kort. Jag jobbar på det!
Britta (02 Dec 1997, 12:01:15)
Sofia P: Ang Kyras "bakvända tömkörning".
Förklara!
Britta (02 Dec 1997, 11:59:36)
Mirre: Kan du precisera dig?
Sofia P (02 Dec 1997, 11:58:53)
Britta: Oj, var de så unga. Då är nog Magdalenas
tips lite lämpligare. Lycka till i kväll!
Britta (02 Dec 1997, 11:57:04)
Malla: tnk på att ta mantaget rätt långt fram,
annars blir handen kvar vid manken = ingen eftergift.
Sofia P (02 Dec 1997, 11:56:09)
Malla: Att ta mantag långt fram borde vara helt Ok i ditt
fall. Det är mycket bättre att tyglarna hänger över
hindret än att du håller i hästens mun. Om man inte har
en häst som rusar iväg efter landningen är det ingen fara
med att ha slaka tyglar. Det låter som om din ridlärare inte
tyckte du lättade tillräckligt över hindret. Så fort
du landar måste du förstås släppa manen och få
tillbaka den mjuka kontakten, liksom att du bara ska hugga tag i manen
över hindret, inte innan. Träna på att stå i lätt
sits i balans så att du på sikt kan föra fram händerna
så mycket som behövs, utan att hålla i manen.
Britta (02 Dec 1997, 11:56:06)
Malla: Så här tycker jag: Ha så pass korta tyglar
att precis när du tar mantaget skall tyckeln vara sträckt. När
du håller i manen och hästen sträcker fram halsen så
följer ju handen automatiskt med = precis så mycket eftergift
som krävs. Det ser i alla fall ut att funka när mina elever hoppar.
Britta (02 Dec 1997, 11:52:27)
Magdalena: Jag förstår precis vart du vill komma (det
vill jag oxå...) Tack för alla tipsen; har du fler så
berätta gärna om dem. Jag har nog stått i mitten för
länge, känner mig precis tom i skallen när det gäller
uppfinningsrikedom. Det svåraste med dom här ungarna är
att dom är så små, blir det för mycket teoretiserande
så fattar dom ingenting. (Den äldsta är sju...). Hur som
helst, många av dina tips var mycket bra. Tack!(Det värmde i
kylan!)
mirre (02 Dec 1997, 11:52:04)
någon som vet något om störningar i tarmfloran
Malla (02 Dec 1997, 11:49:23)
Jag har börjat om med ridningen igen som vuxen. Det är
ändå mycket som fungerar. Sitsen är ridlärnana nöjda
med och det är jag glad över. Sen är jag nog ojämn
och kommer inte riktigt ihåg vad allt heter som man gör.Då
blir det ibland svårt för mej att förstå riktigt
hur ridläraren menar - och jag är så knäpp att jag
ännu inte vill visa mej dum och fråga för tokigt - nu har
jag ju hittat en sida för det här - om jag får några
svar förståss. Jo vi hoppade igår i både trav och
galopp. Två hinder i serie och inte alls höga - allt var lungt.
Jag satt ok - men balansen är inte så bra än. jag skulle
då ta ett mantag tyckte ridläraren - samtidigt skulle jag vara
mjukare i handen. Hur? Jag har ju hela tiden en mjuk kontakt med hästens
mun, mjuk i handleder och sträcker fram eller ut eller förlänger
armarna eller hur jag skall beskriva det i armbågsnivå i själva
hoppet. Mantaget kändes säkert men gjorde att arm hand ju låstes
och det gick inte att mjukna eller att följa med - alt att jag tog
mantaget så långt fram att tyglarna hängde och slängde
i bågar. (Hästen var glad hela tiden). Om jag har för otydliga
frågor så behöver ni bara skriva det så skall jag
försöka precisera - om jag kan?
Sofia P (02 Dec 1997, 11:39:06)
Britta: Vad det gäller skrittpasset verkar det segt... Framdelsvändningar,
skänkelvikningar osv. hade jag nog själv suttit och gjort. Ni
kan ju testa att jobba hästarna från marken - tömkörning
med tyglar då man står vid huvudet bakvänt som Kyra gör
det. Det kan nog inte vara så farligt att ta något kort steg
i trav då också. Byten: Den häst jag tränar byten
på har väldigt lätt för det och jättebra galopp
så till att börja med är det lätt för henne.
