Vinthundar - nå't för mig?

Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Även ifall tråden handlade om salukis så kan jag tipsa dig om att titta lite närmare på dalmatiner också :) Speciellt när man tänker på ridturerna och även längre distanser då detta ursprungligen är en vagnshund.
Inte heller detta någon ras man tänker på direkt när det gäller absolut lydnad, du måste lägga ner mer arbete för att komma lika långt med en dalmatiner som med tex en schäfer, men du skrev ju att du kan tänka dig att lägga ner mycket energi på det också ;)

Bara det ger resultat är jag beredd att anstränga mig :D
(men att jobba i flera år för att hunden KANSKE kommer tillbaka till mig om det blir nödvändigt.. :crazy: . klart att om jag totalfaller för en individ kommer jag att "klara mig" ändå. men det kallas undantag!).

Hur är dalmatiner i övrigt? (ska jag ha hund som behöver massa massa aktivering, skaffar jag hellre en schäfer, border collie eller nån blandning av olika brukshundar ;) valt bort schäfer just för att de behöver massa mycket t.ex. bruksträning..). Psyke?
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Ja det gör det :p Bara en sådär miljard..haha.
Men av alla hundar jag träffat är det dem jag trivs bäst med.

nåja, det blir vad det blir - när och om det blir. vi får se. trallalaa..
 
Senast ändrad:
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

www.dalmatiner.nu tycker jag har väldigt bra texter om dalmatinern.
De ska rent generellt inte ha någon större jaktinstinkt men det är också lite individuellt. Jag har fått mycket uppfattningen att de flesta har mer problem att få sin hund att gå fint i koppel än att funka lös :p
En dalmatiner vill få aktivering och hjärngympa men kräver det inte varje dag eller flera timmar. Det viktigaste för den är att den får springa av sig lös.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

:(

klart, det finns ju linor.. men som sagt; mindre kul för hunden? speciellt om h*n vill ha ett tempo och pållan ett annat...

Min hund ÄLSKAR att springa med hästen. I alla gångarter, självklart är kapplöpning i galopp det allra roligaste men hon stormtrivs i alla gångarter. Har jag henne lös med hästen går hon oftast tre steg bakom hela tiden, det är bara i galoppen hon springer upp och går om men i skritt går hon som om hon vore kopplad så det är ingen skillnad.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

jag tycker att det är en lite märklig inställning att hunden alltid ska lyda blint. OM man lyckas med det, så är det något som kommer med åren. men visst, vill du ha en hund som är lätt att få kadaverdiciplin på så ska du se till att få tag på ett exemplar med särdeles dålig mentalitet. den ska vara rädd och vara så feg att den inte övervinner sin rädsla. den får inte besitta egenskaper som kamplust och skärpa, utan helt enkelt vara ett fegt mähä. en sådan hund hittar sällan på dumheter.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

jag tycker att det är en lite märklig inställning att hunden alltid ska lyda blint. OM man lyckas med det, så är det något som kommer med åren. men visst, vill du ha en hund som är lätt att få kadaverdiciplin på så ska du se till att få tag på ett exemplar med särdeles dålig mentalitet. den ska vara rädd och vara så feg att den inte övervinner sin rädsla. den får inte besitta egenskaper som kamplust och skärpa, utan helt enkelt vara ett fegt mähä. en sådan hund hittar sällan på dumheter.

funderar på om du har missförstått mig nånstanns..kanske jag låter hårdare än jag är.
vi kan väl säga såhär; kräver samma sak av en hund som jag gör av min häst, fast på ett annat sätt eftersom hunden är lös (jag håller inte i ett rep t.ex.). Dåliga dagar - det har både människor och djur.
Men den ska komma på inkallning (visst, jag kan upprepa inkallningen - bara den kommer), enligt lag ska rösten vara som ett koppel om hunden ska få vara lös i skogen (där vilt kan dyka upp, och man kan ju aldrig garantera att ett rådjur inte finns i skogen :p), annars skall den vara kopplad (gäller under tiden då viltet har ungar). Iaf är bestämelserna så här hos oss, jag vet inte om detta varierar. Alltså måste hunden komma till mig när jag kallar för att slippa gå kopplad. Och om vi möter en annan hund, en människa, en ryttare eller vad som helst, som kanske är hundrädd. Då bör jag ha så pass kontroll på hunden att de kan känna sig trygg (= hunden rusar inte fram till dem). De kan inte veta att just min hund inte kommer att göra dem illa. Och vissa reagerar när de känner sig hotade med att t.ex. sparka djuret, så det är också på hunden jag tänker.