Jag har bytt i hoppningen länge för det gör hon i stort
sett av sig själv. Nu i dressyren började jag med att rida mycket
fattningar och avsaktningar till förvänd och rättvänd
galopp. Jag försökte fatta mycket med ytterskänkeln som
behövs i bytet. Sedan har jag provat att byta på lite olika
ställen - lättast är att komma i förvänd galopp
längs långsidan och byta innan hörnet. Min häst är
väldigt säker i förvända så jag är inte
rädd för att hon ska börja byta av misstag. Jag försöker
känna när det är jag driver med inre benet vid sadelgjorden
(man driver ju lite i takt med sprången även om man inte tänker
på det) och så försöker jag räkna till tre,
ett, två, tre, byt. Detta är något jag jobbar på
- jag tycker det är svårt att ge hjälpen i rätt ögonblick.
Jag har tränat på min systers supersäkra häst innan
jag började med min egen eftersom min håller på att lära
sig. Vid byt lägger jag om skänklarna och byter. Kyra förordar
att man lägger om skänklarna ett språng innan, men på
min superkänsliga häst går inte det. Än så länge
måste jag lätta framåt en del i bytet, men vi jobbar på
att kunna bibehålla samma galopptakt även i bytet. Just fattningarna
till förvänd, resp. rätt med mycket kort avsaktning tycker
jag hjälpte både mig och hästen mycket i början. Också
detta med att LÄTTA i bytet (och sedan ta upp igen förstås)
funkar mycket bra på min häst.
Magdalena
(02 Dec 1997, 11:36:53)
Britta: Om mina elever bara fick skritta en hel timme skulle jag
passa på att ha lite teori samtidigt. Tex. fotförflyttningen
i skritt och hur en bra/dålig skritt kännetecknas, låta
dem blunda och känna hur hästen rör sig, detta tar i alla
fall en kvart. Sen skulle jag nog låta dem prova att flytta hästarna
åt sidan. Även om de är nybörjare så kan de
ju få känna på hur man kan flytta hästen (vikt, skänkel,
tygel) vad som påverkar vilken del av hästen. Och sen mycket
gymnastik veva med armarna och benen (håller värmen bra också),
prova att svänga utan tyglarna, få dem att våga sätta
sig i damsadel, kanske hoppa av från damsadelsits och upp igen. Passa
på att fråga lite vad de har för mål med sin ridning,
be dem sätta upp ett första mål (då måste de
tänka lite...) och prata om hur ni ska nå dit. Jag skulle kunna
fortsätta i evigheter, men jag hoppas du förstår lite vart
jag vill komma. Passa på också och berätta varför
de bara kan skritta (inte bara "det är för hårt och
halt"). Ha det så kul i kylan i kväll...
Britta (02 Dec 1997, 11:20:04)
Sofia P. Hur tränar du in byten? Hur skulle du själv beskriva
hjälperna?
Malla (02 Dec 1997, 11:18:18)
Ja, nu förstår jag nog att jag i alla fall har reagerat
rätt över att det är ett på nå´t sätt
okritiskt användande av och tillåtande även från
ridläraren att rida med sporrar fast ingen riktigt tänkt på
hur och när och varför. Kanske jag skulle våga mig på
en provocerande fråga nästa lektion?
Britta (02 Dec 1997, 11:17:16)
Hej Sofia P du som brukar ha bra idéer: Vår ridbana
är hårdfrusen. I kväll står jag här med två
nybörjargrupper med fyra elever i varje. Skritta går på
detta underlag men trav är uteslutet. Vad gör man med fyra nybörjare
en timme i skritt? Hjälp...!
Sofia P (02 Dec 1997, 11:08:56)
Malla: Jag håller med Britta om att man har sporrar för
att kunna ge finare hjälper. Jag rider med sporrar ibland, när
jag ska träna byten t.ex.. Jag tycker det är bättre med
en lite slö häst att INTE ha sporrar för då kan man
sparka till ordentligt en gång (som alternativ till spöet) om
hästen inte reagerar för att sedan prova med en finare hjälp
igen. Sparka med sporren blir för skarpt, tycker jag.
Britta (02 Dec 1997, 10:54:18)
Malla: Meningen med sporrar är väl egentligen att man
skall kunna rida med "finare" hjälper. Tyvärr är
det väl så att många (speciellt vuxna av någon anledning)
får för sig att sporrar på nåt sätt betyder
att man har makt över hästen. Att vissa ridskolor tillåter
sporrar i tid och otid kan inte jag begripa. Orätt använda gör
de en känslig häst nervös och en okänslig häst
ännu okänsligare. Att rida med sporrar borde istället vara
ett bevis för att man verkligen har kontroll på vad man gör
med sina skänklar, liksom ridning på kandar borde vara ett bevis
för en mjuk hand och inte, som i många fall, ett tecken på
att hästen är stenhård i munnen... Förstår du
lite hur jag menar?
Malla (02 Dec 1997, 10:48:02)
Jag undrar bara litet det här med att rida med sporrar. Jag
rider i en två årsgrupp, vuxna. där använder vi inte
sporrar alls. Sedan helt plötsligt i högre grupper, jag har inte
kommit på när det händer - men då har helt plötsligt
alla sporrar. Varför det? Skall man bara ha det för att man inte
orkar använda sina hjälper tillräckligt mycket längre
eller vad händer. Jag tycker inte det verkar som om det hästen
det beror på i alla fall - det borde väl vara det snarare tycker
jag? Liksom "trött gammal ridskolehäst kanske blir mer vaken
med sporrar - men inte litet yngre och redan pigglad häst". För
att inte svamla till det är egentligen min fråga. När skall
man använda sporrar?
Britta (02 Dec 1997, 10:42:10)
Magdalena o Vega: Jag har haft samma problem med en av mina hästar-
Fort in och ännu fortare ut igen...Till slut gjorde jag såhär:
Vanlig grimma och longerlina på hästen. En höbal att sitta
på i transporten åt mig. En bok att läsa och äpplen
att bita i åt mig. Sedan fick hästen varken mat eller vatten
i sin box utan enbart i transporten. Jag ställde fram vattenhink och
krubba på golvet ungefär mitt i transporten. Sen satte jag mig
och käkade äpplen, höll löst i longerlinan och efter
rätt lång tid stod hon lugnt halvvägs in i transporten
och åt och drack. När hon ville backa utt fick hon göra
det, det är ingen ide att hålla emot, det skapar bara panik
(trycket bakom öronen) och hästen är ändå starkare.
För varje måltid flyttade jag foder och vatten längre in.
Till slut fick jag hänga upp vattenhinken i bommen och ha maten i
en transportkrubba över bommen. Ju närmare hon kom desto större
intresse visade hon också för äpplena (det hörs ju
när man biter i dom oxå). Efter 4-5 dagar stod hon lugnt ända
inne i transproten och åt. Ofta backade jag själv ut henne mitt
i måltiden. Då ville hon in igen. Efter ett tag kunde jag stå
snett bakom och klappa henne på baken utan att hon brydde sig. Efter
ett tajg började jag lyfta lite i luckan och direkt lägga ner
den igen (viktigt att stå på sidan och ej bakom). Så
här höll vi väl på i ett par veckor. Det kan tyckas
grymt att om hon inte gick in fick hon varken mat eller vatten (det var
mitt i sommaren så ibörjan var hon rätt törstig...).
Men jag tycker det är ännu grymmare den dan man står där
med en häst med akut tarmvred eller liknande, och den dör hemma
på gården för man inte kan lasta den och åka till
djursjukhuset... Detssutom är skaderisken minimal på det här
sättet.
Magdalena
(02 Dec 1997, 10:16:11)
Vega: Jag har precis samma problem med en häst jag tränar
(fast nu vilar hon, eftersom vi inte kan transportera henne till ridhuset,
och det är isbana ute...). Det är nog lite klaustrofobi tror
jag. Vi har tänkt att träna henne med en fronturlastad transport
och leda henne rakt igenom, så hon inte tänker på att
kasta sig bakåt. Och sen ha en transport med hel bom bak som man
kan "slänga igen" utan att man själv behöver stå
i vägen. Men vi har inte provat än, för transporten är
beställd, men har inte kommit.
Magdalena
(02 Dec 1997, 10:13:47)
Emelie: Träna att få kontroll på hästen genom
att vända upp mot hindret, men ha inte avsikt att hoppa, utan lägg
en volt istället, och gör om och gör om. När hästen
är lite lugnare så rid mot hindret och hoppa om hästen
håller sig lugn. Direkt efter gör du halt. Man kan ha en bom
som visar var du senast ska ha stannat (ca. 15-20 m. efter hindret). Ha
gärna travbommar eller en avsprångsbom för att hjälpa
hästen. Ha bara små hinder. Prova med två hinder i rad
och gör halt emellan. Det är ett mycket långsiktigt arbete,
och du kanske knappt kommer till hoppning första gången, men
jobba på tills hästen väntar på dig. Lycka till.
Vega (02 Dec 1997, 10:12:18)
Vi har inte problem att få in hästen i transporten men
så fort vi ska stänga så får han panik och kastar
dig bakåt. Som om han är väldigt rädd om baken men
han har inga dåliga erfarenheter av att transporteras. Sist fick
vi skicka honom med långtradare och det blir ganska dyrt i längden!
Några förslag?
Titta på tidigare inlägg