man får ju också skilja lite på situationer. Har inget emot att hunden går lite som den vill när vi är ute, bara jag vet att jag kan kalla in den om det uppstår en situation då jag behöver det. Den behöver inte komma spurtande i full kareta och börja gå fot, men komma tillbaka i närheten av mig.
Kan likna lite vid en bekant, som är väktare med hund. Arbete = lydnad. Ledig = leka, skoja, busa, hoppa m.m.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

www.dalmatiner.nu tycker jag har väldigt bra texter om dalmatinern.
De ska rent generellt inte ha någon större jaktinstinkt men det är också lite individuellt. Jag har fått mycket uppfattningen att de flesta har mer problem att få sin hund att gå fint i koppel än att funka lös :p
En dalmatiner vill få aktivering och hjärngympa men kräver det inte varje dag eller flera timmar. Det viktigaste för den är att den får springa av sig lös.

hellre problem med att gå i koppel :angel: (funkar den riktigt bra lös, så blir ju min röst nästan som ett koppel, så då behövs inte "snöret" :D)
Låter som en trevlig hund (läste just texten)!
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

ja, det är ju lätt att säga att man ska ha en hund som ska vara lydig. det vill nog de flesta. men hur ser det ut i verkligheten? det är ganska ovanligt, även bland aktivt folk, att de kan lita på att hunden aldrig sticker. hur gör du tills du fått en bra lydnad? koppel på?

jag har haft dalmatiner och upplevde att de inte är jättelätta att få pli på. de är helt enkelt så svårmotiverade. de är dock mer träningsbara än vinthundarna.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

ja, det är ju lätt att säga att man ska ha en hund som ska vara lydig. det vill nog de flesta. men hur ser det ut i verkligheten? det är ganska ovanligt, även bland aktivt folk, att de kan lita på att hunden aldrig sticker. hur gör du tills du fått en bra lydnad? koppel på?

jag har haft dalmatiner och upplevde att de inte är jättelätta att få pli på. de är helt enkelt så svårmotiverade. de är dock mer träningsbara än vinthundarna.

Klart att det kan uppkomma situationer, t.ex. om hunden blir väldigt skrämd av något, där det är omöjligt att veta vad som ska hända. Men kunna lita på hunden i 80-90% iaf (?), i slutänden.

En släkting jagar, han har 5 taxar. Ber han dem "ligg", är det som att benen dragits undan under dem. Han har haft den "plin" på alla sina djur.
Har honom, och ett par till (visserligen med rottisar men det är väl ingen skillnad i metod? mjuk/vänlig men bestämd och koncekvent) som jag skulle kunna få hjälp av. Och förstås kurser.
har ingenting emot att jobba tills jag svettas blod (bildigt talat..), bara det leder någonstanns i slutänden. och är helt införstådd med att det inte kommer på en dag, en vecka, en månad, ett år.. jag måste bli accepterad (förtjäna det) som ledare, det är inget som bara "blir" men det är det inte heller med hästen.

Som sagt, jag vet inte hurvida in filosofi låter extrem, hårdare än den är eller nåt annat fel via skrift, men tycker inte att jag kräver mer än de andra hundmänniskorna jag känner.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

den verkliga lydnaden ser man först när hunden väljer att låta bli en svår retning, t ex vilt som drar framför näsan. det måste den göra om ni ska vara ute i skogen.

det du kräver mer än andra hundmänniskor är att du vill ha en hund som inte kräver något, men som samtidigt är lyhörd. det finns inte så många såna hundar. hundar som är snabba på att reagera på människans signaler är i regel också ganska aktivitetskrävande. men som jag skrev innan så är fega hundar generellt lättare att få pli på än normalt självständiga.

det som oroar mig när hundens främsta användningsområde ska vara ett bihang vid uteritter, det är vad man gör om det inte fungerar. det kanske inte spelar någon roll hur mycket du svettas, hunden lyder kanske ändå inte tillräckligt bra. just jakten kan vara svårt att bryta. om hunden inte går att använda till det den var tänkt, får den ett annat användningsområde då?

obs att de allra flesta hundar går att träna så att de blir tillräckligt lydiga. men det kan ibland ta några år. det kräver också att man vet vad man gör när konfliktsituationerna uppstår.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Som sagt, jag vet inte hurvida in filosofi låter extrem, hårdare än den är eller nåt annat fel via skrift, men tycker inte att jag kräver mer än de andra hundmänniskorna jag känner.

Följande tycker jag är en så perfekt bild av hur det är att träna/motivera en vinthund (klippt ur ett vinthundsforum):

Att arbeta med lydnad för en vinthund handlar om att färdas längs en annan väg än om du gör det med en pudel eller en klassisk bruksras som riesen.
Du måste plocka fram andra egenskaper hos dig själv.
Du måste utrusta dig med ett bra tålamod.
Du måste hitta vad som motiverar en vinthund, dvs knappast en stunds kamp med trasan.
Du måste jobba i kortare pass.
Du måste vänja dig vid ett par mörka ögon som tittar oförstående på dig när du kommenedrar "Sitt!" och som säger "Jag? Nu? Här?" och en hund som möjligen ser sig om efter en bekväm plats att sitta på.

Dessutom kan man inte varje dag lita på att hunden är motiverad att lyssna på en. Lika ofta som man kan få till en tiomässig platssittning om man har en köttbulle i näven så kan man om det är blött och kallt ute få blicken som beskrivs ovan ":eek: Va? Här? I det kalla, blöta, gräset?".

Korrigeringar fungerar sällan bra och det fungerar ytterst sällan bra att tjata på hunden. Det man kan göra när det gäller inkallning är att spela på deras flockbundenhet och att de förlitar sig så pass mycket på sin syn och från början se till att hunden hela tiden håller koll på var man är. Endast en gång har min hund sprungit bort så att hon inte längre har kunnat se mig och då var det en sen kväll, svart ute, och det dök upp en hare bara en halvmeter framför henne. Med undantag av detta tillfälle har hon alltid haft järnkoll på var jag är. Men inkallning vet jag inte... Är jag jätterolig, a.k.a har något gott i fickan så kommer hon som ett skott. Har jag inget och hon inte vill komma, ja, då kommer hon inte förrän hon tycker att det passar och skulle jag upprepa mig så får jag en blick som säger "Men jag är ju HÄR, tjatkärring!".

Därmed inte alls sagt att vinthundar inte kan vara lydiga, de kan vara jättelydiga på sitt eget vinthundsvis och det finns faktiskt en hel del som tävlar lydnad med sina vinthundar.

Vad jag tycker att du ska göra är att spendera lite tid med olika vinthundar så att du får känna på hur de fungerar :).
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Jag håller med Philosophia. Med tillägget att gott godis inte alltid duger. Senast häromdagen gav Cerberus mig långfingret trots både köttbullar och ost som han älskar. Han VÄGRADE komma. Antingen stack han så fort jag kom i närheten, eller så lufsade han i ungefär samma takt som jag fast på behörigt avstånd på några meter och såg jäääätteupptagen ut med annat. Det tog nog uppåt 20 minuter innan jag fick tag på honom, om inte mer. Då helt plötsligt låter han mig komma fram som om ingenting har hänt.

Att spela på att dom gärna vill ha koll på en fungerar säkert, men jag kan säga att jag inte lyckats något vidare med det. Redan som valp gav han mig långfingret, och innan jag hunnit gömma mig var han ifatt mig. Dom är ju så snabba så dom hinner komma långt på väldigt kort tid. Jag har försökt gömma mig i skogen när han varit upptagen med annat bara för att "skrämma" honom och få honom att behöva hålla mer koll, men han ser direkt när nåt skumt är på gång så han hinner i fatt mig. En enda gång har jag lyckats och då såg han sig omkring lite sen fortsatte han nosa där han var från början. Skithund. :devil: :D
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Time to call the breeder (en på jobbet föder upp) and ask for a visit.. :laugh:
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

den verkliga lydnaden ser man först när hunden väljer att låta bli en svår retning, t ex vilt som drar framför näsan. det måste den göra om ni ska vara ute i skogen.

det du kräver mer än andra hundmänniskor är att du vill ha en hund som inte kräver något, men som samtidigt är lyhörd. det finns inte så många såna hundar. hundar som är snabba på att reagera på människans signaler är i regel också ganska aktivitetskrävande. men som jag skrev innan så är fega hundar generellt lättare att få pli på än normalt självständiga.

det som oroar mig när hundens främsta användningsområde ska vara ett bihang vid uteritter, det är vad man gör om det inte fungerar. det kanske inte spelar någon roll hur mycket du svettas, hunden lyder kanske ändå inte tillräckligt bra. just jakten kan vara svårt att bryta. om hunden inte går att använda till det den var tänkt, får den ett annat användningsområde då?

obs att de allra flesta hundar går att träna så att de blir tillräckligt lydiga. men det kan ibland ta några år. det kräver också att man vet vad man gör när konfliktsituationerna uppstår.

Det är klart att en hund kräver något, det gör de alla. Men jag vill inte ha en hund som kräver 2-5 timmars bruksträning nästan varje dag (jo förresten - om nån länger dygnet till 30 timmar och ger mig intresse för bruks).
Men står det mellan en hund som inte kräver ett skit men också sticker så fort jag släpper kopplet, och en hund som behöver tränas massor men lyssnar, då tar jag lätt det senare och får komma på något sätt att få dygnet längre.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

det finns en del raser som generellt är ganska fega, men som inte är jättekrävande. shelties (shetland sheepdog) är en sådan ras som jag normalt inte rekommenderar till någon för de är så neurotiska, men till dig tror jag de passar.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

tror att du får definera "fega" för mig :p

tänker mig samma som med hästen; inte kasta sig på marken med rullande ögon, inte vara rädd för mig - utan lyssna för att jag är ledaren i "flocken".
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

fega som att de inte vågar ta för sig = lätta att ha lösa. det där med lyssna för att du är ledare har inget med att jaga vilt att göra. eller mycket lite kanske jag ska skriva. i hundvärlden är det inte respektlöst att dra efter vilt, eller äta upp det eller att ens försvara det mot sin ledare.
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Men det finns ju massor av raser som inte faller under Vinthundsgruppen ( svåra att få viltrena ) och bruksgruppen ( som kräver massor av arbete )

Förstår inte varför du snöat in dig så på dessa antingen eller ?
 
Sv: Vinthundar - nå't för mig?

Så har det varit hela mitt liv. Har fäst mig vid vissa, helt enkelt.. Varför? Tja. Det är nog en fråga utan svar. Precis som det är svårt att säga varför man dras till vissa människor, hästar... Kan delvis ha att göra med att mor är en rottis-människa, och jag har fått träffa/umgås mycket med brukshundar som hennes vänner/kollegor har/har haft under min uppväxt.

Raser jag skulle vilja ha:
Saluki / Whippet
Alaskian Husky
Schäfer
Rottis
Border Collie
Labrador har jag funderat på av och till..liksom Flatcoated Retrivier, och Kungspudel (vilken jag kan ha även om jag inte skulle hinna flytta hemifrån innan hundköp, då det är den enda hundras moderns make tål.. självklart förutsatt att jag har ekonomi för det!)
blandras

Är inte överdrivet förtjust i terriers (har mött några som jag tyckt om, individer, men generellt). Och inte heller små hundar. Av någon anledning "litar" jag mer på stora, detta är ingen kritik mot andra hundar men det är så jag är, I guess.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Övr. Hund Bakgrund: vi har 3 hundar - en kelpietik på 11år men dom det gäller är en norrbottenspetshane på 6år och en kelpiehane på 2år. Nobsen är...
Svar
17
· Visningar
1 206
Senast: TantAgda
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 874
Senast: Otherside
·
R
Övr. Hund Vi har fyra hundar i familjen. Två lite äldre, små herrar (en papillon och en blandras), och två unga retrieverherrar (en på snart två...
2
Svar
26
· Visningar
2 203
Senast: Raderad medlem 147980
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 847
Senast: fixi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • tämja halvvuxna katter
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Uppdateringstråd 31

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp